Browsing by Subject "kvinnor"

Denna forskning handlar om kvinnoidealet som kommer till uttryck genom reklambilder i modetidningar. Fokusen ligger på hur unga kvinnor som aktiva läsare av modetidningar relaterar till de budskap kring kvinnlighet och femininitet som reklambilderna ger uttryck för, samt hur de handskas med de ambivalenta budskapen i reklambilderna. Detta är en kvalitativ forskning i vilken materialet har insamlats genom fyra fokusgruppintervjuer med 3-4 deltagare per grupp. Informanterna består av unga kvinnor och intervjuerna ägde rum i Helsingfors under hösten 2010. I analysen av materialet, som tar fasta på kvinnornas sätt att reflektera kring kvinnoidealet i reklambilder, har element från både ett diskursanalytiskt och ett innehållsanalytiskt tillvägagångssätt tillämpats. Forskningen placerar sig i två olika sociologiska diskussionsområden. Dels är den en del av en feministisk diskussion angående kvinnliga ideal i media, och ger framför allt uttryck för de två olika feministiska inriktningarna "offerfeminism" och ‘powerfeminism’. Dels placerar den sig i den klassiska sociologiska diskussionen kring självidentitet och självförståelse, som i ett senmodernt sammanhang antagit nya former med influens av bland annat Anthony Giddens. Förutom Giddens och hans teori om det reflexiva självprojektet, är en viktig sociologisk källa G.H. Mead och hans teori om signifikanta symboler. Reklambilder (eller närmare bestämt kvinnan i dem) förstås i denna forskning som signifikanta symboler i individens självförståelseprocess, eller reflexiva självprojekt. De mest centrala resultaten i studien är förknippade med ambivalensen eller tvetydigheten angående kvinnoidealet i reklambilder. De åsikter och syner som delar det feministiska forskningsfältet i tu, är verklighet och vardag för unga kvinnor som försöker tolka de budskap angående kvinnlighet som de kvinnliga representationerna i reklam ger uttryck för. Analysen avslöjar att informanterna ständigt bollar mellan olika tolkningssätt, och att de är osäkra på vad reklamkvinnan egentligen är: stark och självständig eller underkuvad och beroende. Studien tyder på att unga kvinnor är väldigt "mediesmarta" och genomskådar exempelvis det overkliga kroppsidealet, men att de samtidigt är medvetna om att detta ideal, trots att det går att genomskåda, påverkar dem i någon män. Varför unga kvinnor ändå läser modetidningar och fascineras av dem, trots att de kan ställa sig väldigt kritiska till det kvinnoideal som de ger uttryck för, förklaras i denna studie med den eskapistiska upplevelsen som modetidningarna erbjuder, och läsningen rättfärdigas ofta med hjälp av powerfeministiska argument angående reklambilderna.

Tidigare forskning utförd av feministiska våldsforskare har påstått att media kategoriserar kriminella kvinnor som antingen 'galna' eller 'onda'. Hur media kategoriserar dessa kvinnor anses bero på hur traditionellt kvinnligt hon beter sig. För att forska om detta fenomen användes könsroller och stereotypier som förklaringsmodeller. Därtill granskades kvinnors våld och brott i Finland. Socialpsykologiska teorier om ambivalent sexism och direkt och indirekt aggression samt teorin om den misshandlade kvinnans syndrom tillämpades för att utreda orsakerna bakom den påstådda tudelningen. För att undersöka om samma dikotoma indelning skedde i finländsk media användes kvalitativ innehållsanalys som metod för att analysera fyra fall av finländska, kvinnliga mördare och dråpare. Det undersöktes även om kvinnornas femininitet hade påverkat indelningen. Kvinnorna vars fall analyserades var Sanna Sillanpää, Virpi Butt, Katariina Pantila och Aino Nykopp- Koski. Fallen begränsades till kvinnor vars offer varit i huvudsak för dem obekanta. Materialet bestod av alla artiklar om dessa fyra kvinnor från två rikstidningar: Helsingin Sanomat och Hufvudstadsbladet. 188 artiklar analyserades och kodades. Det var även av intresse att se om presentationerna av de fyra kvinnorna var annorlunda i de två tidningarna. Kodningens resultat visar att det gick att finna en finkänslig indelning av kvinnorna som antingen 'galna' eller 'onda'. Det gick inte att finna att denna indelning skulle ha något samband med hur feminint eller maskulint kvinnorna beskrevs. Detta kan bero på Finlands långa historia av jämställdhet mellan könen. Tidningarnas presentationer av kvinnorna skilde sig från varandra i det avseendet att Hufvudstadsbladets beskrivning av fallen var mer personinriktad och sensationssökande medan Helsingin Sanomat skrev mer objektivt om fallen. Indelningen av kriminella kvinnor i media som antingen 'galna' eller 'onda' visade sig vara alltför simpel för att kunna tillämpas i finländska rikstidningar. Tidigare forsknings kritik av medias orättvisa behandling av kvinnor tog inte i beaktande sannolikheten att även kriminella män kategoriseras i media. Resultaten av denna forskning pekar på att indelningen inte är könsrelaterad. Även finländska kvinnors androgyna drag kan vara en orsak till att beskrivningarna av fallen och förövarna var könsneutrala.

