Browsing by Subject "kvalitativ innehållsanalys"
Now showing items 1-6 of 6
-
(2015)Den centrala forskningsfrågan för denna pro gradu avhandling är: 'Hur behandlar killar sin sårbarhet och på vilket sätt kommer deras sårbarhet till uttryck?' Mitt fokus ligger i killars sårbarhet och hur deras genuina känslor och upplevelser får komma till uttryck i dagens samhälle där killar traditionellt inte haft möjligheter till att visa sårbarhet på samma sätt som det motsatta könet. Syftet är att bidra med ökad förståelse för den effekt som den rådande ideala mansbilden har på killar och deras möjligheter till att vara öppet sårbara och känsliga. Studien lyfter fram killars egna röster, tankar och upplevelser i ämnet. Informanterna är sex killar i åldern 15-28, och därtill fyra ungdomshandledare. Ungdomshandledarna arbetar med genussensitivt ungdomsarbete på lågtröskelverksamheten Pojkarnas Hus, där också dessa sex killar går regelbundet. Studien bygger på genusperspektiv inom socialt arbete. De centrala teman som framkom i killarnas och ungdomshandledarnas utsagor, enligt hur den begränsade sårbarheten bland killar leder till att killar 1) känner sig ensamma och blir isolerade, 2) blir psykiskt belastade samt 3) offer och utövare av våld. Ett fjärde tema är killar som förespråkare för en mjukare modell av maskulinitet, pga. att hegemonisk maskulinitet upplevs som påfrestande och begränsande. Ett genomgripande tema är ensamhet, där killar upplever sig socialt ensamma, dvs. har inte tillräckligt med nära sociala kontakter, men även emotionellt ensamma, dvs. de bär på sina bekymmer i all ensamhet. Analysen av resultaten i denna studie har lett till den slutsatsen att den rådande ideala mansbilden, dvs. det som faller inom ramen för hegemonisk maskulinitet, kan ha en skadlig inverkan på killar och unga mäns känslo- och identitetsutveckling. Det framkommer i speciellt två killars beskrivningar av deras upplevda psykiska hälsa i förhållande till rådande förväntningar kring maskulinitet i dagens läge. De flesta, dvs. fyra av killarna, för fram att rådande förväntningar kring maskulinitet innebär begränsad sårbarhet och känsloutlevelse, vilket enligt dem gör att killar lätt underkuvar sina känslor. Det som fungerat för alla sex killar som ett tryggt ställe att reflektera kring och uttrycka manlig sårbarhet är genussensitiv lågtröskelverksamhet som erbjuder psykosocialt stöd för killar. Denna studie bidrar därmed med insyn kring betydelsen av genussensitivitet i unga individers sunda känslo- och identitetsutveckling.
-
(2024)Europa har sett en ökning i euroskeptiska attityder under de senaste tjugo åren och euroskepticism har gått från att vara ett marginellt politiskt projekt till en position som hålls av politiska partier i regeringen och mainstream politiken. Euroskepticism har omfattande konsekvenser för utvecklingen av europeisk integration och för nationell europeisk politik. Trots en ökad euroskepticism i Europa och det ökade intresset för forskning inom euroskepticism, finns det relativt lite forskning om euroskepticism i en finsk kontext. Denna avhandling fokuserar på euroskepticism i en finsk kontext, genom att undersöka finländska riksdagspartiers opinioner om EU och europeisk integration. Syftet med avhandlingen är forska ifall de fyra diskurserna identifierade av Van den Hoogen, de Koster & van der Waal (Pragmatisk, federalistisk, anti-etablissemang och oengagerad) uppkommer i en finsk kontext, och ifall den underliggande diskursspecifika kritiken som Van den Hoogen, de Koster & van der Waal identifierade kan identifieras i Finland. Analysen utfördes genom en kvalitativ innehållsanalys av partiernas valprogram inför Europaparlamentsvalen 2019. Analysens resultat visar att man kunde kategorisera största delen av de finländska partierna in i en av de fyra diskurserna, och att man delvis kan identifiera den diskursspecifika underliggande kritiken gentemot EU i en finsk kontext, men att den underliggande kritiken också varierar mycket mellan partierna. Avhandlingen bidrar till diskussionen om euroskepticism, och visar att trots att ett parti är positivt inställt till EU och europeisk integration, betyder det inte att de inte framförde kritik om EU och EU:s verksamhet. Analysen visade att partierna delvis hade samma kritik om specifika aspekter av EU (slöseri av pengar, brist på transparens och demokrati) men de skilde sig åt i de underliggande orsakerna till kritiken. Detta bidrar till diskussionen om hur euroskepticism är ett mångfacetterat koncept, och ofta går utöver den traditionella eurofili-euroskepticism dimensionen.
