Browsing by Subject "närdemokrati"

Tidigare studier tyder på att politiska systemet inte längre njuter av samma förtroende från medborgarnas sida som tidigare, tecken på detta är bland annat sjunkande valdeltagande och lägre förtroende till politiska institutioner. Denna pro-gradu avhandling behandlar så kallade demokratiska innovationer som enligt vissa kan fungera som ett botemedel för den representativa demokratins utmaningar. I denna pro-gradu avhandling har jag som syfte att utföra en systematisk forskningsöversikt av tillgänglig forskning om demokratiska innovationer. Min huvudsakliga forskningsfråga är: till vilken grad uppfyller demokratiska innovationer kriterier för en demokratisk process och vilka effekter kan påvisas? Förutom denna forskningsfåra vill jag jämföra de olika demokratiska innovationers styrkor och svagheter som organiseringsformer av demokrati. För att utföra min meta-analys kommer jag konstruera analyskriterier utifrån teorier om deltagardemokrati och deliberativ demokrati. Utifrån analyskriterier kommer jag att utföra en tematisk analys som baserar sig på tidigare studier. Mitt material är tidigare forskning om demokratiska innovationer, som inkluderar bland annat publicerad forskning i diverse vetenskapliga tidskrifter och olika typer av forskningsrapporter. Jag har avgränsat mig till demokratiska innovationer som haft diskussion som en viktig aspekt av processen. I analysdelen har jag fokuserat mig på tre olika typer av demokratiska innovationer, så kallade deliberativa mini-publiker, medborgarbudgeter och elektroniska demokratiska innovationer. Resultaten från min analys tyder på att demokratiska innovationer har i allmänhet svårt att hantera representativet. Demokratiska innovationer som baserade sig på självselektion, det vill säga att alla som ville fick delta, hade ofta problem med elitisering av processen. Mina resultat tyder också på att de fall som försökt skapa representativa urval att det i praktiken är mycket svårt att lyckas med det. Ett annat centralt resultat var att det var ofta oklart på vilket sätt resultaten av demokratiska innovationer skulle implementeras i traditionell policy process. Det var även vanligt att medborganas påverkningsmöjligheter var främst symboliska. Gällande de olika organiseringsformerna så kan man konstatera att de har egna för- och nackdelar enligt de analyskriterier jag ställt upp. De så kallade mini-publikerna kan lämpa sig bäst i situationer där man vill poängerna diskussion mellan medborgare och myndigheter. Medborgarbudeter kan lämpa sig bäst i situationer där man har ett tydligt mål som kan förverkligas genom en medborgarbudget. E-demokratiska innovationer kan fungera bäst i situationer där man vill inkludera ett stort antal personer i processen på ett stort geografiskt område.