Den centrala forskningsfrågan för pro gradun är: 'Hur upplever de somaliska kvinnorna anpassningsprocessen till det finländska samhället samt vilka strategier använder de för att hantera processen och de utmaningar de möter?' Syftet med studien är att bidra till en större förståelse inom socialt arbete för den process som en somalisk kvinna genomgår när hon blir tvungen att bygga upp ett liv i Finland med olika kulturella referensramar. Genom narrativ metod d.v.s. livsberättelser har jag gett kvinnorna möjlighet att med egna ord berätta om processen. Informanterna är fem kvinnor i åldrarna 20-48 som har upplevt hemlandet i olik utsträckning; allt från endast barndom till största delen av livet. Kvinnorna har bott i Finland 6-18 år. Kvinnor har gått i skola i Somalia och studerar eller arbetar i Finland. Fyra av kvinnorna har minst ett barn och av dem är två gifta och två skilda. En kvinna är ogift utan barn. De centrala teman som kvinnorna reflekterade kring i livsberättelserna är; familjen som stöd eller källa till konflikt, egen barnuppfostran med antingen kontinuitet av kultur eller nya värderingar och bi-kultur som mål, en kontrollerande eller stödjande relationen med den somaliska gruppen samt även vikten av att studera och arbeta för att uppnå självständighet. Vidare så lyfte de i reflektionen kring tillhörighet upp antingen upp bi-kulturell tillhörighet eller den etniska identiteten som främsta utgångspunkt. Relationen till myndigheterna var ett tema som oftast kom upp i externa frågor efter huvudberättelsen. Relationen var ofta förknippad med strategin misstro på grund av opersonlig kontakt eller rädsla för att olika uppfattningar om kultur skulle leda till missförstånd och felbedömningar. En del hade dock ett relativt gott förtroende för myndigheter eftersom kontakten med myndigheter hade upplevts som rättvis. Reflektioner kring kvinnorollen var genomgående i flera teman; en del förespråkade större jämlikhet och avskaffande av gamla traditioner medan andra förespråkade traditionellt levnadssätt t.ex. gällande samlevnad. Den slutsats som har kunnat dras från analysen av livsberättelserna är att kvinnorna kämpar för att kunna hantera de krav som omgivningen Ställer på dem; en del upplever att de uppmanas från samhället att anpassa sig i t.ex. arbetsliv eller också så väljer de själva att anta strategin Anpassning för att passa in med jämnåriga. Detta medan familjen och den somaliska gruppen för en del har fordrat att de skall sträva efter kontinuitet av kultur istället för anpassning. För många har familjen även varit en viktig resurs i anpassningen. En dialogisk kamp (dialogiskt perspektiv, Hajdukowski-Ahmed 2008) för att ordna de intryck som omger dem blir tydlig. Kvinnorna har haft olika uppfattningar om vad som är utmaningar och vad som är stöd under processen och de har antagit olika strategier för att klara av dem. Kvinnorna har för det första ett starkt aktörsskap som underlättat processen. En del av kvinnorna har antagit huvudstrategin självständighet för att bli fri från krafter som försöker påverka dem medan andra har antagit huvudstrategin kontinuitet där tron och den etniska identiteten blir extra stark i exil för att leda dem rätt (modell över aktiv överlevnad, Raghallaigh & Gilligan 2010). En heterogen grupp med varierande stark anknytning till det finländska samhället och den etniska gruppen framträder där alla värdesatte båda kontexterna men i olika grad (integrerad strategi, Berry 1997). Kvinnorna i min studie omskapar uppfattningar om vad som är somaliskt, muslimskt och finländskt. Deras uppfattning om kultur blir en smältdegel där de väljer det de vill ha kvar, det de vill förändra och ta till sig.