Browsing by Subject "kvalitet"
Now showing items 1-2 of 2
-
(2022)Ledarskap och kvalitet inom social- och hälsovård utgör stora forskningsområden. Tidigare studier om kvalitet inom äldreomsorgen har långt utgått från kliniska kvalitetsfaktorer som används inom övrig hälsovårdsforskning. Nyare studier tyder på att det finns en kunskapslucka och behov av att undersöka chefernas uppfattningar om chefsarbetet och kvalitetsutevckling för att framskrida i forskningen om kvalitetsledning inom äldreomsorgen. Syftet med denna studie var att undersöka hur chefer inom den kommunala äldreomsorgen i Finland konstruerar kvalitetsledning samt vilka subjektspositioner de påbjuds i sitt arbete. Som teoretisk referensram användes ett socialkonstruktionistiskt och diskursivt perspektiv. Studiens material bestod av elva semistrukturerade intervjuer med chefer verksamma inom effektiverade serviceboenden, det vill säga serviceboenden för äldre med heldygnsomsorg. Cheferna kommer från tre olika kommunala organisationer i Finland. Som metodansats tillämpades kritisk diskursiv psykologi. Resultatet visar på en förståelse för kvalitet inom äldreomsorgen enligt det personcentrerade förhållningssättet. Ur materialet växte det fram två dominerande diskurser: kvalitetsledning skapat genom arbetspraktiker samt skapande och hanterande av tillgängliga resurser. Inom dessa identifierades två tolkningsrepertoarer per diskurs inom vilka cheferna påbjöds olika subjektspositioneringar. Inom den stödjande ledarskapsrepertoaren påbjöds en subjektspositionering som tillgängliga bakgrundsfigurer. Inom rutinrepertoaren påbjöds en subjektspositionering som flexibla och perspektivtagande. Inom den organisatoriska- och personalresursrepertoaren påbjöds cheferna subjektspositioneringar som bekymrade (endast i personalresursrepertoaren), engagerade och lojala eller maktlösa och otillräckliga. Cheferna har möjlighet att identifiera eller disidentifiera sig med de påbjudna subjektspositioneringarna men deras handlingsutrymme är begränsat inom de breda samhällsdiskurserna. Resultatet av motstridigheter inom och mellan diskursiva konstruktionerna och subjektspositionerna resulterade i en komplex spänning, där konstruktioner av idealet ställs mot konstruktioner av dagliga arbetspraktiker. Studien bidrar till forskningen om kvalitetsledning med en djup analys av chefers konstruktioner av kvalitetsledning och chefsarbetet inom äldreomsorgen.
-
(2021)Kvalitetsfrågor är ett centralt forskningsområde gällande arbetet som utförs inom barnskyddsenheter. Få tidigare studier inom ämnet har ändå riktat in sig på specifikt handledarnas perspektiv på kvalitet och deras problematiseringar av kvalitetsfrågor i arbetet. Syftet med den här undersökningen har därmed varit att undersöka handledares uppfattningar om kvalitet i arbetet på barnskyddsenheter samt granska på vilka sätt handledarna problematiserar kvalitetsfrågor inom arbetet. Forskningsfrågorna för avhandlingen är följande: 1) Hur uppfattas kvalitet i arbetet av handledarna? 2) På vilket sätt framkommer förståelse kring skillnaden mellan servicekvalitet och livskvalitet i handledarnas uppfattningar om kvalitet? 3) Vilka problematiseringar tar handledarna upp kring kvalitetsfrågor och utvärdering av kvalitet? Materialet bestod av 21 semistrukturerade intervjuer som utfördes med handledare som arbetar inom två olika barnskyddsenheter i Finland. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultaten tyder på att handledarna i huvudsak uppfattar kvalitet genom att beskriva vikten av rutiner, regelbundenhet och gemensamma spelregler, genom barnens och ungdomarnas delaktighet i arbetet, stämningen och den fysiska miljön på enheten samt handledarnas egna färdigheter och kunnande. Handledarnas egna färdigheter kan urskiljas såväl i deras teoretiska färdigheter som i deras förmåga till självreflektivitet. Rutinerna och strukturerna uppfattas av handledarna ge upphov till en grundläggande trygghetskänsla hos ungdomarna och också bidra till ett fungerande kommunikations- och informationsflöde. Resultaten tyder på att handledarna har en relativt bred uppfattning om vad kvalitet i arbetet innefattar och kan även urskilja skillnader mellan såväl servicekvalitet som livskvalitet i arbetet. Handledarnas uppfattningar om kvalitet kopplat till servicekvalitet syns i handledarnas beskrivningar av den fysiska miljön, handledarnas teoretiska färdigheter och resursfrågor överlag inom enheten. Livskvalitet förstås av handledarna genom att de betonar vikten av stämningen på enheten, barnens och ungdomarnas delaktighet, deras trygghetskänslor och också handledarnas egna färdigheter i form av att kunna utveckla tillitsfulla relationer till dem. Handledarnas uppfattningar om kvalitet i arbetet är starkt kopplat till att resultaten av arbetet ofta syns först långt senare och att arbetet bör ha positiva effekter på barnens och ungdomarnas liv i framtiden. Detta är ett tydligt sätt som handledarna förstår vikten av livskvaliteten på. Handledarna problematiserar i viss mån kvalitetsfrågor, främst i fråga om hur man kan utvärdera kvaliteten på arbetet och vad utvärderingarna egentligen mäter. Framtida forskning kunde fokusera på att närmare undersöka handledarnas problematiseringar av kvalitet samt granska hur man kunde utveckla mera riktgivande sätt att utvärdera kvaliteten på inom barnskyddsenheterna med tanke på ungdomarnas livskvalitet.
Now showing items 1-2 of 2