Browsing by Subject "radikalisering"

Syftet med min avhandling är att utifrån teoribildningen om sociala representationer söka förståelse för hurudana självrepresentationer unga muslimer som rest till Syrien under konflikten och återvänt har av sig själva samt hur de upplever att de positioneras av omvärlden. Jag är även intresserad av hurdana behov de anser sig själva ha efter hemkomsten. Vidare granskar jag hur aktörer inom Finlands Exit-verksamhet ser på de unga vuxna samt hurudana behov de professionella uppfattar att dessa unga har. Avhandlingen avser redogöra för eventuella skillnader och likheter mellan de ovannämnda gruppernas uppfattningar samt diskutera möjliga konsekvenser av dessa i kontexten politiska åtgärder mot radikalisering och terrorism. I dagens läge är forskningsfältet gällande Syrienresenärer bristfälligt, trots ständigt pågående diskussioner gällande myndighetsåtgärder och stödtjänster för återvändande Syrienresenärer. Därmed är syftet att bidra med kunskap inom socialt arbete gällande återvändande Syrienresenärers livssituationer och behov av stöd. Som datainsamlingsmetod valde jag kvalitativ intervju. Fyra intervjuer gjordes med professionella involverade i Finlands Exit-verksamhet. Därtill intervjuade jag tre unga vuxna som återvänt från Syrien till Finland och en ung vuxen som fortfarande befann sig i Syrien. Av de fyra professionella som jag intervjuat till min studie arbetar tre personer inom den tredje sektorn och en för finska myndigheter. De unga vuxna jag intervjuat har alla finländskt medborgarskap, gruppen består av både män och kvinnor och samtliga är muslimer, en del berättar att de börjat praktisera religionen först i tonåren eller vuxen ålder. Alla de unga vuxna jag intervjuat har tillbringat kortare eller längre tider i Syrien. Studien visar att de personer som intervjuats rest med intentioner att hjälpa de lidande i Syrien genom humanitär hjälpverksamhet. En del av de unga vuxna var beredda att delta i militär krigsföring mot Bashar al-Assads regeringsstyrkor inför resan till Syrien, men deltog aldrig i strider på plats. De huvudsakliga motiven bakom samtliga informanters resor till Syrien verkar ha varit ett starkt medkännande med lidande muslimer samt upplevelser av ett hårt samhällsklimat, känsla av utanförskap och islamofobi i hemlandet Finland. De centrala teman som framträdde i de unga vuxnas berättelser om tiden efter hemkomsten var upplevelser av behov, möten med myndigheter, vikten av kulturell och religiös förståelse, vikten av rätt terminologi, upplevelser av skam samt konstruktionen av en positiv själv-identitet. Sammanfattningsvis visar resultatet i studien att den mediala och samhälleliga representation av Syrienresenärer upplevs som ensidig, stigmatiserande, felaktigt vinklad och en stereotyperad syn på Syrienresenärer som kriminella, potentiella terrorister och dehumaniserade individer. Syrienresenärer kategoriseras som ”den Andra”, en representation som både de unga och de professionella tar tydligt avstånd från. De unga vuxna positionerar sig genom sina tal som vanliga unga vuxna i förhållande till representationen om unga Syrienresenärer som hot mot samhällets säkerhet och som riskindivider. De positionerar sig som individer med mångfacetterade motiv bakom sina resor, i motsats till den upplevda ensidiga och misstolkade framställningen av dem som ett kollektiv av radikala och kriminella individer. På basen av de unga vuxnas berättelser kan man dra slutsatsen att alla återvändande Syrienresenärer inte behöver stödåtgärder efter hemkomsten. Dock kan man konstatera att en del av de återvändande kan befinna sig i en extra sårbar situation vid hemkomsten. De största behoven bland återvändande ungdomar efter hemkomsten framträder dock som behov av ett gott och neutralt bemötande från myndigheter, oavsett personens bakgrund och eventuella brottsutredningar. Behovet av praktisk hjälp och handledning framträder även som en vital del för en del av de återvändande. En del av de professionella motiverar stödåtgärderna för unga efter hemkomsten med en minimering av säkerhetsrisk, en representation om unga återvändande förankrade i en riskdiskurs, vilket de unga i sin tur tydligt tar avstånd från i sina uttalanden.