Browsing by study line "Statskunskap med förvaltning"
Now showing items 21-40 of 46
-
(2021)Biodiversity loss is a global environmental problem, which has both its origin and impact on society. In Finland, the issue has been addressed with an attempt to integrate biodiversity considerations from environmental sector to other policy sectors. This practice of collaboration of actors from two or more policy sectors to integrate aims and concerns derived from one policy sector into another is referred to as policy integration. By examining biodiversity considerations in water management practices for agriculture and forestry, the aim of this thesis is to find out what factors contribute to policy integration. The research question is “how have biodiversity considerations been integrated in water management guidelines for agriculture and forestry in Finland?” This question is analyzed with a theoretical framework, where five criteria for policy integration, inclusion, consistency, weighting, reporting, and resources are operationalized in qualitative content analysis. The material of the analysis consists of the policy document “Water management guidelines for agriculture and forestry”, which is complemented with three thematic interviews of water management specialists. The results of the analysis suggest that lack of discussion about inconsistencies between biodiversity and other policy objectives, lack of prioritization for biodiversity when conflicts between objectives take place, absence of precise reporting indicators for biodiversity and insufficiency and incompatibility of resources act as a barrier for policy integration. Furthermore, it is found out that the theoretical framework could be improved by adding criteria for analyzing adequate structures of governance, as well as defining the integrated policy and its goals. The main conclusion of this master’s thesis is that in order to successfully integrate policies, essential concepts and goals of the policy should be defined, efforts to minimize the inconsistencies between policy goals should be based on scientific research, and the structures of governance in the political system should be adequate to promote policy integration.
-
(2021)Syftet med denna pro gradu – avhandling är att undersöka jämlikheten i politiken genom kandidatnomineringen till val. En stor del av händelserna innan valet sker utanför offentligheten, inom de politiska partierna. Partierna fungerar som portvakter till kandidatlistan och till politiska mandat. Motivationerna i magisteravhandlingen är att få en insikt i den informella delen av kandidatnomineringen med fokus på riksdagsvalet i Finland våren 2019. Avhandlingens teoretiska utgångspunkter tar avstamp i antagandet om att partierna strävar efter deskriptiva, balanserade kandidatlistor i enlighet med teorin om rationellt handlande. Upplevelserna av särbehandling förväntas variera då kandidaternas egen bakgrund beaktas. I avhandlingen analyseras surveydata från Riksdagskandidatundersökningen 2019 med kvantitativ, statistisk metod. Avhandlingen undersöker kandidaternas upplevelser av en jämlik kandidatnomineringsprocess till riksdagsval på basis av tre sociodemografiska bakgrundsegenskaper: kön, ålder och etnisk bakgrund. Ur resultaten framkommer att majoriteten av kandidaterna upplever positiv särbehandling i allmänhet inom partierna. Däremot upplever majoriteten av kandidaterna inte personligen särbehandling i negativ bemärkelse. I synnerhet kvinnligt kön och ung ålder upplevs vara fördelaktiga egenskaper för en framtida riksdagsvalskandidat. Kvinnor upplever i större utsträckning de studerade sociodemografiska egenskaperna som fördelaktiga i kandidatnomineringen. Det förekommer skillnader i upplevelserna mellan partierna, men de största skillnaderna finns mellan sittande riksdagspartier och de övriga partierna. Variationen i upplevelserna mellan riksdagspartierna förklaras med ideologiska skillnader samt variationen i utbud och efterfrågan av kandidater. Upplevelserna bland kandidater med tidigare politisk erfarenhet skiljer sig betydligt från kandidater utan tidigare erfarenhet. Ju mer kandidaten har tidigare politisk erfarenhet, desto mer upplever kandidaten positiv särbehandling inom partierna. Resultaten visar tecken på att partierna fortfarande behöver anstränga sig för att bilda representativa kandidatlistor. Köns- och åldersrepresentativiteten visar sig vara högsta prioriteter för partierna, den etniska bakgrunden är inte en lika viktig egenskap.
