Browsing by Subject "deltagande"

I avhandlingen granskas sju organisationers definitioner av energidemokrati med utgångspunkt i en teoretisk konceptualisering av begreppet som består av tre dimensioner: demokratisk suveränitet, deltagande governance och medborgarägande. Syftet är att studera i vilken utsträckning organisationernas definitioner av energidemokrati stämmer överens med denna konceptualisering. Dessutom undersöks vilka huvudsakliga politiska målsättningar som framkommer i organisationernas material. Energidemokrati strävar efter att erbjuda en alternativ lösningsmodell för en hållbar och demokratisk energisektor i en tid där klimatförändringen ställer krav på en övergång till förnybar energiproduktion. Därför är det ändamålsenligt att studera den teoretiska förankringen i organisationernas definitioner för att se ifall de definierar hur energidemokrati enligt dem i praktiken kan skapa en demokratisk energisektor. Som metod tillämpas kvalitativ innehållsanalys. För att granska definitionerna utarbetas ett konceptdrivet kodningsramverk utgående från det analytiska ramverket för de tre energidemokratiska dimensionerna. Parallellt skapas det ett datadrivet kodningsramverk där organisationernas huvudsakliga politiska målsättningar kartläggs. Som material används organisationernas rapporter, artiklar och websidor i vilka det framkommer hur de definierar energidemokrati. Analysens resultat visar att organisationernas definitioner i genomsnitt stämmer svagt överens med den teoretiska konceptualiseringen av energidemokrati. Definitionerna stämmer mest överens med dimensionen för medborgarägande, då energidemokrati enligt alla studerade organisationer innebär ibruktagande av förnybar energiproduktion och nästan alla inkluderar medborgarägande av energiproduktion i sin definition. Definitionerna stämmer svagast överens med dimensionen för deltagande governance. De huvudsakliga politiska målsättningarna som framkommer i organisationernas material är hållbarhet, social rättvisa, arbetarrättigheter, ekonomisk makt och kontroll, förvaltnings- och finansieringspolicy samt deltagande och demokrati. Resultatet visar bredden av politiska målsättningar som kan förknippas med energidemokrati. Organisationernas definitioner har enligt analysens resultat en relativt svag teoretisk förankring både då det kommer till Szuleckis konceptualisering och till deltagande och deliberativ demokrati. I sina definitioner inkluderar organisationerna krav på utökade möjligheter till deltagande och demokratiserade processer i energisektorn men i flera av dem preciseras inte utförligare vilka kriterier för deltagande och demokrati som borde uppfyllas. I sina definitioner av energidemokrati lyckas en del av organisationerna inte heller särskilja mellan komponenter som beskriver den energidemokratiska processen och dess eftersträvade utfall. Analysen visar således att organisationerna i sina definitioner utförligare borde beskriva hur deltagande och demokrati försäkras i det energidemokratiska systemet. De eventuella politiska målsättningarna inom ramen för energidemokrati bör specificeras separat. Så länge den energidemokratiska deltagande organiseringsmodellen och dess kriterier är oklara och svagt förankrade i teori har organisationerna svårigheter att erbjuda trovärdiga alternativ för en demokratisk organisering av deltagande och beslutsfattande i energisektorn.