Browsing by Subject "narrativ forskning"
Now showing items 1-2 of 2
-
(2011)Den här avhandlingen handlar om lantbruksföretagare som genomgått yrkesinriktad rehabilitering. De har blivit tvungna att omskola sig till ett nytt yrke efter att de har insjuknat i yrkessjukdom eller skadat sig i ett olycksfall. Avhandlingens syfte är att öka förståelsen av hurdana erfarenheter lantbruksföretagare har av sin rehabiliteringsprocess. Rehabiliteringsätgården, i det här fallet omskolningen, baserar sig på lagen om rehabilitering som ersätts enligt lagen om olycksfallsförsäkring. Materialet i avhandlingen består av 21 livsberättelser skrivna av de rehabiliterade som genomgått omskolningen. Undersökningen är därför narrativ tili sin natur. Analysen gjorde jag med hjälp av innehållsanalys och med hjälp av att tematisera innehållet i berättelserna. Tematiseringen var en central metod genom hela analysen och fungerade som ett redskap för att beskriva och tolka materialet. Rehabiliteringsprocessen frän början till slut ser jag även som ett identitetsprojekt och en process dar de rehabiliterade har varit tvungna att göra biografiskt arbete. Jag baserar min processindelning på Corbins och Strauss (1988) defmition om att biografiskt arbete vid en krissituation i livet eller livsförändring innefattar fyra processer; kontextualisering, accepterande, återuppbyggande av identiteten och omarbetning av biografin. Jag definierar insjuknandet eller skadan som en gemensam livsförändring för de rehabiliterade. De rehabiliterade har varit tvungna att konstruera en ny eller delvis en ny biografisk identitet som stämmer överens med de nya aktuella livsförhållandena, med framtida livsförhållanden och med tidigare erfarenheter. För största delen av de rehabiliterade hade rehabiliteringsprocessen varit en positiv erfarenhet och de hade lyckats med det biografiska arbetet för att återuppbygga identiteten och omarbeta biografin. Det var bara några av de rehabiliterade som ansåg att de inte hade haft någon nytta av rehabiliteringen. Det var personer som inte hade fått arbete efter omskolningen. Positiva studieerfarenheter och att man lyckas skaffa sig en utbildning i vuxen älder har för många varit faktorer som har gett dem bättre självkänsla och ökat deras självförtroende och dessutom skapat resurser för att kunna gå vidare i livet.
-
(2024)Syftet med denna avhandling är att lyfta fram ett socialarbetarperspektiv på hur sexualitet, sexuella preferenser eller genus upplevs påverka bemötandet i professionella kontexter och arbetsgemenskaper i socialt arbete. Ett ytterligare syfte är att redogöra för organisatoriska förändringsbehov utifrån ett kritiskt och queerteoretiskt perspektiv. Forskningsfrågorna för avhandlingen är: Vad framkommer ur socialarbetares berättelser om upplevelser och bemötande på arbetsplatsen som präglats av sexualitet, sexuella preferenser, könsidentitet eller könsuttryck? Hur lyfts heteronormativa maktstrukturer fram i socialarbetarnas minnesberättelser och vilka konsekvenser har dessa för den enskilda individen? samt Vilka organisatoriska förändringsbehov kan identifieras ur ett queerteoretiskt perspektiv? Avhandlingen har en narrativ ansats med socialarbetares minnesberättelser som datainsamlingsmetod. Under november 2023 bidrog fem socialarbetare med berättelser som analyserades narrativt utifrån Labov & Waletzkys analysmodell. Analysen återspeglades mot queerteoretiska och heteronormativa perspektiv och diskuterar rådande normer samt förändringsbehov för ökad delaktighet och jämlikhet. De socialarbetare som delgav sina berättelser i studien upplevde på generell nivå en trygg, jämlik och accepterande atmosfär, dock öppnade berättelserna även upp för erfarenheter inom arbetsgemenskaper som präglats av heteronormens makt. Begrepp och meningsformuleringar öppnade upp för binära uppfattningar om kön och normativt beteende. Dessa kom till uttryck genom forskningsdeltagarnas erfarenhet av heteronormativa perspektiv, identitetstillskrivningar och anpassningsstrategier. Kunskapsbidraget öppnar upp en subjektiv nivå på hur heteronormativa strukturer upplevs av, eller påverkar HLBTQI+ -individer på socialbyrån. Avhandlingen gynnar queerforskning i socialt arbete och bidrar med komplexa och svårfångade nyanser som kräver djupgång i empirin. Ur ett queerteoretiskt perspektiv belyser avhandlingen organisatoriska och strukturella hinder för jämlikhet som med fördel kan beaktas i utvecklingen av mer inkluderande praktiker. För enskilda socialarbetare bidrar denna studie med en inblick i hur heteronormativa ramverk dominerar. En ökad känsla av medvetenhet ger utrymme för kritiska diskussioner och belyser problemområden och utvecklingsbehov.
Now showing items 1-2 of 2