-
(2023)I avhandlingen analyseras hur jämställdhetsintegrering implementerats på ministerienivå i Finland. Jämställdhetsintegrering är en metod för införande av jämställdhetsarbete på alla nivåer av beslutsfattande och policyarbete i organisationen. Syftet med avhandlingen är att ta reda på vad i förvaltningens organisering har gjort att jämställdhetsintegrering varit framgångsrikt som metod och vad i sin tur kan ha motverkat det. Som material i avhandlingen används ministeriernas operativa jämställdhetsplaner, med operativ jämställdhet syftas direkt på jämställdhetsintegrering som metod för främjande av jämställdhet. Som metod används teoribaserad innehållsanalys. Tidigare teori och forskning styr analysen av materialet då den utgör grunden för det som analyseras i materialet. Ett analysramverk kring effektiv implementering av policy och nödvändiga förändringar i organisationen och policyprocessen för tillämpningen av jämställdhetsintegrering används som grund för analysen av ministeriernas operativa jämställdhetsplaner. Avhandlingen fann att alla ministerier har en operativ jämställdhetsplan, vissa i kombination med operativ likabehandlingsplan eller personalpolitisk jämställdhets- eller likabehandlingsplan. Också strukturer för jämställdhetsarbete i ministerierna finns till och för det mesta en tydlig ansvarsfördelning för arbetet. Målsättningarna och åtgärderna i de operativa jämställdhetsplanerna tangerar för det mesta på olika sätt att stadga jämställdhetsintegrering som en naturlig del av verksamheten i stort till exempel i lagberedningen, budgetberedningen och verksamhetsplaneringen eller resultatstyrningen. Hur konkreta eller omfattande åtgärderna är varierar mellan ministerierna. Utbildning av personal och åtgärder kring intern och extern kommunikation lyfts ofta fram i planerna som åtgärder. Resurser tangeras väldigt sällan i planerna, det samma gäller en positiv inställning till jämställdhetsarbete i organisationen och att utomstående faktorer inte bör påverka organisationens jämställdhetsarbete. Avhandlingen fann både liknande resultat men också olikheter jämfört med tidigare forskning. Likheter är att lagberedning och budgetering är verksamhetsområden med åtgärder kring jämställdhetsintegrering, men en skillnad att avhandlingen ofta fann åtgärder kring resultatstyrning, program och projekt och verksamhetsplanering till skillnad från tidigare forskning. I likhet med tidigare forskning finns strukturer för jämställdhetsarbetet på plats i ministerierna men avhandlingen fann till skillnad från tidigare forskning att också att de operativa jämställdhetsgrupperna verkar ha starkt mandat och ansvarsfördelning för sitt arbete. Resurser kunde inte kartläggas i avhandlingen då väldigt få ministerier nämner dem som faktor i planen.
-
(2024)Föreliggande studie är en kvalitativ dokumentanalys, vars syfte är att undersöka hur kommunerna har förberett sig inför välfärdsområdesreformen, hur man planerat anpassning inför omstruktureringen på lokalnivå, och vad som kan förklara eventuella variationer mellan kommunerna. Studerade dokument är kommunstrategier samt budget och ekonomiplaner från tre urvalskommuner inom Västra Nylands välfärdsområde. Strategin är ett arbetsverktyg för att leda kommunen och för att planera och bygga framtiden. I bästa fall är strategierna riktlinjer för kommunens verksamhet och syns i den dagliga verksamheten och i kommunens beslutsfattande. Kommunernas verksamhetsmiljö är färgad av kommunernas mål, lagstadgade uppgifter och politiska mål. För att tillgodose och utvärdera dessa behov skapar kommuner strategier för att styra verksamheten för de kommande åren. Kortare handlingsplaner, till exempel budget och ekonomiplaner, används för att genomföra den kommunala strategin och andra program. Då social- och hälsovårdstjänsterna har svarat för cirka hälften av kommunernas verksamhet antas en reform i storlek med vårdreformen fordra en viss strategisk planering och anpassning. Forskningsfrågorna har formulerats: 1) Har kommunen i sin strategi lyft fram eventuell anpassning inför reformen? 2) Har kommunen i sin budget och ekonomiplan lyft fram eventuell anpassning till följd av välfärdsreformen? Forskningsresultaten stödjer kontingensteorins idé om att varje kommun verkar var för sig i sin unika verksamhetsmiljö, där även praxis och prioriteringar som understryks och poängteras i strategier och planer beror på kommunernas kontingensfaktorer. Resultaten visar, att strategin inte är det verktyg i vilket man öppnar upp för exakta anpassningsåtgärder.
