Browsing by Subject "queer-teori"

Syftet med denna avhandling var att bilda en uppfattning om HBTQIA+-personers erfarenheter av stödtjänster relaterade till våld i nära relationer samt att analysera hurdant kunnande professionella önskar för att bättre kunna stöda HBTQIA+-personer som upplevt våld i nära relationer i Finland. Jag valde att fokusera på våld i specifikt HBTQIA+-relationer i och med att den tidigare forskningen om ämnet är begränsad både i Finland och internationellt. Även Justitieministeriet (2021) har i sin rapport konstaterat att det saknas kunskap om HBTQIA+-personers erfarenheter i stödtjänsterna relaterade till våld i nära relationer. Avhandlingen ämnade besvara följande forskningsfrågor: Vilka upplevelser har HBTQIA+-personer som brukare och professionella som arbetat med denna klientgrupp av stödtjänster relaterade till våld i nära relationer? Vilka särbehov kan identifieras hos dessa brukare i nuvarande stödtjänster? Hur kunde stödtjänster relaterade till våld i nära relationer utvecklas för att bättre tjäna även HBTQIA+-personers rehabiliteringsbehov? Avhandlingens teoretiska referensram utgjordes av queer-teori med fokus på heteronormativitet och minoritetsstress. Heteronormativitet syftar på antagandet om heterosexualitet och en binär könsindelning som utgångspunkt. Minoritetsstress innebär den strukturella ojämlikhet, de fördomar och de medvetna eller omedvetna kränkningar som personer möter på grund av att de tillhör en minoritet. Avhandlingens material bestod av två semistrukturerade intervjuer med HBTQIA+-personer som upplevt våld i nära relationer och sökt sig till stödtjänster. Utöver detta bestod materialet även av sex semistrukturerade intervjuer med professionella som mött eller kunde möta HBTQIA+-brukare som upplevt våld i nära relationer. Materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i fem kategorier: 1) minoritetsstress, 2) bemötandet av HBTQIA+-personer, 3) brist på tillgänglighet, 4) positiva upplevelser och möjligheter samt 5) en alternativ synvinkel. I avhandlingen tillämpades ett abduktivt tillvägagångssätt, vilket resulterade i att minoritetsstress lades till som teori i samband med innehållsanalysen. I resultaten presenteras brukarinformanternas erfarenheter av och tankar om nuvarande stödtjänster samt professionellas upplevelser av och inställning till dessa. Dessutom diskuterade informanterna utvecklingsidéer samt identifierade försvårande faktorer bakom hjälpsökandet för våld i nära HBTQIA+-relationer. Minoritetsstress som brukare kan uppleva då de söker sig till tjänsterna var en av dessa faktorer och den i de nuvarande stödtjänsterna rådande heteronormativiteten ansågs öka detta. Ytterligare betonade flera av informanterna ett sensitivt bemötande och lade vikt vid tillgänglighet av tjänsterna. Även möjligheter identifierades med tanke på utvecklingen av mer inkluderande våldstjänster.