Browsing by Subject "kvalitativ innehållsanalys"

Syftet med denna pro gradu avhandling är att undersöka hur idrottslärarstuderanden upplever övning av motiverande interaktionstekniker i praktiken samt hurdana utmaningar som framkommer vid övningen. Syftet med avhandlingen är motiverat eftersom det endast finns lite forskning kring upplevelser om inlärningen av en motiverande interaktionsstil. Ytterligare visar forskningsresultat att inlärning och övning av motiverande interaktionstekniker inte är lätt i praktiken. Avhandlingen representerar kvalitativ forskning med materialbaserad innehållsanalys som metodansats. Teoretisk-metodologiska referensramen för undersökningen är faktasynvinkeln, vilken möjliggör undersökning av respondenternas faktiska upplevelser och beskrivningar om övningen av motiverande interaktionstekniker i praktiken. I denna avhandling används färdigt insamlat intervjumaterial som har samlats in på basen av deltagarna i kursen ”Motiverande interaktion i undervisning av idrott och hälsokunskap” (2017–2018). Avhandlingen strävar att svara på följande forskningsfrågor: 1. Hur beskriver idrottslärarstuderandena övningen av motiverande interaktionstekniker i praktiken? 2. Hurdana utmaningar framkommer i idrottslärarstuderandenas beskrivningar om övningen av motiverande interaktionstekniker? Resultaten visar att det i respondenternas upplevelser belystes behovet av att reglera det egna beteendet vid övningen av motiverande interaktionstekniker i praktiken. Enligt respondenternas beskrivningar krävde förverkligandet av övningen planering, engagering och ansvar att förbinda sig till övningen. Tidsbrist, glömska, prioritering av annat och situationsrelaterade faktorer framstod som utmaningar i beskrivningarna kring övningen i praktiken. I upplevelserna belystes valfriheten att välja själv när, med vem och vilken motiverande interaktionsteknik som användes som väsentligt vid övningen, vilket å ena sidan beskrevs som främjande av övningen, men å andra sidan som utmanande för övningen. I resultaten framkom även att respondenterna beskrev övningen av motiverande interaktionsteknikerna utifrån upplevelser som förknippades med den egna interaktionsstilen, färdigheter, vanor och tidigare erfarenheter. I upplevelserna framkom att brist på tidigare erfarenhet och brist på egna resurser beskrevs som utmanande för övningen. Likaså upplevdes det som utmanande att bryta gamla vanor vid övningen. I beskrivningarna framstod strävan efter autenticitet i relation till andra som en väsentlig del av övningsupplevelserna. Hur naturligt eller onaturligt övningen av motiverande interaktionsteknikerna upplevdes i praktiken beskrevs som utmanande för övningen. I upplevelserna förknippades autenticiteten till hurdana förväntningar och reaktioner mottagarna i övningssituationen hade i förhållande till respondentens roll. Resultaten bidrar med fördjupad förståelse för upplevelser kring övning och inlärning av motiverande interaktionstekniker samt hurdana utmaningar som förknippas med övningen. Framtida forskning kunde hjälpa till att förstå hur man kunde stöda allt bättre inlärningsprocessen av en motiverande interaktionsstil och därmed utveckla insatser som bättre stöder övningen av motiverande interaktionstekniker i praktiken.

Syftet med den här avhandlingen är att närmare granska hur personer med icke-typiska finländska drag respresenteras i finländska reklamer. Tidigare studier tyder på att etniska minoriteter oftast representeras stereotypiskt gentemot sin kultur eller som exotiska, animalistiska eller barnsliga. En annan typisk representation är att framställa etniska minoriteter som utlänningar, turister eller främlingar i ”vårt” land. Reklamer har en stor makt i vårt samhälle och hur olika etniciteter framställs och representeras i reklamer påverkar samhällets uppfattning om dem. I den här avhandlingen tar jag avstamp i tidigare studier och teorier om representation, identitet och kultur och granskar närmare hur etniska minoriteter syns och framställs i finländska reklamer idag. I studien valdes fem finländska företag ut vars reklamer granskades under en tre månaders period. Reklamerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Alla reklamer som innehöll en eller flera personer med icke-typiska finländska drag analyserades närmare utgående från ett kodningsschema. Företagen vars reklamer granskades är Fazer, Finnair, Elisa, Lumene och Marimekko. Reklamerna valdes ut från respektive företags Youtube-sidor. Under den tre månader långa perioden bestod 16 reklamer av totalt 80 stycken av en eller flera personer med icke-typiska finländska drag. I materialet som granskades syntes tre olika teman vad gäller framställning av personer med icke-typiska finländska drag. Dessa teman var: jämlik representation, lika men ändå olika och turisten eller den andra. Dessa teman är relativt långt i likhet med vad tidigare studier tyder på. Det fanns flera exempel på reklamer där personer med icke-typiska finländska drag till synes framställdes lika som finländare, men vid närmare granskning upptäcktes subtila stereotypiska tecken. Ännu i denna dag är det vanligt att framställningen av etniska minoriteter är i rollen som utlänning eller turist. Det finländska samhället är idag mer mångkulturellt vilket delvis även syntes i materialet som granskades. Det fanns exempel där personer med icke-typiska finländska drag framställdes som inkluderade i det finländska samhället utan att framhäva dem som exotiska eller annorlunda. Men fortfarande finns det flera exempel där personer med icke-typiska finländska drag framställs som turister eller utlänningar och på så sätt skapar en ”vi” och ”dem” framställning. Jämfört med tidigare studier verkar finländska reklamer gå mot en mer jämlik framställning vad gäller representation av etniska minoriteter i reklamer, men fortsättningsvis syns subtila stereotypiska tecken i reklamerna vilket bidrar till att de ännu inte fullt reflekterar det samhälle vi lever i.