Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "distansarbete"

Sort by: Order: Results:

  • Heino, Jenny Heino (2022)
    Sammandrag Fakultet: Statsvetenskapliga fakulteten Utbildningsprogram: Magisterprogram i samhällsvetenskaper Studieinriktning: Socialt arbete Författare: Jenny Heino Arbetets titel: Handlingsutrymme vid distansarbete - öppenvårdens barnskyddssocialarbetares upplevelser under Covid19-pandemin Arbetets art: Magisteravhandling i socialt arbete Månad och år: September 2022 Sidantal: 92 Nyckelord: Handlingsutrymme, distansarbete, Covid19-pandemi, Barnskyddets öppenvård Förvaringsställe: Helsingfors Universitets bibliotek Övriga uppgifter: - Sammandrag: Syftet med denna magisteravhandling är att öka kunskapen kring hur öppenvårdens barnskyddssocialarbetare upplever att det professionella handlingsutrymmet har förändrats under Covid19-pandemin i och med de rekommendationer gällande distansarbete som myndigheterna utfärdat. Jag har jämfört pandemisituationen med förhållandena innan pandemin, och hur pandemin har förändrat det sociala arbetet inom barnskyddet, vilka långsiktiga förändringar den har fört med sig samt vilka verktyg socialarbetarna kommer att ta med sig till det framtida arbetet. Jag närmar mig frågan om handlingsutrymme genom många olika teoretiska infallsvinklar varav organisationsteori, gräsrotsbyråkrati samt yrkesprofessionalism står i centrum. Utöver detta bekantar jag mig med färsk vetenskaplig forskning som har fördjupad kunskap om både gräsrotsbyråkrati under kristider samt hur dessa kriser kan fungera som störande för själva arbetet på gräsrotsnivå. Avhandlingen vilar på kvalitativa grunder och sex av öppenvårdens barnskyddssocialarbetare intervjuades genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Materialet analyserades därefter genom kvalitativ teoristyrd innehållsanalys. Resultatet tyder på att socialarbetarna upplever att deras handlingsutrymme inskränktes allra mest då undantagsförhållandena var i kraft, i och med att klientträffar ansikte mot ansikte uteblev ifall det inte handlade om akuta fall som krävde utredning av brådskande placering. Vid denna tid förändrades även socialarbetarnas roll allra mest som förmedlare mellan organisation och klienten i takt med distansarbete och det förlorade fysiska mötet, vilket innebar att det blev svårare att tolka klienters kroppsspråk samtidigt som hörandet av småbarn blev svårare och utredningarna blev ”tunnare” och ledde till att beslutsfattandet försvårades. Organisatoriska faktorer som identifierats i resultatet och inverkat på handlingsutrymmet vid distansarbete under pandemin upplevs av socialarbetaren främst som oklara riktlinjer från högre ort. Yrkesprofessionella faktorer som inverkar på handlingsutrymmet under Covid19-pandemins distansarbete kan däremot konstateras vara kunskap och arbetserfarenhet, det emotionella stödet från kolleger och en minskad tillit från förmännen samt deras ökade övervakning av distansarbetet. I framtiden upplever socialarbetarna att barnskyddsarbetet kommer innebära inslag av distansarbete och distansmöten. Distansmöten anses inte kunna ersätta möten som hålls ansikte mot ansikte. Däremot anses distansmöten fungera som ett kompletterande verktyg för upprätthållande av kontakten, samt som ett stödjande element för att öka delaktigheten i brukares klientprocesser.
  • Blom, Maria (2024)
    Kundtjänstmedarbetare ställs dagligen inför utmanande situationer i sitt arbete, där de tillgängliga arbetsresurserna strider mot de hårda arbetskraven. Tidigare studier visar att socialt stöd är en betydande resurs som hjälper medarbetare att hantera dessa krav de ställs på i sitt arbete. Dessutom blir distansarbete en allt vanligare arbetsform. Syftet med denna avhandling är därmed att undersöka hur kundtjänstmedarbetare beskriver betydelsen av distansarbete samt vilken betydelse socialt stöd av kollegor och chefer har i deras arbete. Materialet till studien har samlats in genom semistrukturerade intervjuer bland medarbetare på en teletjänstcentral. I studien deltog fem respondenter från Finland och tre respondenter från Sverige. Materialet har analyserats med en tematisk analys. Resultaten visar en övergripande positiv attityd gentemot distansarbete och dess fördelar. Distansarbete har visat sig bidra till effektivare tidsanvändning, ökad trivsel samt en lugn och behaglig arbetsmiljö. Dessutom bidrar distansarbetet till en förändring i den sociala interaktionen och kommunikationen i arbetet. Socialt stöd beskrevs i form av emotionellt stöd och kamratstöd, hjälp med arbetsuppgifter, chefens sociala stöd samt feedback. Socialt stöd är en betydande resurs för distansarbetande kundtjänstmedarbetare, även om resultaten också visar mer likgiltiga attityder gentemot detta stöd. Eftersom en stor del av den tidigare forskningen inom teletjänstcentraler gjorts utanför Norden och Europa, bidrar denna avhandling till en nordisk synpunkt på socialt stöd inom kundtjänstarbete samt betydelsen av distansarbetet. Dessutom bidrar avhandling med kvalitativ forskning, i och med att den största delen av den tidigare forskningen inom ämnet varit kvantitativ. Ämnet är viktigt att belysa, eftersom distansarbetet blir en allt vanligare arbetsform och vi behöver öka förståelsen om vilken betydelse distansarbetet kan ha i arbetet. Samtidigt är det viktigt att förstå hur vi kan bidra till att stödja medarbetare i de krav de ställs på i sitt arbete, och vilka resurser som medarbetarna anser vara betydelsefulla i deras arbete.