Browsing by Subject "unga"

År 2019 demonstrerade unga runtom i världen på grund av klimatkrisen. Finland var inget undantag, även här demonstrerade de unga. Trots att det inte var första gången de unga demonstrerat så blev året speciellt för de ungas aktivitet inom klimatrörelsen på grund av den uppmärksamheten de ungas demonstrationer fick av medier. Syftet med studien är att identifiera de ramar som finns i de utvalda finska medierna och belysa dessa ramar med exempel ur mediernas texter. Meningen med studien är att svara på frågan vilka ramar som tydligt träder fram i dessa medier då de behandlar de ungas miljödemonstationer. Syftet är att kunna definiera de viktigaste ramarna samt kunna namnge dem och svara på vilka värderingar som ligger bakom dem. Som material för studien används artiklar ur tre nationella finska tidningar, Helsingin Sanomat, Ilta-Sanomat samt Iltalehti, som behandlar de ungas miljödemonstrationer. En orsak till valet av dessa tidningar är att de har uppmärksammat de ungas klimatdemonstrationer i flera olika artiklar, vilket skapar en möjlighet att studera ramarna närmar och ger möjligheten att använda många olika artiklar som exempel i analysen. Som metod för studien har använts ramanalys, med hjälp av vilken materialet analyserats. Genom ramanalysen har det varit möjligt att hitta och identifiera de ramar som funnits i materialet. Den teoretiska referensramen har byggt på demokratiteori. Referensramen har även inkluderat teorier om deltagandedemokrati samt sociala rörelser. Demokratiteorierna har använts för att analysera ramarna samt skapa förståelse kring de ungas deltagande i demokratin genom demonstrationer samt mediernas uppfattning om de unga som en del av demokratin. I avhandlingen analyseras materialet från de utvalda tidningarna samt ges exempel på ställen i artiklarna där ramarna framkommer. I analysen identifieras och presenteras tre olika ramar. De unga som experter (ram 1), de unga som offer (ram 2) och de ungas deltagande som en del av demokratin (ram 3). Ramarna analyseras genom att granska artiklarna och deras innehåll. Som stöd för analysen av materialet används teori kring ramanalys samt teori om deltagandedemokrati. I analysen argumenteras det för att dessa tre ramar är specifikt framträdande och det pekas på de olika sätten som ramarna träder fram i texterna. I slutsatsen av avhandlingen kan konstateras att dessa tre ramar framträder tydligt i de utvalda mediernas artiklar. Dessa tre ramar kan även konstateras hänga ihop med deltagardemokratiska värderingar och kan alla konstateras hänga ihop med en positiv syn på de ungas deltagande i klimatdebatten.

Ungas vardag är ett återkommande forskningsområde inom socialt arbete. Enligt tidigare forskning definieras ungas vardag av balansen mellan skola och fritid, där ungas fritid i sin tur består av mediaaktivitet, hobbyn, socialt liv och gymnastik. Ämnet diskuteras även i samhällsdebatten, där man bl.a. uppmärksammar att dagens ungdomar upplever en stor press i det vardagliga livet. Syftet med föreliggande pro gradu-avhandling är att ur ett holistiskt perspektiv studera hur finlandssvenska ungdomar i Helsingfors beskriver sin vardag. Det holistiska perspektivet utgår från att vardagen även påverkas av hur unga lever i relation med andra tillstånd och trender i samhället, utöver återkommande rutiner och program. Ett kosmopolitiskt perspektiv används för att bredda begreppet vardag genom att inkludera det samtida samhället. Det samtida samhället inbegriper ur det kosmopolitiska perspektivet bl.a. att gränser som tidigare varit tydliga håller på att luckras upp. I och med att tidigare frånskilda element nu lever parallellt och tillsammans med varandra behövs det kosmopolitiska perspektivet för att förstå ungas vardagliga kontext. Forskningsfrågorna är 1. Hurdana vardagsrutiner har finlandssvenska ungdomar i Helsingfors? och 2. Hur kan ungdomarnas vardag förstås ur ett kosmopolitiskt perspektiv? Att studera hur ungas vardag ser ut är nödvändigt inom socialt arbete för att öka förståelsen kring den kontext unga lever i. Intresset ligger i att se hur finlandssvenska ungas vardag ser ut samt hurdan insyn det kosmopolitiska perspektivet ger i ungas vardag. Materialet består av 8 transkriberade intervjuer med ungdomar som vid intervjutillfället varit 15–16 år gamla och gått i finlandssvensk skola i Helsingfors. Materialet är insamlat i samband med forskningsprojektet De unga i tiden som Nuorisotutkimusseura genomför. Som analysmetod används kvalitativ innehållsanalys. Resultaten ger fyra exempel på hur ungdomarna strukturerar sin vardag: (1) enligt träningsdagar och träningsfria dagar, (2) vardagsrutinerna regleras av föräldrar, (3) rutinerna regleras av träningstiden och (4) träningen nämns som en hobby. Vardagsrutinerna har sammanställts i vardagsscheman. Resultaten tyder på en skillnad i hur unga definierar träning och hobby, där träningen definieras som strukturerad och innehåller mera plikter än hobbyn. Hobbyn ses av ungdomarna som ett fritt element där de har möjlighet att välja vad de vill. Överlag kretsar ungas vardagsrutiner kring fyra återkommande element: hemmet, skolan, fritid (som inbegriper hobbyn och socialt liv) och träning. Resultaten pekar också på att det sociala livet hos unga som tränar 6–7 ggr/v. blir åsidosatt p.g.a. träning och andra vardagliga plikter. Den kosmopolitiska insynen presenteras med hjälp av kosmopolitiska dyader. I resultaten definieras tre dyader; (1) känslan av Gemenskap–Utanförskap, (2) uppfattningen om Vi –De och (3) uppfattningen om det Traditionella–det Gränslösa. Dyaden Gemenskap–Utanförskap hänvisar främst till en form av trivsel i olika vardagssituationer. Dyaden Vi–De förekommer ofta på vardagliga, offentliga platser där olika sociala grupper möter varandra. Uppfattningen om det Traditionella–det Gränslösa identifieras utgående från ungdomarnas framtidsplaner. Ur ett traditionellt perspektiv vill ungdomarna bilda familj och upplever att utbildning är viktigt för karriären samt att strävan efter ett gott liv är befintlig. Det gränslösa representeras av ungas önskan och möjlighet att röra sig över internationella gränser, samt karriärsrelaterade drömmar som inte påverkas av realistiskt tänkande. Ur resultaten framkommer också en övergripande dyad; Vardagsrutiner–det Föränderliga. Vardagen är det automatiska och traditionella, medan det Föränderliga representeras av framtiden och viljan att vara modern. Båda polerna behövs och finns i ungdomarnas vardagliga liv. Dessa poler samverkar med varandra och beskriver hur unga i vardagen gör val i hopp om en god framtid. Dyaderna belyser hur ungdomarna upplever båda polerna i vardagen och också pendlar mellan dessa poler. Det innebär att ungdomen inte statiskt definierar sig själv i en viss position, utan att positionen varierar beroende på t.ex. miljö, situation, socialt umgänge eller andra utomstående faktorer i vardagen. Det stöder tanken på att vardagen är mer komplex än själva rutinerna och att vardagens olika aspekter påverkar ungdomarnas val och sätt att agera.

