Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "familj"

Sort by: Order: Results:

  • Palmgren, Anna (2020)
    Syftet med den här magisteravhandlingen är att utvärdera Familjeskolan POP® som insats vid barns utmanande beteende ur ett föräldraperspektiv. Genom en enkätundersökning undersöks föräldrars upplevelser före, direkt efter samt tre månader efter deltagande i Familjeskolan POP®. Enkäterna analyseras med en mixed methods-approach, dvs. en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. Undersökningen har tre övergripande forskningsfrågor: 1) hur upplever föräldrarna familjens situation innan deltagandet i Familjeskolan POP®? 2) hur upplever föräldrarna familjens situation efter deltagandet i Familjeskolan POP® samt 3) vilka effekter verkar Familjeskolan POP® ha ur ett föräldraperspektiv? Svaren på de två första forskningsfrågorna utgör en bas för besvarandet av den sista forskningsfrågan. Genom att utgå ifrån systemteoretiska och huvudsakligen ekokulturella ansatser identifieras kategorierna ”vardag” samt ”föräldraskap och uppfostran”. Dessa används som grund för de empiriska analyserna. Analysen visar att familjens situation inte av föräldrarna upplevs vara mycket svår innan deltagandet i Familjeskolan POP®, men att familjen ändå belastas på olika sätt när ett barn uppfattas ha ett utmanande beteende. Föräldrarna är oroliga över familjens vardag, som bedöms vara tämligen utmanande och stressig. Detta återspeglas negativt i familjens ork och atmosfär, och är i samband med uppfattningar om att olika vardagliga färdigheter inte fungerar så bra för barnet. Föräldrarna oroar sig över barnets relation till sig själv, sina föräldrar samt till andra vuxna och barn. Samtidigt upplevs responsen kring barnet från daghemmet i huvudsak som positiv. Analysen visar även att föräldrarna i medeltal inte ger sitt eget föräldraskap ett lågt vitsord. Vitsordet är i samband med upplevelserna av hur utmanande vardagen bedöms vara. Samtidigt visar analyserna att föräldrarna upplever en avsaknad av fungerande handlingsmodeller samt att de problematiserar sin negativa växelverkan med barnen som även upplevs påverka förälderns eget beteende negativt. Föräldrarna är också oroliga över den egna orken i en utmanande vardag. Det stöd som föräldrarna efterlängtar är ett sådant som riktar sig till hela familjen. Föräldrarna eftersträvar därmed bl.a. nya redskap såväl för vardagen som för sitt föräldraskap. Föräldrarna önskar också en bättre förståelse för sina barn samt ett referensstöd av andra föräldrar. Studien visar på en positiv förändring i familjens situation efter deltagandet i Familjeskolan POP®. Vardagen bedöms då av föräldrarna som mindre utmanande och barnets beteende i både daghemmet och i olika vardagliga situationer bedöms fungera bättre. Föräldrarna tilldelar i medeltal sig ett bättre vitsord för sitt föräldraskap. Trots att det fortfarande förekommer en oro över bl.a. att vardagen är tung, över att den egna orken inte skall räcka till samt för barnet och dess beteende, tyder resultatet ändå på att föräldrarnas upplevelser av vardagen samt av föräldraskap och uppfostran har främjats av deltagandet i Familjeskolan. Utvärderingen av Familjeskolan POP®:s effekter ur ett föräldraperspektiv visar sammantaget att stödprogrammet bidrar till att främja familjens situation och huvudsakligen uppfyller föräldrars egna förväntningar och programmets målsättningar. Familjeskolan POP® upplevs medföra en långsiktig positiv förändring i barnets beteende, stärkta resurser i föräldraskapet, en långvarig nytta för föräldrarna samt ett sådant referensstöd som föräldrarna efterlängtar. Dessutom upplevs föräldrarnas förståelse för såväl barnet som sig själva ha ökat. Trots att en del aspekter av Familjeskolan POP® problematiseras även efter ett deltagandet, upplevs programmet som helhet vara till nytta.
  • Yrjölä, Susanna (2021)
    ADHD är en funktionsvariation som kännetecknas av bland annat koncentrationssvårigheter, hyper- eller hypoaktivitet och/eller bristande impulskontroll. ADHD kan ha mångsidiga och långvariga effekter på barns och närståendes liv. Forskning visar å ena sidan att ADHD är allmännare hos barn i socialt utsatta familjer, och å andra sidan att ADHD hos barn kan bidra till mer belastning hos familjer. Samtidigt som forskning tyder på att stödåtgärder borde riktas till såväl föräldrar som hela familjen i ett tidigt skede, finns det studier som pekar på att flera familjer med barn med ADHD upplever att de blivit utan stödåtgärder som inkluderat föräldrar eller hela familjen. Socialhandledning för barnfamiljer är en frivillig lågtröskeltjänst i Helsingfors, som erbjuder stöd, handledning och vägledning åt familjer i olika situationer. Studiens syfte är att med utgångspunkt i socialhandledares perspektiv undersöka möjliga stödbehov och stödjande resurser hos familjer med barn med ADHD, samt i vilken utsträckning tjänsten socialhandledning för barnfamiljer kan vara en tillräcklig och ändamålsenlig stödåtgärd för dessa familjer. Studien är en kvalitativ intervjustudie med en abduktiv ansats, med ekologisk systemteori som teoretisk referensram. Materialinsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer med 5 socialhandledare, och materialet analyserades med hjälp av abduktiv kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att stödbehovet hos familjer med barn med ADHD kan vara varierande, men stödbehov gällande barns känslor, känsloreglering samt vardagsrutiner betonas starkt. Föräldrars motivation och delaktighet i arbetsprocessen, familjens stabila helhetssituation och för socialhandledningen stödjande, strukturella faktorer är viktiga för en lyckad ändringsprocess. Socialhandledning för barnfamiljer är ändamålsenligt när stödet tas in i ett tidigt skede eller vid rätt tillfälle, dvs. när stödbehovet är tydligt och avgränsat, och när föräldrar har energi, motivation och möjlighet att delta i arbetet Föräldrarnas roll i arbetet med barns ADHD-relaterade symptom är viktig. För att föräldrar ska vara motiverade och ha möjlighet att aktivt delta i en ändringsprocess, förutsätts en stabil helhetssituation i familjen. Stabilare familjeförhållanden kan främjas genom att rikta stöd till familjer i ett tidigt skede och genom att stöda föräldrars välmående. Bättre tillgång till stödåtgärder i avlastande syfte, i synnerhet för familjer där nätverket är snävt, behövs.