Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "uupumus"

Sort by: Order: Results:

  • Helve, Oskari (2019)
    There has been increasing research attention on wellbeing of students in higher education both in Finland and internationally. Because of its goal-oriented nature, higher education resembles working in many ways. Thus, research on students´ wellbeing has started utilizing concepts derived from occupational research. Burnout and study engagement are concepts that are being used in research on both lower educational levels and higher education. Burnout describes feelings of exhaustion, cynicism and inadequacy experienced when demands of studying exceed available resources. Engagement on the other hand means feeling vigorous, dedicated and absorbed in studying and arises when demands and resources are better balanced. The goal of this thesis was to increase understanding of social resources that can guard against the negative effects of demands and foster engagement in higher education. It investigated how social support, guidance and counselling from the educational institution and sense of belonging to studying related groups are related to burnout and engagement experienced by students. The data for this study was the Finnish Student Health Service´s Student Health Survey from 2016, which is a representative sample of students in universities and universities of applied sciences in Finland (N=3110). Burnout symptoms were measured using the SBI-9 measure and engagement using the Schoolwork Engagement Scale. The total scores on these two scales were analyzed together with social support, guidance and counselling and sense of belonging to studying related groups. Pearson´s correlation coefficients were obtained to reveal the bivariate associations of these variables followed by two hierarchical regression analyses on burnout and engagement individually. All of the social resources were included as predictors in these models and the stage of studies, gender and feeling of being in the right field of study were controlled for as background variables. The results supported both hypotheses and existing literature. It was found that those students who were able to talk about their matters with someone, had received guidance to their studies and felt like they belong to studying related groups had lower levels of burnout symptoms. Similarly, students with sufficient social resources were more engaged in their studies. The results indicate that social resources are an important factor in wellbeing of higher education students. Future research should continue to further study these resources using more accurate measures incorporating different types of social support or different groups in the educational context.
  • Lönnström, Pernilla (2013)
    Det sociala arbetets art kan anses vara både utmanande och belastande. Det har forskats en hel del både i Finland och utomlands gällande hur socialarbetarna upplever sina arbetsförhållanden. Angående hur socialarbetarna ser på sin möjlighet att eventuellt förebygga utmattning i de rådande omständigheterna har inte stått inför forskning i så stor grad. I denna pro gradu- avhandling undersöker jag på vilket sätt socialarbetaren upplever samt utnyttjar sin möjlighet att förebygga arbetsutmattning. Jag granskar även på vilket sätt arbetsförhållandena beskrivs och upplevs samt huruvida socialarbetarens handlingsutrymme eventuellt inverkar på möjligheten att förebygga arbetsutmattning. Socialarbetarens handlingsutrymme står som teoretisk referensram. Handlingsutrymmet innefattar området mellan klientens behov och organisationens målsättning samt lagstadgade krav på vad yrkesrollen innefattar. Detta område förvaltar socialarbetaren självständigt till klientens fördel på basen av sin profession och kunskapsgrund. Handlingsutrymmet innebär faktorer som endera underlättar respektive begränsar utförandet av arbetet. Utrymmet kan således vara stort respektive litet. Materialinsamlingen skedde under åren 2012- 2013. Informanterna bestod av nio formellt behöriga socialarbetare i åldern 26-60. Personerna hade mellan 2-30 års arbetserfarenhet inom barnskyddet. Forskningsmaterialet består av sex socialarbetares öppna berättelser samt tre intervjuer med halvstrukturerade frågor. Mitt material består således av två olika stoff vilka jag analyserar med en tematisk innehållsanalys. Forskningsgreppet är kvalitativt. Enligt de centrala resultaten upplever socialarbetarna att arbetsbördan är möjlig att hantera via olika metoder. Handlingsutrymmet beskrivs som brett och det personliga ansvaret är stort, vilket socialarbetarna upplever som motiverande och viktigt. Individerna uppger sig söka stöd från arbetsparet och arbetsgemenskapen för att minska på belastningen. Denna metod upplevs som en av den mest centrala förebyggande faktorn för arbetsutmattning. Socialarbetarna uppger sig ständigt reflektera över det egna välbefinnande samt sträva till att upprätthålla en balans mellan de olika delområdena i livet. De försöker medvetet åtgärda en obalans ifall den tillfälligt rubbas av för stor belastning i arbetet eller i det privata livet. Att uppvisa flexibelt och positivt förhållningssätt inför arbetsmetoder och de övriga i arbetsgemenskapen är viktigt. Likaså nämns humorn som en viktig förebyggande faktor. Att utveckla sina arbetsmetoder angående prioritering och professionalitet beaktas ständigt för att klara av att bemästra arbetet och förebygga arbetsutmattning. Det kan konstateras att socialarbetarna gav en bild av att det är möjligt som socialarbetare inom barnskyddet att uppleva arbetet som meningsfullt. Likaså att arbetet är möjligt att hantera trots de ökade upplevelserna av för stor belastning inom socialarbetaryrket överlag. Det är även möjligt att påverka en hel del faktorer som förebygger utmattning på längre sikt både på det personliga planet och inom arbetsgemenskapen. Den egna attityden framstod även som betydelsefull och den kan åtminstone alla teoretiskt sätt själv påverka.