Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "nyhetsjournalistik"

Sort by: Order: Results:

  • Övergaard, Linn Elisabet (2012)
    I pro gradu-avhandlingen undersöks hur objektivitetsbegreppet tolkas och tillämpas av journalister vid två dagstidningar i Finland. Materialet består textanalyser av nyhetsartiklar från Vasabladet och Hufvudstadsbladet samt temaintervjuer med journalister från båda tidningarna. Nyhetsartiklarna som ingår i analysen publicerades i oktober månad 2011 och har kategoriserats utgående från ämnesinnehållet. Artiklarnas ämnesinnehåll handlar om politiska frågor och nyhetsämnen. Temaintervjuerna utfördes med de journalister vid Vbl och Hbl som skrivit artiklarna. Syftet med pro gradu-avhandlingen är att undersöka hur journalistikens strävan efter objektivitet tillämpas i det journalistiska arbetet och nyhetstexter samt hur journalister definierar och tolkar objektivitet. Målet är att se hur journalister använder sig av nyhetsjournalistiska principer för att skriva så opartiska och neutrala nyhetstexter som de anser vara möjligt. Ett av denna avhandlings primära syften är att granska hur tidigare teoribildning om objektivitetsbegreppet går ihop med journalisternas tankar och praktiska tolkningar. Avhandlingens undersökning har därför ett abduktivt syfte. Den teoretiska delen av avhandlingen baserar sig på tidigare forskning om objektiviteten som ett vetenskapligt fenomen och objektivitet som en journalistisk norm. Särskild tyngdpunkt ligger på Jörgen Westerståhls objektivitetsmodell och Denis McQuails tolkningar av Westerståhl samt nyhetsjournalistiska principer. Den teoretiska ramen lyfter även upp journalistikens yrkesetik och Journalistreglerna. Undersökningen består av två metoder, närläsning av texter utgående från en diskursanalytisk modell och halvstrukturerad temaintervju. Närläsningen fokuserar på nyhetsartiklarnas innehåll och källanvändning. Frågorna i den halvstrukturerade temaintervjun är strukturerade enligt tre teman; journalistens arbete, objektivitet och den artikel som journalisten har skrivit. Resultaten av undersökningen visar att journalister strävar efter att skriva i nya former för att fånga läsarnas uppmärksamhet men anser det också vara viktigt att nyhetstexter är balanserade, opartiska och så korrekta som möjligt. Genom att vara öppna för olika synvinklar och åsikter vill journalister agera som en opartisk förmedlare av information. Det handlar om att välja och sätta gränser i arbetet som journalist. Trots strävan efter öppenhet och balans är journalisterna tvungna att välja ut relevanta fakta och åsikter ur en massiv informationsmängd. Denna gränsdragning för vad som kan anses vara relevant nyhetsinnehåll upplever journalister som problematisk. Samtidigt är det just i denna gränsdragning viktigt att journalister har en opartisk inställning. Sammanfattningsvis visar undersökningens resultat att själva begreppet objektivitet anser många journalister vara föråldrat och icke-representativt för nyhetsjournalistiken. Journalister anser inte objektiviteten i sig vara en viktig princip men däremot anser de att principer som förknippas med objektivitet vara viktiga. Dessa principer var bland annat att skriva korrekt och sanningsenligt och att vara särskilt noggrann i arbetet med källor. Dessutom anser journalister att det är viktigt att upprätthålla en god relation till läsare och intervjuobjekt. Objektiviteten är mera ett ideal än en norm för journalister. För journalister är det ändå viktigt att dagligen sträva efter att arbeta så objektivt som möjligt eftersom de anser att ett opartiskt tänkande är en del av journalistikens identitet. Journalister använder sig hellre av begreppet balans. Balansbegreppet har såväl en praktisk betydelse och en djupare betydelse för journalisternas yrkesroll. Den praktiska betydelsen innebär att ge alla parter lika stort utrymme i nyhetstexten och att balansera mellan fakta och åsikter. Den djupare betydelsen innebär att journalister strävar efter en slags balanserad professionalism i sitt yrke. Journalister försöker som en del av strävan efter objektiviteten bevara en professionell kontakt med sina intervjuobjekt och i synnerhet politiska aktörer. För journalister är det också viktigt att som privatpersoner inte engagera sig i någon verksamhet med politisk anknytning som kan riskera deras oavhängighet.
  • Mannila, Saga (2019)
    Avhandlingen behandlar nyhetsreportrars och redaktions- och nyhetschefers (nyhetsskapares) synpunkter på att främja jämställdhet och mångfald i nyhetsinnehållet. Nyhetsjournalistik har en stor diskursiv makt i samhället och påverkar människors uppfattningar om verkligheten. Flera tidigare studier visar att nyhetsrapporteringen är skev i och med att de som syns och hörs i nyheterna oftast är en liten och likartad grupp människor. Därmed speglar nyheterna inte samhällets mångfald, även om journalisterna i många fall uppger att de strävar efter att göra det. Syftet med avhandlingen är att undersöka hur nyhetsskapare förhåller sig till inkluderande journalistik med hjälp av sammanlagt tolv kvalitativa halvstrukturerade temaintervjuer med nyhetsreportrar och nyhets- och redaktionschefer vid Helsingin Sanomat, Aamulehti och Hufvudstadsbladet. Den teoretiska diskussionen kretsar kring inkluderande perspektiv på journalistik- och medieforskningen, nyhetsarbetets logiker och praxis samt journalistiska representationers makt i verklighetsskapandeprocessen och relationen mellan samhället och nyhetsmedierna. Av resultaten framgår det att nyhetsskaparna upplever att främjandet av jämställdhet och mångfald i nyhetsinnehållet ska vara en naturlig del av arbetsprocessen. Konkreta och systematiska sätt för inkluderande journalistik saknas delvis vid de valda dagstidningarna, men samtidigt är nyhetsskaparna tveksamma till behovet av att inrätta sådana i och med att det antas färga journalistiken med en tydlig agenda. Nyhetsskaparna ser ändå behovet av att se över de redaktionella rutiner och den journalistiska praxis som gör att nyheterna fortsätter spegla samhället på ett ensidigt sätt. Avhandlingen bidrar med ökad förståelse om jämställdhetsarbete vid nyhetsredaktioner i Finland i och med att intervjustudien tar fram nyhetsskapares åsikter och uppfattningar om nyhetsarbetet och nyhetsinnehållet. För att förstå hur jämställdhets- och jämlikhetsarbete utvecklas inom mediefältet behöver man en ökad förståelse om nyhetsjournalisternas åsikter och uppfattningar och förhoppningen är att denna avhandling kan sporra till diskussion om nyhetsarbetet och nyhetsinnehållet och dess mångfald. I och med att inkluderande journalistik i Finland är ett relativt outforskat område inom journalistikforskningen finns det många möjligheter för fortsatt forskning inom ämnet. Ett intressant studieupplägg för fortsatta studier i ämnet skulle vara att bredda respondentskaran till andra journalister än de som arbetar med nyhetsrapportering vid dagstidningar. På så sätt skulle man kunna få en mer heltäckande uppfattning om hur de som arbetar inom det finländska mediefältet uppfattar och förhåller sig till inkluderande journalistik. För att undersöka hur journalisternas arbetsverklighet lämpar sig för skapandet av inkluderande journalistik kunde etnografiska observationer i en redaktionsmiljö också vara givande.