Browsing by Subject "bemötande"

Förändringar i arbetsmarknaden och utbildningsystemet samt bristfälliga samhälleliga lösningar har inverkat på ungdomarnas väg till arbete och studier. För att stöda denna övergång och förhindra att ungdomarna hamnar i ett NEET-status introducerades år 2015 lågtröskelverksamheten Navigatorn som en av regeringens spetsprojekt. Genom att erbjuda mångprofessionell service från en och samma lucka och med minskad byråkrati strävar Navigatorn efter enklare stöd och vägledning för unga med tanke på den vägledning de behöver. Syftet med min avhandling är att få kunskap om hur lågtröskelverksamheter svarar på ungas behov av mångsidig service. Detta har jag gjort genom att besvara följande forskningsfrågor; 1.Hurudana erfarenheter har unga av lågtröskelverksamhet och bemötande? 2.Hur beskriver handledarna sina konkreta arbetssätt i mötet med ungdomarna inom lågtröskelverksamheten Navigatorn? 3.Vilka erfarenheter har handledarna och de unga av mångprofessionell samverkan? Avhandlingen är en del av institutet för hälsa och välfärds 6aikahanke ”Nuorten urapolut ja palveluohjauksen kehittäminen” och förverkligas i samarbete med enheten för socialt arbetete i Helsingfors universitet. Avhandlingens forskningsmaterial består av 16 kvalitativa intervjuer med både ungdomar och personal inom en av huvudstadsregionens Navigatorverksamheter. Forskningsmaterialet har analyserats med hjälp av en tematisk innehållsanalys. I analysresultaten framstår tre teman; 1) låga trösklar som genomsyrar själva verksamheten, 2) arbetssätt som utvecklats i bemötandet av unga och 3) mångprofessionell samverkan som fördjupar expertisen i bemötandet. I resultatet framträder Navigatorn som serviceverksamhet med flera låga trösklar, vilkas syfte är att underlätta ungdomarnas tillgång till rådgivning och hjälp. Styrkan i verksamheten är att personalen tar i beaktande ungdomens helhetsmässiga situation och erbjuder mångsidig vägledning. Handledningen de får under träffen är mångdimensionell och innefattar både kunskap och konkret hjälp. De ungdomar som hade ett konkret ärende, ansåg att de fick snabb och tydlig information om hur de skall framskrida i sina situationer. Ungdomarna med framtidsosäkerhet framställde hjälpen som långsiktig och mångsidig. I mötet är det betydelsefullt för ungdomarna att bli personligt bemötta, där personalen har ett genuint intresse över deras situation. Utifrån personalens bemötande framkom arbetssätt och faktorer, så som utredning av hjälpbehovet, skapande av tillit och samarbete, utgivning av information på ett begripligt sätt, samt uppläggning av mål och uppföljning. Med hjälp av ett känslomässigt kontrollerat tillvägagångssätt får personalen till stånd ett värdefullt bemötande med ungdomen. Detta ger möjlighet för skapande av tillit mellan ungdomen och personalen. Med lyhördhet kan personalen ta i beaktande när ungdomen behöver pushas framåt och när man måste bromsa. En del av personalen stöter på utmaningar i mötet, i och med att verksamheten inte har några gränser hur ofta och vilka ungdomar söker sig till Navigatorn. Detta utsätter personalen i en osäker position var de måste pröva nya arbetssätt. Samverkan mellan de professionella är en del av bemötandet och vägledandet av ungdomarna. Resultatet från analysen visar att ungdomarna träffar olika professionella, medan mångprofessionell samverkan varierar i personalens arbetssätt. Ungdomens huvudansvarige handledare bär ansvaret för att koordinera rätt hjälp och service till ungdomen. Detta stöd bör vara mångsidigt och ta i beaktande ungdomens helhetsmässiga situation. En del av personalen har utvidgat sitt eget kunnande, samt gått utanför sin egen yrkesroll, allt i syfte att kunna ta i beaktande ungdomens helhetssituation och utge mångsidigt stöd. Sakkunskap är en viktig del i den mångsidiga service ungdomarna får på ett och samma ställe. Även om personalen eftersträvar att ge helhetsmässigt stöd på en och samma gång, kan det finnas behov för ett fördjupat specialkunnande inom ett visst delområde.

Unga lagöverträdare behandlas mildare i domstolen då beslut om vad den straffrättsliga påföljden skall vara för den unge som har begått ett brott. Detta betyder att unga lagöverträdare även blir dömda till mildare straffrättsliga påföljder för de brott de har begått, brott som begås av unga är oftast mildare och lindrigare än vuxna lagöverträdares brott. Till dessa straffrättsliga påföljder hör samhällspåföljder som innebär straff som avverkas i frihet. Det finns en samhällspåföljd som är speciellt riktad till unga lagöverträdare som har begått diverse brott då de har varit under 21 år, denna är övervakning av villkorligt fängelse för unga. Huvudsyftet med denna samhällspåföljd är att främja ungdomarnas sociala färdigheter och minska återfallsrisken i brott. Straffet går i huvudsak ut på övervakningsmöten med en tjänsteman på Brottspåföljdsmyndigheten som är de unga lagöverträdarnas övervakare för den tiden som domstolen har dömt den unga till övervakning. Syftet med denna studie är att studera slumpmässigt utvalda ungdomar som är dömda till övervakning av villkorligt fängelse för tillfället, deras allmänna erfarenheter av övervakningen, vad för betydelse övervakningen har för dem med tyngdpunkt på övervakningsmötena samt även studera ungdomarnas upplevda erfarenheter av övervakarnas bemötande. Detta studeras med hjälp av två forskningsfrågor som är 1. Vilken betydelse tillskriver de intervjuade ungdomarna den övervakning som de får? samt 2. Hur upplever ungdomarna den egna övervakarens bemötande? Jag har med hjälp av semistrukturerade intervjuer intervjuat sex (6) myndiga ungdomar som är dömda till övervakning av villkorligt fängelse och som regelbundet har övervakningsmöten med sin övervakare. Intervjuerna bestod av följande tre teman; bakgrundsfakta, övervakningsmötena och relationen till övervakaren. Materialet jag fick från intervjuerna analyserade jag med hjälp av materialbaserad innehållsanalys. Den teoretiska infallsvinkeln i studien är betydelsen av bemötande med inslag av teori om växelverkan samt empowerment. Studiens resultat var positivt lagda, informanterna hade lyckade erfarenheter av hela övervakningen. Informanterna tyckte att övervakningsmötena har gett och ger dem hjälp, stöd och nya perspektiv på livet. Informanterna hade även positiva upplevelser av övervakarnas bemötande och tyckte att de har blivit bemötta med respekt och med ett ärligt intresse för deras livssituation samt framtid. Informanterna kände att de inte blir dömda av deras övervakare på basen av brotten de har begått, informanterna betonade övervakarens bemötande som extra viktigt på grund av tidigare sämre erfarenheter av andra myndigheter som de har haft att göra med tidigare i livet.