Browsing by Subject "http://www.yso.fi/onto/yso/p11442"

Syftet med denna studie är att undersöka hur ungdomar upplever sexuella trakasserier inom skolan. Studien vill belysa hur ungdomarna beskriver trakasserierna, samt vilka handlingar enligt ungdomarna upplevs som ovälkomna. Avhandlingen vill även uppmärksamma förebyggande åtgärder inom skolan samt hur det sociala arbetet inom skolan kan stöda det förebyggande arbetet. De centrala forskningsfrågorna handlar om ungdomars upplevelser av trakasserier samt om förebyggande metoder. Hur upplever ungdomar sexuella trakasserier som sker inom skolan? Hur kunde sexuella trakasserier inom skolan motarbeta enligt ungdomar? Forskningsmaterialet samlades in genom intervjuer och består av 10 intervjuer med niondeklassister. Materialet samlades in på en svenskspråkig skola i huvudstadsregionen. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Den teoretiska kärnan bildas av en sammanflätning av sexuella trakasserier bland ungdomar, mobbning, skolans vardag samt det sociala arbetet inom skolan. Genom att granska mobbning inom skolan samt elevers upplevelser har man hittat att eleverna använder mobbning, skällsord och förnedring som vapen för att minska någons status, samtidigt som de höjer sitt eget. Detta synsätt av mobbning lyfter fram mobbarna som socialt smarta personer som använder svaga individer som ett medel att höja sin status. Då sexuella trakasserier också handlar om kränkning kopplas sexuella trakasserier som ett medel inom mobbning. Ur studien framkommer att ungdomarna upplevt sexuella träkåserier inom skolan. Trakasserierna är dock mycket mångfaldiga, och således inte alltid lätta att åtskilja. Trakasserierna ansågs som handlingar vilka skedde ofta, och beskrevs som vardagliga. Fastän alla elever identifierade trakasserier som fel, och ovälkomna, var det dock mycket svårt för eleverna att klart identifiera oaccepterat beteende. Detta berodde på att trakasserierna var en del av skolvardagen, och deras syfte varierade. De flesta eleverna beskrev trakasserier som skämt, eller som något kompisar avvänder för att bråka med varandra. Dessa former av trakasserier var klart accepterade. Tillika med detta underströk elverna dock starkt det faktum att situationen skiljer sig från varandra. Hur en person upplever trakasserier, samt vem det är som trakasseras var egenskaper vilka gjorde särdrag mellan trakasserande och accepterat beteende. Ytterligare betonade eleverna deras sociala umgänge, samt hur trakasserier konkretiserades inom vissa kretsar. Dessa sociala umgängen presenterades också problematiska i den bemärkelsen att eleverna beskrev samhörighet inom en viss grupp som krävande. Kraven av att vara på ett visst sätt, klä sig på ett visst sätt eller upprätthålla en roll var bland de orsaker till varför sociala cirklar delvis uppfattades som svåra. Mobbning och utfrysning var bland de hot som eleverna levde med ifall de inte klarade av att prestera enligt gruppens krav. I anknytning till förebyggande arbetet beskrev eleverna att skolan bäst har möjlighet att påverka trakasserier genom föreläsningar samt genom att vuxna aktivt tar itu med situationer där trakasserier sker. Genom att dessutom granska trakasserier som en del av ett hierarkiskt spel har skolan dock möjlighet att förstå trakasserier på en djupare nivå, samt ta itu med dem inom elevernas sociala cirklar.