Browsing by Subject "brottsmisstänkt person"

Då en person misstänks för brott och den misstänkta personen åtalas för ett brott varav en samhällspåföljd kan dömas, begär åklagaren eller domaren att personalen på den statliga Brottspåföljdsmyndigheten utför en påföljdsutredning. Att utföra en påföljdsutredning är en lagstadgad arbetsuppgift. En påföljdsutredning består av en utvärdering och ett sakkunnigutlåtande om en brottsmisstänkt persons situation, och ingår i det arbete som kallas samhällspåföljdsarbete. Samhällspåföljdsarbetet innefattar även andra lagstadgade uppgifter, som till exempel att verkställa samhällspåföljder. Arbetet har sina rötter i socialt arbete. En påföljdsutredning används i en domstolsbehandling av ett brottsfall. I sakkunnigutlåtandet tar arbetaren ställning till den brottsmisstänkta personens risk för återfallsbrottslighet och behov av rehabilitation, stödåtgärder eller vård. Dessutom tar arbetaren ställning till personens förutsättningar att utföra en samhällspåföljd eller behov av övervakning som ett tilläggsstraff till ett villkorligt fängelsestraff. Arbetaren rekommenderar även, på basen av utförd utvärdering, hurdant innehåll den eventuella samhällspåföljden ska innehålla. Mitt intresse har varit att med kvalitativ attitydforskningsmetod undersöka personalens, som kallas specialplanerare, attityder till ett centraliserat utvärderings- och påföljdsutredningsarbete med personer som är misstänkta av brott. Mina forskningsfrågor är att hurdana attityder uttrycker specialplanerarna till sitt arbete? Vilka aspekter av arbetet värderar specialplanerarna som positiva och vilka som negativa? Positivt var att arbetet ansågs vara socialt arbete. En yrkesstolthet kom fram i de intervjuades uttal. Deras tidigare arbetserfarenhet, kunskap och utbildning ansåg specialplanerarna vara till stor nytta i den centraliserade arbetsmodellen. De intervjuade personerna tyckte att arbetet kan utföras på ett klientorienterat och konfidentiellt sätt. Negativa attityder uttryckte specialplanerarna till arbetsmängden och -takten. Negativa attityder hade specialplanerarna till utvärderings-, utrednings- och samhällpåföljdsarbetets effektivitet. Min teoretiska referensram i avhandlingen är kvalitativ attitydforskning och jag har använt kvalitativ attitydforskningsmetod som forskningsmetod. Attityder är föränderliga i tid och rum. I en attityd ingår en argumentation. Billigs socialpsykologiska retoriska argumentation är en central komponent i definitionen av en attityd inom den kvalitativa attitydforskningsteorin.