Browsing by Subject "identitetsdimensioner"

Inom identitetsforskningen resoneras det att identitetsutformandet under det senaste seklet blivit en mera utmanande och osäker utvecklingsuppgift i industriellt utvecklade samhällen. Den personliga identiteten tillskrivs bidra med känsla av kontinuitet i vardagen, förutsatt att individen engagerar sig i sina livsval och sina framtidsplaner. De sociokulturellt och samhälleligt strukturerade måttstockarna som fungerat som riktlinjer för individen har dock avtagit, medan valfriheten ökat markant. Den västerländska samhällsutvecklingen har lett till att unga vuxna uppnår de traditionella milstolparna för vuxenhet (självständigt boende, äktenskap, föräldraskap, utbildning och arbete) i allt senare ålder. Denna förskjutning har lett till att man numera hänvisar till den framträdande vuxenåldern: en förlängd ungdomstid. Bland annat har behovet av högskoleutbildning drastiskt ökat och familjebildande äger rum senare än någonsin förr. DIDS (The Dimensions of Identity Development Scale) -mätinstrumentet bygger på den rikaste kvantitativa forskningstraditionen inom identitetsforskningen. DIDS mäter personlig identitet på basis av fem olika identitetsdimensioner: engagemang, identifikation med engagemang, vidsträckt utforskande, djupgående utforskande och grubblande utforskande. I en finländsk kontext har senaste empiriska forskningsresultat påvisat att unga vuxna uppger relativt hög grad av utforskande av, samt låg grad av engagemang i identitetsrelaterade frågor. Därmed var syftet i denna undersökning att granska det eventuella sambandet mellan identitetsdimensionerna i DIDS (inom domänen för allmänna framtidsplaner) och traditionella milstolpar för vuxenhet hos dagens finländska unga vuxna. Målet var att granska ifall graden av engagemang och utforskande signifikant varierar i relation till de olika milstolparna, samt vilken av dessa milstolpar under kontroll av de övriga har det starkaste sambandet med identitetsdimensionerna. Därtill inkluderades ålder och kön som kontrollvariabler i analysen. Med ett sampel på 751 finländska unga vuxna (Medelålder=24.6, 60.3 % kvinnor) visade det sig med multipel linjär regressionsanalys att ålder hade ett negativt samband med grubblande utforskande av allmänna framtidsplaner. Arbete/studier på heltid hade ett positivt samband med engagemang och identifikation med engagemang samt ett negativt samband med grubblande utforskande. Äktenskap/samboende hade ett positivt samband med dimensionerna för engagemang och ett negativt samband med grubblande utforskande. Kön, föräldraskap, avklarade studier/utbildning och självständigt boende hade ett icke-signifikant samband med identitetsdimensionerna. Arbete/studier på heltid och därefter äktenskap/samboende hade det starkaste sambandet med identitetsdimensionerna i samplet. Resultaten diskuteras i relation till tidigare forskning. Centrala begränsningar och förslag på framtida forskning lyfts också fram.