Browsing by Subject "nyhetsrapportering"

Religion väcker nyhetsmediers intresse i en tid när stora konflikter knyts till religioner, när den religiösa mångfalden i samhället ökar och med den kontrasten mellan religiöst och sekulärt. Teorin om medialisering av religion utgår från nordiska kontexter, där banden till religionen försvagas, och hävdar att det är mediernas representationer av religioner som i dag ligger till grund för människors kunskap. Syftet med den här avhandlingen är därför att få kunskap om finlandssvenska journalisters attityder till nyhetsmediernas roll som källa till information om de två största världsreligionerna: kristendomen och islam. Det här uppnås genom att granska hur journalisterna förhåller sig till frågor om representation, ansvar och kunskapsbehov. Metoden som används är kvalitativ attitydforskning, vilken bygger på att människors attityder formas i sociala situationer och kan studeras genom deras ställningstaganden och argumentationer. Materialet består av intervjuer med åtta journalister från finlandssvenska nyhetsmedier. I intervjuerna ställdes informanterna inför 20 påståenden som rör religionerna och det redaktionella arbetet. Attityderna analyserades genom att granska och kategorisera informanternas ställningstaganden och motiveringar. En djupare analys av attitydernas objekt och subjekt gav vidare kunskap om informanternas syn på sitt eget arbete, ansvar och journalistens yrkesroll. Den huvudsakliga slutsatsen är att journalisterna omfattar tanken att nyhetsmedierna har en roll som källa till information om kristendom respektive islam. Den här rollen är ändå sekundär både till principer som karakteriserar journalistrollen och till de praktiska omständigheter som styr arbetet. Synen på nyhetsmediernas roll och porträttering av religionerna är också av distinkt olika karaktär. För kristendomens del är det icke-kontroversiellt att se nyhetskriterierna som den främsta faktorn som avgör dess plats och roll i nyheterna. När det gäller islam finns en annan nivå av känslighet och fokus på korrekthet, bildning och nyans i rapporteringen. Ett centralt drag i attityderna är spänningen mellan inställningen till porträtteringen av religionerna å ena sidan och nyhetsjournalistikens principer å andra sidan. Informanternas attityder uppvisar stora likheter med tidigare studier och det finns klara paralleller mellan attityderna och den dokumenterade bilden av nyhetsrapporteringen om religion. De attityder journalisterna i den här studien uttrycker ger stöd för tesen att medierna har en central roll i att definiera och rama in frågor om kristendom och islam i samhällsdiskussionen. Informanterna tillstår möjliga negativa konsekvenser av hur framför allt islam representeras i olika typer av media. Samtidigt fyller flertalet attityder en funktion av att förklara och rationalisera det redaktionella arbetet. Ur journalisternas synvinkel kan nyhetsmedierna inte beskyllas för att fokusera på negativa nyheter, eftersom yrkets ideologi och mediets logik säger att dessa har prioritet. Det här kan i sin tur antas påverka hur det egna arbetet utförs. Den sammanlagda bilden blir att attityderna till nyheterna som källa till information om kristendomen och islam, bland journalister i västerländska kontexter, i stor utsträckning gynnar status quo i nyhetsrapporteringen.