Browsing by Subject "systemiskt arbete"

Den systemiska verksamhetsmodellen är en modell för barnskyddsarbete, vars fokus ligger på ett dialogiskt och lösningsorienterat arbete tillsammans med familjen och familjens nätverk. Målsättningen är att få förståelse för de bakomliggande orsakerna bakom problemen, samt de system som finns runtomkring barnet, för att kunna ge familjerna rätt typ av stöd enligt deras egna målsättningar och motivation till förändring. Modellen sätter vikt vid ett multiprofessionellt samarbete för att nå dessa målsättningar. Implementeringen av modellen började 2017, och social- och hälsovårdsverket i Jakobstad var en av de första arbetsplatserna med att implementera modellen. Eftersom modellen är relativt ny i den finska kontexten finns det sparsamt med forskning vad gäller modellens effekter. Syftet med denna studie är att undersöka hur de professionella upplever att modellen har påverkat deras uppfattning om barns delaktighet samt om modellen har haft konkreta effekter på barns delaktighet i klientprocessen. Barns delaktighet är ett ämne som har varit i fokus inom barnskyddsarbete under senaste årtionden. Detta är en kvalitativ studie som utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Studien baserar sig på sju semi-strukturerade intervjuer med personal inom barnskyddet och enheten för familjearbete i Jakobstad. Intervjuerna är analyserade med innehållsanalytisk metod. Studiens resultat visar att personalen anser att den systemiska verksamhetsmodellen bestyrker redan existerande uppfattningar om barns delaktighet. Modellen har inte inverkat på personalens uppfattning om delaktighet och inte heller gett synliga, konkreta, effekter i detta skede. Studien visar dock att det finns en hel del faktorer i modellen som synliggör barnet och möjliggör en ökad delaktighet. Modellen genomsyras av ett familjecentrerat tankesätt och utgår ifrån barnets bästa i varje fråga. Informanterna beskriver att deras arbete har blivit mer strukturerat och tidseffektivt, vilket innebär att innehållet i träffarna med barnen har ett tydligare syfte nu än tidigare och kan därmed inverka positivt på delaktigheten. Det multiprofessionella arbetet, med familjeterapeutisk expertis, samt nya dialogiska verktyg ger personalen bättre möjlighet att kunna sätta sig in i barnet och familjens situation. En ökad förståelse för familjens och barnets situation ger bättre förutsättningar för goda relationer mellan de professionella och barnet, vilket är utgångsläget för barnets delaktighet. Det systemiska arbetet lyfter fram vikten av att arbeta med hela familjen, och inte endast med familjemedlemmarna skilt för sig. Även om informanterna anser att barn allt mer bör tas med när familjens ärenden diskuteras, så är de tveksamma om det systemiska teammötet är ett lämpligt forum för barn att delta i. Informanterna är inte överens om hur de tänker kring barnens deltagande i teammöten. Det framkommer att modellen har implementerats på olika sätt mellan teamen och mellan enheterna, vilket gör det svårt att jämföra och generalisera modellens effekter. Eftersom denna studie fokuserar på modellens effekter utifrån de professionellas perspektiv, är det önskvärt att fortsätta studera ämnet utifrån barnets perspektiv. I och med att social- och hälsovårdsverket numera är en del av Österbottens välfärdsområde finns det också skäl att fortsätta studera hur denna organisationsförändring påverkar den fortsatta implementeringen av den systemiska verksamhetsmodellen.