Browsing by Subject "decentralisering"

Syftet med avhandlingen är att studera hur den lokala autonomin påverkar graden av utveckling i territoriella autonomier. Vilket leder till avhandlingens forskningsfråga: hur påverkar graden av lokal autonomi territoriella autonomiers utveckling? Avhandlingen är unik på grund av att tidigare forskning har haft snävare tolkningar av lokal autonomi och utveckling när de forskat deras potentiella koppling, utöver detta har analysenheterna inte varit territoriella autonomier. Det teoretiska utgångsläget grundar sig på en utvidgad tolkning av Oates (1972) fiskal federalism teori. Denna tolkning leder till det teoretiska antagandet att graden av lokal autonomi har ett positivt samband med den regionala utvecklingsgraden i de territoriella autonomierna. Det teoretiska antagandet leder till hypoteserna: (1) graden av regional autonomi i den territoriella autonomin har ett positivt samband med territoriets regionala utvecklingsgrad och (2) graden av kommunal autonomi i den territoriella autonomin har ett positivt samband med territoriets regionala utvecklingsgrad. Studien utförs som en blandad metodstudie, där den första analysen består av korrelationsanalyser och medelvärdesjämförelser och den andra analysen sker genom en kvalitativ komparativ analys. I den första analysen jämförs 18 europeiska territoriella autonomier. I den kvalitativa komparativa analysen jämförs fyra territoriella autonomier med en högre grad av utveckling än staten inom samtliga utvecklingsområden. De oberoende variablerna är kommunal-, och regional autonomi, vars värden bestäms med två decentraliserings index. De beroende variablerna, det vill säga utvecklingsområdena i studien är: ’ekonomi’, ’hälsa’ och ’utbildning’ baserade på HDI (UNDP, 1990). Data för de beroende variablerna är samlade från tre databaser. Studiens korrelationsanalyser visar att det inte finns ett statistiskt samband mellan graden av lokal autonomi och graden av regionala utvecklingsgraden i de analyserade territoriella autonomierna. Medelvärdesjämförelserna visade olika trender på de tre utvecklingsområdena, men ingen enhetlig bild kunde skapas. I den kvalitativa komparativa analysen ingick Baskien, Katalonien, Trentino-Sydtyrolen och Friuli-Venezia Giulia. Resultatet visar att i de tre förstnämnda territoriella autonomierna finns strukturer vilka ökar den regionala autonomin som inte togs i beaktande i den första analysen. Dessa tre territoriella autonomier skulle med andra ord gå i riktning med de hypotes 1, medan hypotes 2 skulle förkastas. Den kommunala autonomin har inte en effekt på territoriella autonomins regionala utvecklingsgrad, utgående studiens båda analyser. Avhandlingens resultat ger en unik inblick i variation i lokal autonomi bland territoriella autonomier, deras utveckling från ett bredare perspektiv och sambandet mellan den lokala autonomin och utveckling. Det statistiska sambandet förblev oklart, men det finns strukturer av ökad lokal autonomi i tre av fyra fall av de territoriella autonomierna med en högre grad av regional utveckling inom samtliga utvecklingsområden. Detta potentiella samband bör studeras närmare i senare forskning.