Browsing by Subject "samtid"

Ungas vardag är ett återkommande forskningsområde inom socialt arbete. Enligt tidigare forskning definieras ungas vardag av balansen mellan skola och fritid, där ungas fritid i sin tur består av mediaaktivitet, hobbyn, socialt liv och gymnastik. Ämnet diskuteras även i samhällsdebatten, där man bl.a. uppmärksammar att dagens ungdomar upplever en stor press i det vardagliga livet. Syftet med föreliggande pro gradu-avhandling är att ur ett holistiskt perspektiv studera hur finlandssvenska ungdomar i Helsingfors beskriver sin vardag. Det holistiska perspektivet utgår från att vardagen även påverkas av hur unga lever i relation med andra tillstånd och trender i samhället, utöver återkommande rutiner och program. Ett kosmopolitiskt perspektiv används för att bredda begreppet vardag genom att inkludera det samtida samhället. Det samtida samhället inbegriper ur det kosmopolitiska perspektivet bl.a. att gränser som tidigare varit tydliga håller på att luckras upp. I och med att tidigare frånskilda element nu lever parallellt och tillsammans med varandra behövs det kosmopolitiska perspektivet för att förstå ungas vardagliga kontext. Forskningsfrågorna är 1. Hurdana vardagsrutiner har finlandssvenska ungdomar i Helsingfors? och 2. Hur kan ungdomarnas vardag förstås ur ett kosmopolitiskt perspektiv? Att studera hur ungas vardag ser ut är nödvändigt inom socialt arbete för att öka förståelsen kring den kontext unga lever i. Intresset ligger i att se hur finlandssvenska ungas vardag ser ut samt hurdan insyn det kosmopolitiska perspektivet ger i ungas vardag. Materialet består av 8 transkriberade intervjuer med ungdomar som vid intervjutillfället varit 15–16 år gamla och gått i finlandssvensk skola i Helsingfors. Materialet är insamlat i samband med forskningsprojektet De unga i tiden som Nuorisotutkimusseura genomför. Som analysmetod används kvalitativ innehållsanalys. Resultaten ger fyra exempel på hur ungdomarna strukturerar sin vardag: (1) enligt träningsdagar och träningsfria dagar, (2) vardagsrutinerna regleras av föräldrar, (3) rutinerna regleras av träningstiden och (4) träningen nämns som en hobby. Vardagsrutinerna har sammanställts i vardagsscheman. Resultaten tyder på en skillnad i hur unga definierar träning och hobby, där träningen definieras som strukturerad och innehåller mera plikter än hobbyn. Hobbyn ses av ungdomarna som ett fritt element där de har möjlighet att välja vad de vill. Överlag kretsar ungas vardagsrutiner kring fyra återkommande element: hemmet, skolan, fritid (som inbegriper hobbyn och socialt liv) och träning. Resultaten pekar också på att det sociala livet hos unga som tränar 6–7 ggr/v. blir åsidosatt p.g.a. träning och andra vardagliga plikter. Den kosmopolitiska insynen presenteras med hjälp av kosmopolitiska dyader. I resultaten definieras tre dyader; (1) känslan av Gemenskap–Utanförskap, (2) uppfattningen om Vi –De och (3) uppfattningen om det Traditionella–det Gränslösa. Dyaden Gemenskap–Utanförskap hänvisar främst till en form av trivsel i olika vardagssituationer. Dyaden Vi–De förekommer ofta på vardagliga, offentliga platser där olika sociala grupper möter varandra. Uppfattningen om det Traditionella–det Gränslösa identifieras utgående från ungdomarnas framtidsplaner. Ur ett traditionellt perspektiv vill ungdomarna bilda familj och upplever att utbildning är viktigt för karriären samt att strävan efter ett gott liv är befintlig. Det gränslösa representeras av ungas önskan och möjlighet att röra sig över internationella gränser, samt karriärsrelaterade drömmar som inte påverkas av realistiskt tänkande. Ur resultaten framkommer också en övergripande dyad; Vardagsrutiner–det Föränderliga. Vardagen är det automatiska och traditionella, medan det Föränderliga representeras av framtiden och viljan att vara modern. Båda polerna behövs och finns i ungdomarnas vardagliga liv. Dessa poler samverkar med varandra och beskriver hur unga i vardagen gör val i hopp om en god framtid. Dyaderna belyser hur ungdomarna upplever båda polerna i vardagen och också pendlar mellan dessa poler. Det innebär att ungdomen inte statiskt definierar sig själv i en viss position, utan att positionen varierar beroende på t.ex. miljö, situation, socialt umgänge eller andra utomstående faktorer i vardagen. Det stöder tanken på att vardagen är mer komplex än själva rutinerna och att vardagens olika aspekter påverkar ungdomarnas val och sätt att agera.