-
(2022)Syftet med denna pro gradu avhandling är att undersöka hur idrottslärarstuderanden upplever övning av motiverande interaktionstekniker i praktiken samt hurdana utmaningar som framkommer vid övningen. Syftet med avhandlingen är motiverat eftersom det endast finns lite forskning kring upplevelser om inlärningen av en motiverande interaktionsstil. Ytterligare visar forskningsresultat att inlärning och övning av motiverande interaktionstekniker inte är lätt i praktiken. Avhandlingen representerar kvalitativ forskning med materialbaserad innehållsanalys som metodansats. Teoretisk-metodologiska referensramen för undersökningen är faktasynvinkeln, vilken möjliggör undersökning av respondenternas faktiska upplevelser och beskrivningar om övningen av motiverande interaktionstekniker i praktiken. I denna avhandling används färdigt insamlat intervjumaterial som har samlats in på basen av deltagarna i kursen ”Motiverande interaktion i undervisning av idrott och hälsokunskap” (2017–2018). Avhandlingen strävar att svara på följande forskningsfrågor: 1. Hur beskriver idrottslärarstuderandena övningen av motiverande interaktionstekniker i praktiken? 2. Hurdana utmaningar framkommer i idrottslärarstuderandenas beskrivningar om övningen av motiverande interaktionstekniker? Resultaten visar att det i respondenternas upplevelser belystes behovet av att reglera det egna beteendet vid övningen av motiverande interaktionstekniker i praktiken. Enligt respondenternas beskrivningar krävde förverkligandet av övningen planering, engagering och ansvar att förbinda sig till övningen. Tidsbrist, glömska, prioritering av annat och situationsrelaterade faktorer framstod som utmaningar i beskrivningarna kring övningen i praktiken. I upplevelserna belystes valfriheten att välja själv när, med vem och vilken motiverande interaktionsteknik som användes som väsentligt vid övningen, vilket å ena sidan beskrevs som främjande av övningen, men å andra sidan som utmanande för övningen. I resultaten framkom även att respondenterna beskrev övningen av motiverande interaktionsteknikerna utifrån upplevelser som förknippades med den egna interaktionsstilen, färdigheter, vanor och tidigare erfarenheter. I upplevelserna framkom att brist på tidigare erfarenhet och brist på egna resurser beskrevs som utmanande för övningen. Likaså upplevdes det som utmanande att bryta gamla vanor vid övningen. I beskrivningarna framstod strävan efter autenticitet i relation till andra som en väsentlig del av övningsupplevelserna. Hur naturligt eller onaturligt övningen av motiverande interaktionsteknikerna upplevdes i praktiken beskrevs som utmanande för övningen. I upplevelserna förknippades autenticiteten till hurdana förväntningar och reaktioner mottagarna i övningssituationen hade i förhållande till respondentens roll. Resultaten bidrar med fördjupad förståelse för upplevelser kring övning och inlärning av motiverande interaktionstekniker samt hurdana utmaningar som förknippas med övningen. Framtida forskning kunde hjälpa till att förstå hur man kunde stöda allt bättre inlärningsprocessen av en motiverande interaktionsstil och därmed utveckla insatser som bättre stöder övningen av motiverande interaktionstekniker i praktiken.
