Browsing by Subject "yhdyskuntatyö"

Samfundsarbete har sina rötter i Jane Addams settlementarbete. Det är ett begrepp som integrerar olika synvinklar och omfattar olika socialpolitiska diskurser. Samfundsarbete är inte ett vanligt eller självklart arbetssätt i det kommunala socialarbetet. Syftet med den här pro gradu- avhandlingen är att analysera hur socialarbetare och socialhandledare diskuterar om samfundsarbete och konstruerar det i gruppdiskussioner samt hur samfundsarbetet framställs i en kontext av vuxensocialarbete. Materialet har samlats genom att banda arbetarnas gruppdiskussioner under områdesanalysprocessen från april 2011 till mars 2012. Analysen fokuserades på diskurser i talet. Diskurser ses som talbruk, vilka formar sina objekt. Utgångspunkten för att identifiera diskurser är att aktörerna är en del av diskurserna genom olika positioner. Likheter och olikheter söktes i talets innehåll och struktur, för att identifiera hur diskurserna varierade i språkbruk. Under gruppdiskussioner framträdde olika diskurserna om samfundsarbetet. Först konstruerade man samfundsarbetet som andra aktörers ansvar. Då betonades frivilligas ansvar. Samfundsarbetet definierades också som ett sätt att gå ut från socialbyrån och träffa klienterna i invånarhusen. Under diskussionernas lopp reflekterade man 'utgående' arbetet och man började se samfundsarbetet mera som ett förebyggande och områdesbaserat arbetssätt. Då betonades nätverkarbetet och partnerskap med de andra aktörerna i bostadsområdet. De öppna invånarhusen upplevdes som en möjlighet att möta invånare. Samfundsarbetet definierades också som stödande av deltagandet antingen genom aktivering eller empowerment. I det första konstruerar man klienter som passiva och tänker att man kan förbättra välmående genom att integrera klienterna i sina bostadsområden. Med empowerment kan man stöda klienternas deltagande och medlemskap i samfunden utgående från deras egna utgångspunkter. Samfundsarbetet framställdes också som ett sätt att påverka strukturer och främja utvecklingen, men man tänkte att det är en långvarig process och att det kräver stabilitet i organisationen. Samfundsarbete definierades dock inte som mobilisering av människor och främjandet av delaktighet definierades inte som ett syfte i samfundsarbetet. De här olika diskurserna beskriver det mångsidiga samfundsbegreppet. I början av diskussionerna var synvinklarna smala, men mot slutet av diskussionerna blev de bredare och mångsidigare. I praktiken kan man förena olika synvinklar från de här diskurserna. Det är ändå viktigt, att man fortsätter reflektera kritiskt över hurdana diskurser det är som styr praxis. I vuxensocialarbetet borde man förstärka ett sådant samfundsarbete, som fokuserar på att lyssna på marginaliserade människornas erfarenheter och främja deras delaktighet. Den nytt lärande diskursen om samfundsarbetet möjliggör vidareutveckling: den ser samfundsarbetet som en gammal tradition och bygger på redan existerande kunskap om samfundsarbetet.