-
(2023)There are few events a country can experience that are as traumatizing as a civil war and its effects can affect a country and its citizens for the foreseeable future. In a civil war, one or more groups are so divided from each other that they end up in an armed conflict. Within political science, there has emerged an interest in how unstable societies, with a divided population, democratically can attempt to maintain the fragile peace. Power Sharing aims to include and distribute power between the opposing groups with the hope that they will develop an interest in avoiding further armed conflict. There are a number of different ways of distributing power and the various tools can be divided into four dimensions of power sharing. The various power-sharing dimensions are political power-sharing, economical power-sharing, military power-sharing, and territorial power-sharing. From a feminist point of view, there are several problematic aspects with power sharing. Although women often constitute the majority of the population in a post-conflict society, women as a group are often completely overlooked in favour of the conflicting groups. As a result, women often experience political exclusion and are underrepresented in politics. Women have also been overlooked for a long time in the research of power sharing and its various political effects. Therefore, the aim of the thesis is to investigate whether there is a connection between the choice of different power-sharing dimensions and the proportion of female political representation in a post-conflict society. Furthermore, I want to investigate which power-sharing dimension gives the highest proportion of female political representation in a post-conflict society. The material consists of 45 civil wars that ended between 1970 and 2022. The material is analysed using a factorial ANOVA. First, the proportion of female political representation at the first national political election after the end of the civil war is analysed. Thereafter, the proportion of female political representation as of 01.01.2022 is analysed At the first political election, the analysis shows that the use of political power-sharing and military power-sharing has a statistically significant effect on the proportion of female political representation, versus not using these. Territorial power-sharing also has a statistically significant effect if one removes the outlier that is identified. These significant findings are not found in the second analysis, but the analysis shows that the use of especially economic power-sharing and political power-sharing gave a higher proportion of female political representation compared to not using these. As the material is relatively small and there are few post-conflict societies that have not adopted political power-sharing, one must be wary of putting too much emphasise of the result. The analyses do not find that use of any of the different power-sharing dimensions results in a significantly higher proportion of female political representation than the others.
-
(2024)I avhandlingen analyseras fyra nordiska högerpopulistiska partier varav två av partierna har kvinnoorganisationer och två har inte kvinnoorganisationer. Partierna som analyseras är Sverigedemokraterna, Sannfinländarna, Dansk Folkeparti och Fremskrittspartiet. Kvinnoorganisationerna som analyseras är Sverigedemokraternas kvinnoorganisation SD-kvinnor och Sannfinländarnas kvinnoorganisation Sannfinländska Kvinnor. De nordiska högerpopulistiska partierna hör enligt tidigare forskning till den så kallade PRH-partifamiljen. Avhandlingens syfte är se om det förekommer en skillnad mellan de nordiska högerpopulistiska partierna som har en kvinnoorganisation och de nordiska högerpopulistiska partierna som inte har kvinnoorganisationer i hur partierna integrerar jämställdhet i sin politik för att se om det förekommer en påverkan av existensen av en kvinnoorganisation. Avhandlingens material utgörs av politiska program publicerat på nätet av de fyra nordiska högerpopulistiska partierna och politiskt material och stadgar publicerat på nätet av de båda kvinnoorganisationerna. Metoden som har använts i avhandlingen är kvalitativ textanalys med analysfrågor som tar avstamp i tidigare teori och forskning om kvinnoorganisationer och jämställdhetspolitik. Tidigare forskning visar att populism som ideologi inte är intresserad av kön som särskiljande faktor människor emellan men att PRH-partier använder sig av kön och jämställdhet som retoriska verktyg i sin politik. Det teoretiska ramverket som analysen baserar sig på handlar om delmål för en effektiv jämställdhetspolitik i en Nordisk kontext. Delmålen för jämställdhetspolitik