Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "dokumentering"

Sort by: Order: Results:

  • Sjöholm, Rebecca (2017)
    I den här studien har jag undersökt hur barns delaktighet syns i barnskyddets dokumentering. Studiens material består av dokumenteringen skriven av professionella i barnskyddets öppenvård under brådskande placering gjorda inom barnskyddets öppenvård, vars beslut var gjorda år 2016. Syftet med studien var att skapa kunskap om hur barns delaktighet idag syns i dokumenten och därmed få kunskap som kan vara till stöd för kommunen och även andra kommuner då man vill utveckla dokumenteringen av barns delaktighet. Som teoretiska referensramar för studien använder jag Nigel Thomas dimensioner av delaktighet samt de rättsliga regler som styr delaktigheten för barn i Finland. Materialet till undersökningen består av 23 barns klientberättelser under sammanlagt 25 brådskande placeringar (Antal sidor dokumenterade under den brådskande placeringen rörde sig mellan 1-28 sidor och består sammanlagt av 208,5 utskrivna sidor). Dokumenteringen är gjord i en medelstor stad i Finland. Analysen gjordes med hjälp av teoribunden innehållsanalys i vilken jag beaktat Nigel Thomas dimensioner av delaktighet samt de rättsliga regler som styr delaktigheten för barn. Ur dokumenten kunde man läsa att barn ofta uttryckte sina åsikter (21 av 25 fall). Det handlade dessutom om att barnen uttryckt sina åsikter upprepade gånger. I de fall där barn inte uttryckte sina åsikter handlade det om väldigt unga barn och barn som man inte fått kontakt med. I klientberättelserna framkom det att barnen fått information om sina rättigheter och om sin situation (19 av 25 fall). Oftare handlade det ändå om att de fick information om sin situation än om information om sina rättigheter. Det här kan tyda på svårigheter att informera barn om rättigheter riktade till barn. I endast 4 klientberättelser gick det att tolka att barnen stöttats till att uttrycka sig, andra verktyg och metoder än tal användes sällan. Det mest intressanta resultatet i studien visade att det i 15 klientberättelser inte fanns några tecken på att någon professionell från barnskyddet skulle ha träffat barnet personligen.
  • Widenius, Isa Charlotta (2017)
    Syftet med denna pro gradu avhandling är att undersöka hur socialarbetare inom det kommunala vuxensocialarbetet förhåller sig till dokumentering och hur de resonerar kring etiska frågor i dokumenteringen. De centrala forskningsfrågorna för denna pro gradu avhandling är: “Hur förhåller sig socialarbetarna till dokumenteringen och hurdana professionella överväganden görs i dokumenteringen?” och “Vilka etiska frågor upplevs som utmanande i dokumenteringen i socialt arbete?” Med denna studie vill jag således bidra till en diskussion om etiska frågor i socialt arbete och därmed öka medvetenheten om dokumenteringens betydelse i arbetet och om etiska frågor i anknytning till dokumenteringen. För att uppnå syftet med studien har jag utfört sju individuella intervjuer med socialarbetare som arbetar inom det kommunala vuxensocialarbetet. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. De centrala teman som socialarbetarna resonerade kring angående hur de förhåller sig till dokumenteringen och hurdana professionella överväganden de gör är; arbetstaktens inverkan på dokumenteringen och de situationsbundna överväganden man gör, resonemang kring vem man egentligen dokumenterar för, dokumenteringens betydelse för arbetet samt balansgången mellan framhävandet av klienters åsikter och de professionellas åsikter i dokumenteringen. Etiskt utmanande frågor i dokumenteringen visade sig vara; att fånga upp klientens styrkor i dokumenteringen för att använda detta som stöd för förändringsarbete, frågor kring missbruksrelaterad problematik samt dokumentering av klientfall där föregripande barnskyddsanmälningar är aktuella. Den slutsats som har kunnat dras från analysen är att socialarbetarna reflekterar ständigt över etiska frågor i dokumenteringen. Dokumenteringen visade sig vara en väldigt viktig del av det planenliga sociala arbetet och den upplevdes fungera som stöd för förändringsarbetet tillsammans med klienten. Detta förhållningssätt visade sig ha en stor inverkan på de etiska val socialarbetarna gör i dokumenteringen. Socialarbetarna upplevde att de etiska val de gör påverkas av arbetstakten, av tankar kring vem man egentligen dokumenterar för och vem som fungerar som kärna för dokumenteringen samt av hur man tänker på dokumenteringens roll för arbetet med klienten.