Browsing by Subject "barn och unga i samhället"

Skolkuratorerna jobbar nära barn och unga I deras skolvardag. I det postmoderna samhället har välfärdspolitiken i Finland byt fokus. Tidigare var strävan att stöda hela populationen till ett tryggare liv. Idag koncentrerar man hjälpinsatserna på speciella målgrupper. Målgruppen är ofta barn och unga och ofta är det professionella som bedömer om en intervention görs. Idag talar man mycket om förebyggande arbete, tidigt ingripande, ta till tals oron och ett reflektivt bemötande inom det sociala arbetet. Det postmoderna samhället ter sig vara mera komplicerat jämfört med tidigare tidsepoker. Bland annat anser Ulrich Beck (2000) att vi övergått från ett brist samhälle till ett risk samhälle. I risk samhället kan människan inte behärska alla de risker som finns. Oberoende om man för stunden har kontroll över sin situation så kan man inte bedöma i vilken riktning situationen utvecklas. Detta sker i en allt snabbare takt. Fortfarande fattas en helhetsbild över vad en skolkurator gör ( till exempel Aila Wallin, 2011). I och med att skolkuratorerna finns i närheten av barn och ungas vardag, tycker jag att det är intressant att lyfta fram deras arbete. Det finns en doktorsavhandling gjord av Pirkko Sipilä-Lähdekorpi år 2004 där hon mera omfattande forskar i skolkuratorernas arbete ('Hirveesti tekijänsä näköistä' Koulukuraattorin työ peruskoulun yläluokilla). Mitt empiriska material består av sex stycken dagböcker skrivna av sex skolkuratorer under en två veckorsperiod. Uppdraget jag gav dem bestod bland annat att de skulle berätta om vad de gör och hur de ser på sitt arbete. Hur mycket frihet har de att välja vilka arbetsuppdrag de tar sig an. Jag bad dem också beskriva vilka tankar, känslor och emotioner som kan tänkas uppstå i samband med arbetet. Dagböckernas längd och innehåll varierar. Allmänt kan man säga att ju längre dagbok, desto mer innehåller den reflektioner över vad som pågår i utförandet av arbetet. Alla dagböcker innehåller beskrivningar över vad skolkuratorerna gör och reflektioner kring detta. Forskningsfrågan jag ställde materialet lyder : Hur ser ett reflektivt individuellt bemötande ut i skolkuratorns arbete? Analysen utfördes med hjälp av narrativ temaanalys. Ur dagböckerna växte fram flera centrala teman. Dessa blev den röda tråden i denna berättelse. Dessa teman är frihet, samarbete, samtalet, antimobbningsarbete och reflektivt bemötande. Enligt de forskningsresultat jag kommit fram till ser det ut som om en av skolkuratorns viktiga förmågor är att kunna vara flexibel och jobba mycket flexibelt. Flexibiliteten möjliggör frihet i arbetet. Friheten ger skolkuratorn möjlighet att välja infallsvinkel för sitt arbete. Medvetet och reflektivt väljer hon barnets/elevens perspektiv. Enligt Aila Wallin är skolkuratorns barnperspektiv ett innovativt arbetssätt. Det är att gå tillbaka till rötterna. Skolkuratorn stöder eleven och försvarar eleven. Samtalet är en viktig arbetsmetod. Många elever visar sig behöva samtalet. Skolan är i dag en viktig välfärdsproducent. Skolkuratorn besitter mycket kunskap om vad som händer och hur barn har det i dag. Denna kunskap är värdefull. Kunskapen kan ge mervärde på olika nivåer av välfärdstjänster som riktar sig till barn.