Browsing by Subject "samverkan"
Now showing items 1-3 of 3
-
(2023)Det har skett en förändring i samhällsstyrningen från hierarkisk styrning till samverkansstyrning där flera aktörer samarbetar för att identifiera och lösa gemensamma problem. Samverkansstyrning kan bidra till mer innovativa lösningar på samhällsproblem och används alltmer aktivt inom olika sektorer och över sektorsgränser. Samarbetsstrategier kräver därför engagemang och handlingar från flera ömsesidigt beroende aktörer. Samverkansstyrning är ett intressant forskningsområde och ett lovande tillvägagångssätt för policyskapande och problemlösning som betonar vikten av att engagera olika intressenter i beslutsprocesser. Syftet med denna avhandling är att undersöka hur samverkansidealet förverkligas i projektorganiseringen inom den offentliga och privata sektorn, och om det finns skillnader i samverkansidealet beroende på vem som har huvudmannaskap för projektet. Med hjälp av den teoretiska referensramen, som bygger på tidigare forskning och litteratur om samverkansstyrning, presenteras centrala operationella kriterier för samverkansidealet. I avhandlingen används en kvalitativ jämförande fallstudie av två avslutade digitaliseringsprojekt i Finland där huvudmannaskapet skiljer sig åt. I analysen jämförs kriterier för samverkansstyrningen, med fokus på hur samverkansidealet förverkligas beroende på vem som är huvudman för projektet och om samverkan i projektet har betydelse för projektets utfall. Avhandlingen ger en överblick över hur de två sektorerna uppfyller kriterierna för samverkansstyrning. Resultatet tyder på att de samverkande aktörerna och projektorganiseringen uppfyllde till stor del de kriterier som undersöktes och gav svar på mina forskningsfrågor. Samverkan visade sig vara ett effektivt sätt i projekten för att lösa gemensamma utmaningar och öka innovationsförmågan och konkurrenskraften i verksamheten. Huvudmannaskapet uppfyller även till stor grad de teoretiska antagandena om sektorerna
-
(2023)Ansvar för ett barns välmående och omsorg ligger främst hos barnets vårdnadshavare. Vid behov skall barnet och barnets familj hänvisas till barnskyddets tjänster. Barnskyddets tjänster är en lagstadgad rättighet som tryggas av barnskyddslag (417/2007). Vid genomförande av barnskyddstjänster skall mångprofessionell sakkunskap tryggas. Frågan om hur småbarnspedagogerna ser på samverkan och mångprofessionellt samarbete med barnskyddet är relevant eftersom mångprofessionellt samarbete skall stödjas mellan instanser som stödjer ett barns utveckling och ställning, i enlighet med lag om småbarnspedagogik (540/2018). Syftet med avhandlingen är att undersöka småbarnspedagogers synsätt på olika aspekter kring samverkan mellan daghem och barnskydd, mångprofessionellt samarbete samt vilka sociala problem som småbarnspedagoger identifierar i sitt arbete. Avhandlingen tillämpar en tudelad teoretisk referensram utgående från teorier om handlingsutrymme och doxa samt teorier om mångprofessionellt samarbete. Teorierna i avhandlingen har sin utgångspunkt i antagandet om att småbarnspedagogers syn som relaterar till olika frågor kring samverkan och mångprofessionellt samarbete mellan daghem och barnskydd kan präglas av det som kallas doxa. Teorins andra del kopplas samman med tanken om att en organisationskultur, en doxa, som präglas av att starka och icke-flexibla föreställningar kan utgöra ett hinder för mångprofessionellt samarbete. Det empiriska materialet samlas in i form av semistrukturerade intervjuer och materialet analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet påvisar att de informanter som deltagit i studien identifierar brist på den egna kunskapen om barnskyddet, dess arbetssätt och processer. De flesta önskar mer utbildning inom ämnet. Informanterna reflekterar även över det faktum att kontakten mellan daghem och barnskydd är mycket begränsad och att de skulle önska en mer öppen dialog och ett starkare samarbete. Informanterna i studien utgår även från en rådande osäkerhet när det kommer till att anmäla missförhållanden som de identifierar på daghemmen eftersom de inte vet vilka följderna för en barnskyddsanmälan innebär.
-
(2013)Offentliga sektorns verksamhet organiseras allt oftare i form av projekt. Inom regionalpolitiken är projekt redan det vanligaste sättet att genomföra verksamhet. Användningen av projekt motiveras med förväntningar om effektivitet. Projektens effektivitet antas utgående från projektteorin med förankring i företagsvärlden grunda sig på deras tidsbegränsning, möjlighet till att föra samman olika aktörer och flexibla organisationer. Kritiker har dock ifrågasatt inverkan av dessa egenskaper på projektens effektivitet i en komplex miljö som offentliga sektorn. Oklarhet råder dock i frågan på grund av bristfällig forskning i området. Utbredningen av projekt inom offentliga sektorn gör att kunskap om vad som påverkar projektens effektivitet är av central betydelse för organisering av verksamhet. Mätning av effektivitet i offentliga sektorn är också mer komplicerat än i företagsvärlden. Kunskap om hur projektens effektivitet i offentliga sektorn kan förstås är viktigt för organisering av verksamhet. Denna avhandling visar om projektens egenskaper, som förklarar projektens effektivitet i företagsvärlden, förklarar variationen i projektens effektivitet i offentliga sektorn. I undersökningen diskuteras och operationaliseras också olika sätt att mäta projektens effektivitet i offentliga sektorn. Projektens egenskaper, vars betydelse för effektiviteten i offentliga sektorn utgående från projektteorin undersöks, är projektets längd, närvaro av tidspress i projektet, fortsättningen av projektet efter dess avslutning, grad av samverkan av offentliga aktörer i projektet och projektets storlek. Dessa är undersökningens oberoende variabler. Projektens effektivitet mäts med fyra mått som motsvarar de centrala dimensionerna av effektivitet i offentliga sektorn. Effektivitetsmåtten är undersökningens beroende variabler. Som metod används multivariat regressionsanalys. Resultaten visar att projektens effektivitet i offentliga sektorn påverkas delvis av projektens längd, närvaro av tidspress, grad av samverkan och organisationsstorlek. Kortare projekt är mer effektiva än längre projekt. Närvaro av tidspress ökar också på projektens effektivitet. Graden av samverkan av offentliga aktörer i projektet ökar inte direkt på projektens effektivitet men uppvisar vissa tecken av inverkan på effektivitet. Mindre projekt är däremot inte mer effektiva än större projekt. Tvärtom visar sig större projekt vara mer effektiva än mindre projekt. Undersökningen klargör att företagsvärldens antaganden om vad som förklarar projektens effektivitet endast delvis gäller för projekt i en komplex miljö som offentliga sektorn. Genom att beakta projektens längd, närvaro av tidspress, möjlighet till samverkan och organisationsstorlek kan projekten bland annat i regionalpolitiken organiseras effektivare. Undersökningen visar också att olika mått bör användas tillsammans i mätning av projektens effektivitet i offentliga sektorn. Undersökningens resultat kan gynna organisering av projekt i offentliga sektorn, inverkan av politiken och den framtida samhällsutvecklingen.
Now showing items 1-3 of 3