I min pro gradu-avhandling vill jag ta fasta på det samhälleliga klimatet angående invandringspolitik och rasism i Finland. Politiska rörelser med nationalistiska tankar har under de senaste åren blivit allt starkare runt om i Europa. Syftet med min undersökning är att studera hur unga tänker om rasism i Finland i dag och jag lyfter jag upp elevernas tolkning av rasism som det centrala. Mina forskningsfrågor är: - Hur förhåller sig till och hurdana föreställningar om rasism har skolelever? samt - Kan man finna olika diskurser i ungas berättelser och i så fall vilka? Jag anser att det är viktigt att forska i vad unga har för tankar för att se på vilka de framtida tendenserna i samhället kan vara. Det är inte alls sagt att man reflekterar över de olika, 'självklara', sätten att agera i vardagen och jag tror att det är nyttigt att forska i de diskurser som leder oss. Materialet består av skrivna berättelser av 42 elever i årskurserna 9 och 10 i Helsingfors. Informanterna var 14-17 år och materialinsamlingen skedde under våren 2013. Eleverna läste insändaren Finland – ett tryggt land för alla? (Holm 2012, Bilaga 3.) och skrev därefter ner sina tankar. Narrativerna analyserar jag med hjälp av diskursanalys. Jag fann fyra olika typer av diskurser: 1) den kritiserande unga, 2) den engagerade unga, 3) den agerande unga och 4) den indifferenta unga. I analysen av diskurserna använder jag mig av ett narrativt och diskursanalytiskt närmandesätt och koncentrerar mig på informanternas tolkningar av verkligheten med grunden i socialkonstruktivismen. För att göra min analys levande och visa hur de unga producerar diskurser och hur diskursanalysen har tagit sin form i denna avhandling, presenterar jag utdrag, citat, ur informanternas texter. Citaten demonstrerar hur mina informanter uttrycker sig, samt ger läsaren en möjlighet att iaktta min argumentation om materialet och förstärker validiteten av min analys. Enligt mina forskningsresultat uttrycker endast den kritiserande unga direkt sina personliga rasistiska åsikter. Han visar på en tydlig kritik mot och tvivel för hur allmänt förekommande rasismen i Finland är. Den engagerade unga är upprörd över de orättvisor som människor utsätts för. Den indelning i 'de' och 'vi' som den engagerade unga skapar handlar närmast om 'rasisterna' och 'offrena'. I diskursen används uttryck som att tycka synd om offren. Ett betydande konstaterande av den agerande unga är att rasism har blivit tabu i Finland. Diskriminerande praxis, som även kunde kallas gömd och osynlig rasism, är svårt att ta tag i och blir lätt ett tabu då ämnet är känsligt och syftet är att korrigera ett allmänt sätt att tänka och fungera. Den minst framträdande diskursen är diskursen om den indifferenta unga. Den indifferenta unga diskuterar sitt eget språkbruk och kommer då närmare förståelsen för hur han själv bidrar till att upprätthålla ojämlika maktförhållanden genom att använda diskriminerande ord. Ordval har betydelse för rådande samhälleliga uppdelningar i 'de' och 'vi'. Dylika maktförhållanden uppehålls genom vad Skutnabb-Kangas (1988, 262–264) kallar för ideologisk rasism. Denna typ av rasism syns enligt henne i språket, i hur vi talar om andra människor och folk. Enligt mina resultat representerar de fyra olika diskurserna en variation av attityder och åsikter som även kan hittas i samhället i stort. Matilainen (2011) konstaterar att det finns vissa vanliga motiveringar till att ett land inte borde ta in fler invandrare. De har att göra med ekonomi, sociala aspekter, moraliska aspekter samt faktorer angående utbildning. (Matilainen 2011, 179–180.) Ungdomarna i Matilainens forskning, som även i min forskning, använde sig av dessa motiveringar. Min forskning har visat på att ungas diskurser om rasism kommer väl fram i narrativa berättelser.