-
(2024)Antalet barnskyddsanmälningar har fördubblats de senaste 10 åren samtidigt som behovet för förebyggande åtgärder ökar. Under de senaste åren har det gjorts omfattande förändringar för att förbättra situationen för barnfamiljer. Dessa förändringar omfattar ibruktagandet av familjesocialarbete år 2015 och en klientdimensionering i barnskyddet år 2022 och 2024. Har dessa insatser förebyggt det växande behovet för barnskydd? Är socialarbetarna mindre överbelastade än tidigare? Har familjesocialarbete lyckats med dess förebyggande syfte? Syftet med denna avhandling är att utreda hur yrkesverksamma inom familjesocialarbete upplever att klientdimensioneringen i barnskyddet har inverkat på familjesocialarbetets verksamhet. Syftet är att utreda ifall klientdimensioneringen har inverkat i frågor kring familjesocialarbetets arbetsbelastning, arbetets kvalitet och barnets rättigheter enligt socialvårdslagen. Tidigare forskning indikerar att familjesocialarbete har överbelastats till följd av barnskyddets klientdimensionering sedan det första ibruktagandet år 2022. Tidigare forskning indikerar även att allt mer klienter i behov av barnskydd placeras i familjesocialarbete. Därtill har mängden barn som blivit brådskande omplacerade rakt ur familjesocialarbetets klientskap uppskattats ökat. I denna forskning har jag intervjuat familjesocialarbetets socialarbetare, socialhandledare och ledande socialarbetare genom semi-strukturerade gruppintervjuer. Materialet analyserades med en abduktiv kvalitativ innehållsanalys, med systemteori som teoretisk referensram. Resultaten indikerar att klientdimensioneringen har inverkat på familjesocialarbete inom följande områden: (1) klientprofilen (2) förväntningar på klientarbetet (3) arbetsbörda (4) arbetets kvalitet och (5) systemets omformatering. Sedan införandet av klientdimensioneringen har klientprofilen inom familjesocialarbetet kommit att bli allt mer mångfacetterad, med ökat krav på intensiva och snabba åtgärder. Klientarbetet beskrivs som reaktivt snarare än förebyggande, med ökade krav och förväntningar på klientarbetet. Klientdimensioneringen har även inverkat på arbetsvälmåendet i den omfattningen att klientprofilen uppskattas vara mer tidskrävande samtidigt som ledarskapet präglas av ökat klientarbete på sidan om förmansuppgifterna. Arbetets kvalitet uppskattas ha försämrats som resultat på ökad arbetsbörda. De anställda tacklar med känslor kring otilräcklighet, osäkerhet, orättvisa och etiska dilemman kring vilka klienter prioriteras över andra. Trots att den nya klientprofilen upplevs som mångfaceterad och tidskrävande, har denna utmanat de yrkesverksamma att utveckla deras kompetensområde. Samtidigt som klientdimensioneringen uppskattas ha utmanat familjesocialarbetets verksamhet, upplevs tanken vara god. Det omdiskuterades ett hopp för framtida klientdimensionering i familjesocialarbete. Resultaten belyser vikten i av att utvidga forskningen om familjesocialarbetets situation, som har en avgörande ställning för främjandet av barnfamiljers välmående. För framtida åtgärder bör samtliga områden beaktas i beslutstagande kring barnfamiljers trygghet och välmående. Fastän en klientdimensionering vore önskvärd i familjesocialarbete, bör samtliga konsekvenser för övriga förebyggande tjänster kartläggas.