handlar om: en jämn fördelning av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, jämställd utbildning, jämn fördelning, jämställd hälsa och att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Avhandlingens analys visar att kvinnoorganisationernas existens har en påverkan på de nordiska högerpopulistiska partiers integrering av jämställdhet i sin politik. Analysen visar att alla fyra partier integrerar jämställdhet på något sätt i sin politik men att de partier som hade kvinnoorganisationer integrerade jämställdhet på de flesta nivåerna av de fyra partierna. Dock varierar de konkreta uppgifter som kvinnoorganisationerna har och avhandlingen visar att det finns en skillnad på den påverkan av integrering av jämställdhet som en kvinnoorganisation som har som huvudsaklig uppgift substantiell representation har och som en kvinnoorganisation som har som huvudsaklig uppgift deskriptiv representation har. Avhandlingens analys visar att även om partierna integrerar jämställdhet i sin politik så finns det en underliggande agenda i hur partierna integrerar jämställdhet i sin politik. Partierna integrerar jämställdhet och ramar in kön och jämställdhet i sin politik på ett sätt som enligt tidigare forskning och teori är typiskt för partier som hör till PRH-partifamiljen. Eftersom alla de högerpopulistiska partierna integrerar jämställdhet på något sätt i sin politik är det inte en fråga om nordiska högerpopulistiska partier integrerar jämställdhet i sin politik utan frågan om hur partierna integrerar jämställdhet. Därmed har det en betydelse om kvinnoorganisationernas egna politik integrerar jämställdhet på ett sätt som främjar jämställdhetspolitik och vad kvinnoorganisationernas huvudsakliga uppgifter är eftersom kvinnoorganisationer med en verksamhet som främjar jämställdhet och en substantiell påverkan som uppgift kan påverka hur det högerpopulistiska partiet i fråga integrerar jämställdhet i sin politik.
-
(2022)Finland har enligt internationella kartläggningar ansetts vara ett av de mest jämställda och socioekonomiskt utvecklade länderna i världen. Kvinnor har haft rätt att rösta och kandidera i riksdagsval sedan år 1907 och kommunalval sedan 1917. På nationell nivå har könsbalansen inom politiken förändrats märkbart och är idag nästintill jämn. På lokal nivå hittas däremot stora skillnader i andelen kvinnor i kommunfullmäktige. Det viktigt att kvinnor deltar och representeras i det kommunala beslutsfattandet ur ett demokratiskt perspektiv, men även eftersom kommunen ofta är en viktig arbetsgivare för framförallt kvinnor. Orsaken till kvinnors frånvaro i lokalpolitiken blir därför ett intressant fenomen att studera ur ett statsvetenskapligt perspektiv. Syftet med denna avhandling är att med hjälp av strukturella förklaringsmodeller kartlägga och analysera den rumsliga variationen i kvinnors politiska representation på den lokala nivån i Finland. I avhandlingen hävdas att kvinnors politiska representation i kommunfullmäktige påverkas av ett samspel mellan strukturer, aktörer och institutioner. Fokuset ligger dock på den strukturella kontexten. Tidigare studier som undersökt kvinnorepresentationen inom det politiska beslutsfattandet i Finland har ofta koncentrerat sig på den nationella nivån. För många politiker är dock lokalpolitiken ett viktigt steg på den politiska karriärstegen. Undersökningar som utförs med kommuner eller regioner i fokus kan dessutom ta fasta på och jämföra bl.a. strukturer och olikheter inom ett land, på ett sätt som inte vore möjligt på nationell nivå. Denna avhandling undersöker, med moderniseringsteorin och struktureringsteorin som grund, samt en kvantitativ metod, strukturernas påverkan på kvinnors politiska representation i de finländska kommunernas fullmäktige efter kommunalvalet år 2017. Dessutom görs en kartläggning av kommunernas strukturer och vad som kännetecknar Finlands kommunala landskap. I avhandlingens kvantitativa analys används en egen bearbetning av officiella data från Statistikcentralen. Det extensiva datamaterialet bidrar med information om kommunernas strukturella kontext och andelen kvinnor i kommunfullmäktige. Resultatet i studien visar att en moderniserad strukturell kontext bidrar till en högre andel kvinnor i kommunfullmäktige, medan en traditionell kontext höjer ribban för kvinnor att ta sig in på den lokala politiska arenan. En direkt koppling mellan strukturer och kvinnorepresentation kan dock inte hävdas, utan strukturer är endast en bidragande faktor i variationen i kvinnorepresentation på lokal nivå. Resultatet understryker även budskapet om att de finländska kommunerna inte är homogena och att det kommunala självstyret som kommunerna besitter har en stor inverkan på kommunen.
