Browsing by Subject "vuxensocialarbete"

Syftet med min avhandling är att studera i hur professionella och klienter upplever informations- och kommunikationsteknologins (IKT) roll i socialt arbete. Temat är aktuellt idag och kommer att vara det även i framtiden i och med att det är frågan om ett ämne som utvecklas ständigt, speciellt inom socialt arbete. Jag är intesserad av vilka uppgifter IKT kan uppfylla inom vuxen socialt arbete och vilka förändringar det innebär inom det traditionella sociala arbetet. Min studie har tre forskningsfrågor: 1. Hur förhåller sig professionella och klienter inom socialt arbete till utnyttjande av informations- och kommunikationsteknologi inom klientförhållandet? 2. Hur kan elektronisk kommunikation tillämpas inom socialt arbete enligt professionella och klienter? 3.Vilka för- och nackdelar upplever professionella och klienter att det finns med att kombinera/implementera socialt arbete med informations- och kommunikationsteknologi? Den teoretiska begreppsramen för min studie baserar sig på Faye Mishnas et al (2012) forskning om internetkommunikation inom socialt arbete, hon har bland annat undersökt hur internetkommunikation påverkar face-to-face bemötandet mellan professionella och klienter inom socialt arbete . Begreppsramen innefattar fyra olika delområden: 1) Klientstyrt arbete 2) Pandoras ask - Det oförutsägbara socialarbetet 3) Den etiska gråzonen 4) Flytande gränser i kommunikationen kan försvåra gränsdragningar. Jag har intervjuat både professionella (socialarbetare och socialhandledare) och klienter inom vuxen socialt arbete. Analysmetoden som jag använt i min studie består av innehållsanalys. Genom innehållsanalysen har jag kunnat lyfta fram de uppfattningar och tankar som informanterna framfört i intervjuerna. Analysen består av sju underrubriker som den teoretiska begreppsramen orienterat. Forskningsresultaten för denna avhandling påvisar bland annat att professionella inom vuxen socialt arbete förhåller sig positivt till att utnyttja elektronisk kommunikation i sitt jobb. Samtidigt framförde de kritiska synpunkter och ifrågasatte till exempel informations- och kommunikationsteknikens etiska hållbarhet och vilka för- och nackdelar det innebär för socialt arbete. Klienterna som jag intervjuat förhöll sig skeptiska mot IKT och det fanns en oro om att face-to-face bemötanden ersätts av elektronisk kommunikation. Elektronisk kommunikation kan tillämpas i socialt arbete då det är ändamålsenligt och då klienten själv är villig till det. Den professionella har ett ansvar över att överväga hurdan kommunikation som passar in just i klientförhållandet i fråga. Övervägandet görs tillsammans med klienten. Möjligheter och utmaningar med utnyttja IKT inom socialt arbete diskuteras som en tredje forskningsfråga. Då man pratar om bra och dåliga sidor med IKT inom socialt arbete handlar det ofta om att jämföra just detta med det traditionella sociala arbetet. IKT ger möjlighet till att forma kommunikationen i klientförhållandet till sådan som passar den enskilda individen bäst; i bästa fall kan förhållandet mellan den professionella och klienten fördjupas desto mer. En av de främsta utmaningarna är att alla inte har samma möjligheter och förutsättningar till elektronisk kommunikation, vilket leder till att alla inte får jämlik service.

Långtidsarbetslöshet och marginalisering från arbetsmarknaden är problem i dagens Finland. Traditionell aktiveringspolitik har inte kunnat svara på problemet om långtidsarbetslöshet. Det behövs nya interventioner och nytt tänkesätt för att hitta lösningar till långtidsarbetslöshet. Därför har möjligheten till inkluderande social trygghet utretts i Finland. På basen av utredningar utförde Institutet för hälsa och välfärd ett pilotprojekt om inkluderande social trygghet i samarbete med kommuner och social- och hälsovårdsministeriet. Fem olika kommuner deltog i pilotprojektet under åren 2018–2019. Pilotprojektet riktades till vuxensocialarbetet i kommunerna. Syftet med pilotprojektet var att skapa en ny helhet av tjänster inom vuxensocialarbete, där sociala arbetet ges fler verktyg att hjälpa långtidsarbetslösa. Syftet med min avhandling är att undersöka vad inkluderande social trygghet går ut på i pilotkommunerna. Jag är också intresserad över hur man ser på delaktighet i pilotkommunerna och hurdant sektoröverskridande samarbete som krävs för att kunna hjälpa klienterna. Mina forskningsfrågor lyder: 1. Vad betyder inkluderande social trygghet och vad går den ut på i pilotkommunerna? 2. Hur ser man på delaktighet i pilotkommunerna? 3. Hurdant samarbete behövs det för att förverkliga inkluderande social trygghet? Materialet består av fem stycken temaintervjuer med socialarbetare, en från varje kommun. Materialet är analyserat med teoribunden innehållsanalys där tidigare forskning fungerar som stöd för analysen. Som teoretisk referensram har jag använt mig av Derek Layders forskningskarta och delaktighet. Sammanfattningsvis handlade inkluderande social trygghet om intensivt socialt arbete och en mer holistisk infallsvinkel i klientens situation. Det handlade också om skräddarsydda tjänster som utgick från klienternas individuella servicebehov. Synen på delaktighet var bred och klientens delaktighet var stark i sin egen serviceprocess. Samarbete gjordes med flera olika aktörer. Vuxensocialarbetets roll i samarbetet var ofta koordinerande, eftersom vuxensocialarbete ofta hade bäst information om klientens helhetssituation.

Syftet med denna magisteravhandling är att hitta och undersöka utvecklingsförslag för vuxensocialarbete utgående från personalens erfarenheter av arbete under Covid-19 pandemin. Det här kan bidra till att förbättra och utveckla vuxensocialarbete. För att uppnå det här har jag ställt följande forskningsfråga: Hurdana utvecklingsförslag på vuxensocialarbete har personalen utgående ifrån sina erfarenheter av arbete under pandemin? Som teoretisk referensram används en teori om multidimensionell arbetshälsa samt en teori som behandlar flerdimensionellt socialt arbete. Som datainsamlingsmetod har frågeenkät använts och som analysmetod kvantitativ deskriptiv analys samt kvalitativ tematisk analys. Frågeenkäten har 14 respondenter som består av såväl socialarbetare som socialhandledare inom vuxensocialarbete. Resultaten har delats in i fem centrala teman gällande utvecklingsförslag för vuxensocialarbete: hybridarbete, tydliga gränser för arbetet, noggrann klientuppföljning, klientutrymmen och främjande av arbetsgemenskapen. Rekommenderas fortsatt forskning kring samma tema riktad till flera kommuner för att få mera omfattande resultat, forskning i implementeringen av olika utvecklingsförslag samt forskning inom ett annat område av socialt arbete, exempelvis inom barnskyddet. Ett annat förslag är att i stället för att fokusera på de professionellas erfarenheter flytta fokuset till klienternas erfarenheter av vuxensocialarbete under pandemin.