-
(2020)Radikal högerpopulism har uppnått märkbara framgångar i politiken i många europeiska länder under 2000-talet. I Finland har denna trend följts i och med Sannfinländarnas valframgångar under 2010-talet. Den allmänna forskningen om radikala högerpopulistiska partifamiljen i Europa har fått väldigt mycket uppmärksamhet men Sannfinländarna har relativt sällan inkluderats i sådan forskning, dels på grund av att partiet åtminstone inte hittills varit särskilt radikalt, dels för att partiets valframgångar är så nya. Således är Sannfinländarnas plats i denna partifamilj oklar. Den här avhandlingen granskar den europeiska radikala högerpopulismens värderingar och jämför Sannfinländarnas ideologi med dem. Avhandlingen söker svar på ifall Sannfinländarna hör till den europeiska radikala högerpopulistiska partifamiljen och därmed kan klassas som ett sådant parti. Avhandlingen ställer upp en allmän definition av radikal högerpopulism utgående Reidar Larssons sju dimensioner (grundvärderingar, människosyn, metod för samhällsförändring, viktigaste enheten i samhället, politisk styrelseform, samhällets ekonomiska organisation och det goda samhället) för jämförelse av politiska ideologier. Den granskar i detalj vad som definierar radikal högerpopulism utgående från litteratur om ämnet och ställer sedan upp en egen definition av begreppet. Utgående från definitionen skapas en analysram som används för den kvalitativa analysen av sannfinländarnas ideologi. Metoden som tillämpas är riktad innehållsanalys. Enligt avhandlingens definition av radikal högerpopulistisk ideologi präglas den av invandringskritik, kulturalism, utmanandet av det politiska etablissemanget, välfärdschauvinism, efterlysandet av direkt demokrati och ett kulturellt homogent ”heartland”. Det analyserade materialet är Sannfinländarnas i dagsläge gällande politiska program som de publicerat efter att partiet splittrades i juni 2017. Materialet inkluderar även deras principprogram och valprogram för riksdagsvalet 2019. Analysen visar att Sannfinländarnas ideologi korrelerar väldigt starkt med den uppställda definitionen av radikal högerpopulistisk ideologi. Den enda nämnvärda skillnaden är att Sannfinländarna inte efterlyser direkt demokrati eller folkomröstningar i sina politiska program. Tolkningen är att denna skillnad är för obetydlig för att partiets ideologi inte skall kunna anses vara radikalt högerpopulistisk och fastslår därmed att Sannfinländarna hör till den radikala högerpopulistiska partifamiljen.
-
(2019)Syftet med den här avhandlingen är att närmare granska hur personer med icke-typiska finländska drag respresenteras i finländska reklamer. Tidigare studier tyder på att etniska minoriteter oftast representeras stereotypiskt gentemot sin kultur eller som exotiska, animalistiska eller barnsliga. En annan typisk representation är att framställa etniska minoriteter som utlänningar, turister eller främlingar i ”vårt” land. Reklamer har en stor makt i vårt samhälle och hur olika etniciteter framställs och representeras i reklamer påverkar samhällets uppfattning om dem. I den här avhandlingen tar jag avstamp i tidigare studier och teorier om representation, identitet och kultur och granskar närmare hur etniska minoriteter syns och framställs i finländska reklamer idag. I studien valdes fem finländska företag ut vars reklamer granskades under en tre månaders period. Reklamerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Alla reklamer som innehöll en eller flera personer med icke-typiska finländska drag analyserades närmare utgående från ett kodningsschema. Företagen vars reklamer granskades är Fazer, Finnair, Elisa, Lumene och Marimekko. Reklamerna valdes ut från respektive företags Youtube-sidor. Under den tre månader långa perioden bestod 16 reklamer av totalt 80 stycken av en eller flera personer med icke-typiska finländska drag. I materialet som granskades syntes tre olika teman vad gäller framställning av personer med icke-typiska finländska drag. Dessa teman var: jämlik representation, lika men ändå olika och turisten eller den andra. Dessa teman är relativt långt i likhet med vad tidigare studier tyder på. Det fanns flera exempel på reklamer där personer med icke-typiska finländska drag till synes framställdes lika som finländare, men vid närmare granskning upptäcktes subtila stereotypiska tecken. Ännu i denna dag är det vanligt att framställningen av etniska minoriteter är i rollen som utlänning eller turist. Det finländska samhället är idag mer mångkulturellt vilket delvis även syntes i materialet som granskades. Det fanns exempel där personer med icke-typiska finländska drag framställdes som inkluderade i det finländska samhället utan att framhäva dem som exotiska eller annorlunda. Men fortfarande finns det flera exempel där personer med icke-typiska finländska drag framställs som turister eller utlänningar och på så sätt skapar en ”vi” och ”dem” framställning. Jämfört med tidigare studier verkar finländska reklamer gå mot en mer jämlik framställning vad gäller representation av etniska minoriteter i reklamer, men fortsättningsvis syns subtila stereotypiska tecken i reklamerna vilket bidrar till att de ännu inte fullt reflekterar det samhälle vi lever i.
Now showing items 1-6 of 6