Browsing by Subject "http://www.yso.fi/onto/mesh/D010809"
Now showing items 1-3 of 3
-
(2015)Målet med denna studie är att studera ett eventuellt samband mellan övervikt under graviditeten och en försämrad funktionsduglighet hos avkomman i vuxen ålder. Vi undersöker ifall fynden är lika för män och kvinnor samt gällande psykisk och fysisk funktionsduglighet. Av intresse är också ifall moderns viktindex påverkar barnets födelsevikt och om det i sin tur har ett samband med avkommans funktionsduglighet, samt ifall socialklass under barndomen påverkar funktionsdugligheten. Studien är en epidemiologisk kohortstudie och en del av Helsinki Birth Cohort Study/Helsingfors födelsekohort. Personernas funktionsduglighet mättes med hjälp av frågor relaterade till funktionsduglighet med RAND-36 frågeformulär. Vi fann att moderns övervikt under graviditeten ökar risken för både en försämrad fysisk och psykisk funktionsduglighet hos män, men inte hos kvinnor. Vidare fann vi att avkommans födelsevikt ökar då moderns viktindex ökar, men att en högre födelsevikt är kopplat till en minskad risk för en försämrad funktionsduglighet. Också socialklassen påverkade fysisk funktionsduglighet hos män.
-
(2020)Tämän tutkimuksen tarkoitus oli arvioida painoindeksin yhteyttä fyysiseen suorituskykyyn, rasitusastmareaktioon ja rasituksen laukaisemiin hengitystieoireisiin (yskään, vinkunaan ja hengenahdistukseen) kouluikäisillä lapsilla. 1120 ulkojuoksukokeen tulokset käytiin retrospektiivisesti läpi. Nämä ulkojuoksukokeet oli suoritettu Iho- ja allergiasairaalassa osana kouluikäisten lasten tavanomaisia astmaselvittelyjä. Keuhkojen toimintaa arvioitiin spirometrialla. Astmalle diagnostisen rasituksen laukaiseman keuhkoputkien supistumisen eli rasitusastmareaktion rajana pidettiin vähintään 15 prosentin laskua uloshengityksen sekuntikapasiteetissa rasituksen jälkeen. Fyysinen suorituskyky arvioitiin laskemalla todellisesta juoksuajasta ja -matkasta 6 minuutissa juostu matka. Hengitystieoireet ja -löydökset kirjattiin kokeen aikana, ja lasten ikään ja sukupuoleen suhteutettu painoindeksi eli ISO-BMI laskettiin kansallisia kasvuviitearvoja käyttäen. Suurempi ISO-BMI ja ylipaino ennustivat heikompaa fyysistä suorituskykyä. Lisäksi suurempi ISO-BMI oli yhteydessä yskään ja hengenahdistukseen rasituskokeen aikana. Sen sijaan ISO-BMI ei liittynyt rasitusastmareaktioon eikä vinkunaan. Tämän tutkimuksen löydösten perusteella kouluikäisillä lapsilla ylipaino voi ennustaa heikompaa fyysistä suorituskykyä ja rasitusperäisten hengitystieoireiden ilmaantumista, mutta ei rasitusastmareaktiota. Mikäli asianmukaisia keuhkojen toimintatutkimuksia ei suoriteta, voidaan astmadiagnoosi asettaa väärin perustein. Tutkimus on toistaiseksi suurin kouluikäisten lasten ylipainon, rasitusastmareaktion ja fyysisen suorituskyvyn yhteyttä tarkasteleva tutkimus, mutta koska tutkimus oli luonteeltaan retrospektiivinen asiakirjatutkimus, tulokset tulisi jatkossa vahvistaa prospektiivisella seurantatutkimuksella.
-
(2017)LONGLIFE utreder den långsiktiga verkan av fysisk aktivitet på fysisk prestationsförmåga, livskvalitén och kardiovaskulära riskfaktorer. Tidigare studier har visat att den fysiska prestationsförmågan är en starkare riskfaktor än många andra etablerade riskfaktorer för kardiovaskulära sjukdomar hos män. Även små förbättringar i prestationsförmågan har visat sig kunna sänka mortaliteten signifikant. Den här bistudien utreder den fysiska prestationsförmågans effekt på blodkärlens endotelfunktion och vilka faktorer som kopplar dem samman. Till exempel det metaboliska syndromet associeras med ökad kardiovaskulär morbiditet och mortalitet, och en rubbad endotelfunktion är en av de tidiga patogenetiska förändringarna i det metabola syndromet. Endotelfunktionen mättes i den här studien med icke-invasiva metoder, och den fysiska prestationsförmågan får vi fram genom att mäta hjärtats återhämtningsförmåga efter belastningstesten som utförs på Åtgärdsenheten. Genom att analysera tidigare studier och jämföra deras resultat med våra egna, fann vi att fysisk prestationsförmåga verkar ha en betydlig roll i upprätthållandet av endotelfunktionen, och därmed minska morbiditeten och mortaliteten i samhället. Fysisk prestationsförmåga ser ut att omforma det autonomiska nervsystemet på ett positivt sätt. En eventuell obalans i nervsystemet predisponerar för en rubbad endotelfunktion och påverkar kroppens förmåga att anpassa sig till yttre stimuli. Denna obalans orsakar en påfrestning för de inre organen, såsom hjärtat. Den här studien säkerställer fysisk prestationsförmåga som en grundsten för välmående i samhället. Patofysiologin bakom en rubbad endotelfunktion och följderna av ett dysfunktionellt autonomiskt nervsystem kräver vidare utredningar.
Now showing items 1-3 of 3