Browsing by Subject "daghem"

Syftet för denna magisteravhandling har varit att beskriva och förstå samarbetet mellan daghem och barnskydd ur daghemsföreståndares, specialbarnträdgårdslärares och barnskyddets socialarbetares synvinkel. I denna avhandling betraktas samarbete från ett systemteoretiskt perspektiv som ett utbyte inom och mellan olika system. Hur samarbete sker i praktiken kan beskrivas antingen som en följd av strukturer (samverkan) eller som ett uttryck för den individuella professionellas aktörskap (relationellt aktörskap och växelverkansexpertis). Materialet består av tre transkriberade gruppintervjuer (N=10) där varje grupp var sammansatt av professionella i samma yrkesroll dvs. en grupp med daghemsföreståndare, en med specialbarnträdgårdslärare och en med socialarbetare från barnskyddet. Materialet samlades in i en medelstor stad i Finland. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I magisteravhandlingen besvaras följande forskningsfrågor; 1) Hur beskriver daghemsföreståndare, specialbarnträdgårdslärare och barnskyddets socialarbetare strukturerna för samarbetet mellan daghem och barnskydd? 2) Hur beskriver och upplever daghemsföreståndare, specialbarnträdgårdslärare och barnskyddets socialarbetare sina roller i samarbetet mellan daghem och barnskydd? Det fanns tydliga riktlinjer för daghemmets inledande kontakttaganden till barnskyddet i form av t.ex. barnskyddsanmälningar. Strukturerna upplevdes dock bristfälliga framförallt vad gäller samarbetet i de fall då barnskyddsklientskapen redan är påbörjad. Ett fungerande samarbete kunde bibehållas med hjälp av t.ex. regelbundna nätverksmöten. Informanterna lyfte fram att en hel del står och faller på professionellas eget initiativ för samarbete i brist på klara riktlinjer. Att känna varandra sedan tidigare beskrevs som en stor fördel i samarbetet. Informanterna beskrev en gemensam vilja till att samarbeta som motverkas av faktorer såsom en stor arbetsbörda, personalutbyte, tystnadsplikt och en bristande kunskap om varandras roller. Daghemspersonalen beskrev en maktasymmetri gentemot barnskyddet som upplevdes som en ojämlikhet i rollerna. Barnskyddets socialarbetare upplevde att deras roll ibland innebar att möta en motsträvan från daghemspersonalens håll. Den professionellas aktörskap påverkar hennes roll i samarbetet då samarbetet till viss mån innebär att de hinder och svårigheter som nämns ovan bör övervinnas. Samarbete sågs som värdefullt då det möjliggör utbytandet av information, resurser och perspektiv vilka ansågs bidra till att familjerna blir förstådda och väl bemötta och stödet som erbjuds familjen blir verkningsfullare. I denna magisteravhandlings material framgår ett tydligt missnöje från daghemspersonalen över barnskyddets initiativ till samarbete. Ett viktigt fynd i intervjumaterialet med daghemspersonalen är erfarenheten av att verkningsfullheten av daghemmens stöd till familjerna med barnskyddsklientskap ingalunda är statiskt utan det påverkas av tillgången till information och graden av dialog med familjen och barnskyddet. Socialarbetaren har en möjlighet att för varje klientskap öppna upp en arena för dialog mellan familj, daghem och barnskydd. Materialet tyder på att det största hindret för detta är resursbrist.