Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "jämlikhet"

Sort by: Order: Results:

  • Winberg, Julia (2024)
    Digitaliseringen av den offentliga sektorns service öppnar frågor om jämlik tillgång till service, då tidigare forskning bland annat visat att låginkomsttagare, äldre åldersgrupper, lågutbildade, personer med sämre hälsa och invandrare blir marginaliserade av digitaliseringen. Då samhällen är på väg mot extremfallet där alla tjänster endast finns tillgängliga digitalt (eng. “digital-by- default”), blir det intressant att undersöka Finland, som har kommit längre i samhällets digitalisering (European Commission, 2009, 2016; Helsper, 2021; Kaihlanen et al., 2022; Safarov, 2020; Statistikcentralen, 2021a, 2021b, 2021c, 2021e, 2021f). Forskningsfrågan som ställs är ”hur påverkar digitaliseringen jämlikheten till service?”, där datainsamlingen har skett genom intervjuer och analysen har varit en kvalitativ teoristyrd innehållsanalys. Magisteravhandlingen använder teorin om digital ojämlikhet, som Helsper (2021:1, 29-33) sammanställt av tidigare forskning om digital ojämlikhet, där tillgången till e-service (internet, apparat, e-ID) och den digitala aktivitetens krav på digital kompetens bestämmer hur väl individer är förberedda på att använda de digitala tjänsterna. Finlands socialförsäkringsmyndighet Folkpensionsanstalten (FPA) har valts som fall av digitaliserad service (e-tjänsten Mitt FPA), eftersom den delar ut ekonomiska stöd för att minska på den traditionella ojämlikheten i välfärdsstaten Finland. För att öka på jämlikhet i utfall i Mitt FPA:s digitala ansökningsprocesser behövs en ökad tillgång till e-service och en minskning av behovet för olika digitala kompetenser. Faktorer som kan förbättra den digitala jämlikheten är samhällsfaktorer, teknisk utveckling, användarvänlighet och individuella faktorer. Den tekniska utvecklingen för en Mitt FPA smarttelefonsapplikation skulle öka tillgången till apparat (telefon i stället för dator). Användarvänlighet av olika slag såsom språkalternativ (få engelska till Mitt FPA), pålitlig information och hjälpfunktioner i Mitt FPA minskar på behovet av digital kompetens. Samhällsfaktorer såsom mer digitalt stöd både inom och utanför FPA hjälper individen att få högre digital kompetens, vilket i sin tur påverkas av den individuella faktorn inlärningsmotivation. I diskussionen föreslås det vidare forskning såsom användarvänlighetsstudier, där forskare också använder sig av deltagare i de olika marginaliserade grupperna för att försäkra sig om att så många som möjligt kan använda sig av e-tjänsterna och därmed bidra till så jämlik tillgång till e-tjänster som möjligt.
  • Niemi, Ida (2021)
    Syftet med denna pro gradu – avhandling är att undersöka jämlikheten i politiken genom kandidatnomineringen till val. En stor del av händelserna innan valet sker utanför offentligheten, inom de politiska partierna. Partierna fungerar som portvakter till kandidatlistan och till politiska mandat. Motivationerna i magisteravhandlingen är att få en insikt i den informella delen av kandidatnomineringen med fokus på riksdagsvalet i Finland våren 2019. Avhandlingens teoretiska utgångspunkter tar avstamp i antagandet om att partierna strävar efter deskriptiva, balanserade kandidatlistor i enlighet med teorin om rationellt handlande. Upplevelserna av särbehandling förväntas variera då kandidaternas egen bakgrund beaktas. I avhandlingen analyseras surveydata från Riksdagskandidatundersökningen 2019 med kvantitativ, statistisk metod. Avhandlingen undersöker kandidaternas upplevelser av en jämlik kandidatnomineringsprocess till riksdagsval på basis av tre sociodemografiska bakgrundsegenskaper: kön, ålder och etnisk bakgrund. Ur resultaten framkommer att majoriteten av kandidaterna upplever positiv särbehandling i allmänhet inom partierna. Däremot upplever majoriteten av kandidaterna inte personligen särbehandling i negativ bemärkelse. I synnerhet kvinnligt kön och ung ålder upplevs vara fördelaktiga egenskaper för en framtida riksdagsvalskandidat. Kvinnor upplever i större utsträckning de studerade sociodemografiska egenskaperna som fördelaktiga i kandidatnomineringen. Det förekommer skillnader i upplevelserna mellan partierna, men de största skillnaderna finns mellan sittande riksdagspartier och de övriga partierna. Variationen i upplevelserna mellan riksdagspartierna förklaras med ideologiska skillnader samt variationen i utbud och efterfrågan av kandidater. Upplevelserna bland kandidater med tidigare politisk erfarenhet skiljer sig betydligt från kandidater utan tidigare erfarenhet. Ju mer kandidaten har tidigare politisk erfarenhet, desto mer upplever kandidaten positiv särbehandling inom partierna. Resultaten visar tecken på att partierna fortfarande behöver anstränga sig för att bilda representativa kandidatlistor. Köns- och åldersrepresentativiteten visar sig vara högsta prioriteter för partierna, den etniska bakgrunden är inte en lika viktig egenskap.