Browsing by Subject "Jämlikhet"

De språkliga rättigheterna och socialservicens förverkligande på svenska och finska är tryggade genom lag i Finland. Syftet med avhandlingen är att granska hur individens rättigheter till svenskspråkig service förverkligas inom barnskyddet i Helsingfors. Utöver det utreds det vad för konsekvenser språket av servicen kan ha för klienten, den unga, och vad den unga som har fått service tänker i efterhand på servicen samt om språket hade en betydelse. Den kunskapsteoretiska referensramen för avhandlingen är socialkonstruktionism och den teoretiska referensramen för materialet är Millers (1996) tankeskola om jämlikhet och behovsprincipen. I avhandlingen har jag använt mig av metodkombination. Materialet för avhandlingen består av både dokument och intervjuer. Dokumentmaterialet består av sex olika klienters specifikt utvalda klientdokument över en viss tidsperiod, som jag har fått ta del av via forskningstillstånd. Intervjuer bestod av intervjuer med socialarbetare (5st) och unga (3st). Intervjuerna var personliga och semi-strukturerade intervjuer som hölls i mars och april 2021. Materialet är analyserat med hjälp av teoristyrd innehållsanalys. Efter analysen kan det konstateras att det finns ett behov av att få service på svenska inom barnskyddet i Helsingfors och att service på svenska förverkligas till en viss del, men inte på alla plan. Man får bl.a. socialt arbete på svenska, då socialarbetarna talar svenska men när det handlar om brådskande placeringar är det mera osannolikt att personalen på placerings stället talar svenska. Socialarbetare i intervjuerna samt det skriftliga materialet ger även en insyn i arbetet socialarbetaren gör för att försöka förverkliga de språkliga rättigheterna. De intervjuade i forskningen ser service på modersmålet som mycket viktigt och att ifall detta inte förverkligas kan det ha konsekvenser. I resultaten kommer konsekvenser som missförstånd, bristfällighet och kvaliteten i servicen som mest upprepade konsekvenser, men utöver det tangeras det effektivitet, samhörighet, samarbete och även fel service. De unga reflekterade retrospektivt på servicen de har fått samt språkets inverkan. Unga ser hjälpen som mycket viktig men anser språket vara betydelsefullt. Samtidigt diskuterade de över språkets betydelse i servicen och att det skall vara på hens modersmål bl.a. för att det påverkar delaktigheten och för att kommunikationen på eget modersmål känns lättare.