-
(2022)Resultatstyrningen är ett styrsystem som används i den finländska statsförvaltningen. Systemet innebär att olika nivåer inom förvaltningen ställer upp mål som de sedan strävar efter att uppnå. Strategiarbete och strategisk styrning är en central del av resultatstyrningen och det arbete som görs kring resultatstyrningen. Resultatstyrningen infördes som ett styrsystem inom statsförvaltningen i slutet av 80-talet i Finland och arbetet kring detta tog fart under 90-talet. Resultatstyrningen har sin grund i New Public Management reformen som ledde till flera olika ändringar inom den offentliga förvaltningen. Resultatstyrningen infördes i flera olika länder som en följd av NPM-reformen. Norge, Sverige och Danmark har bland annat tagit resultatstyrningen i bruk under 80-talet några år innan Finland införde detta. Resultatstyrningens centrala strategiska styrinstrument är regeringsprogrammet vilket innebär att resultatstyrningen handlar om ett samspel mellan den politiska ledningen och tjänstemannaledningen. Resultatstyrningen har genomgått flera utvecklingsprojekt sedan det infördes. I avhandlingen undersöks ledarskapets betydelse för den strategiska styrningen och resultatstyrningen med hjälp av resultatsyrningsdokument som har publicerats inom statsförvaltningen och genom enkätmaterial som samlats i samband med utvärderingen av resultatstyrningsmodellen som publicerades år 2021. Metoden som används är en kombinerad metod, där både kvalitativa och kvantitativa ansatser används. De centrala dokumenten som används i analysen är regeringsprogrammen, handboken för resultatstyrningen och dokumenten som publicerats i samband med utvecklingen av resultatstyrningen år 2012, samt utvärderingen av resultatsyrningsmodellen som har publicerats år 2021. Genom en analys av centrala resultatsyrningsdokument och tidigare insamlat enkätmaterial kan man konstatera att det har skett en utveckling. Den strategiska styrningen har utvecklats bland annat genom att nya mekanismer för den strategiska styrningen har införts. Även diskussionen om strategin och den strategiska styrningen har utvecklats. Dock kan det konstateras att det finns skillnader mellan sektorer och att det fortfarande finns utrymme för utveckling.
-
(2021)Previous research in political economy has emphasized corporate lobbying as a pathway through which businesses influence government policy. This thesis examines a less-studied mode of influence: private regulation, defined as voluntary efforts by firms to restrain their own business, in the context of Finnish private elderly care. The thesis suggests that profits in elderly care is a particularly controversial policy issue that suffers from market repugnance, defined as a situation where there might be willing suppliers and demanders of certain transactions, but an aversion to those transactions by others restrain or even stop the transactions. Now, this thesis assert that elderly care firms can use modest private regulation as a political strategy to decrease market repugnance and in so doing preempt more stringent government regulations that could hinder profit making. To test this hypothesis, this thesis organized a survey experiment, where university students and young professionals participated. The survey experiment revealed that the subjects reacted to a private regulation initiative (PRI) by firms. When subjects were asked whether profits should be allowed in elderly care, they held more positive views towards profits after exposed to the PRI. The same dynamic also materialized when subjects evaluated whether firms should be allowed to independently determine minimum staffing requirement per elderly. Furthermore, subjects were also more trustful in the prospect that elderly care firms prioritize the health of elderly before profits, after informed with the PRI. The findings in this thesis have potentially significant societal implications particularly in the domain of private sector influence on social- and healthcare policy. Private regulation is a political strategy that firms can use to decrease demand for stringent government regulation. In addition, the results suggest that firms needn’t use a lot of resources to decrease demand for regulation. However, the results also suggest that there is a demand among the public for more socially responsible firms. Even those on the Left are ready to reward firms that display a tangible commitment to responsible conduct with greater freedoms and increased legitimacy. This could ideally nudge firms towards a more responsible and a more societally embedded conduct.
-
(2023)Klimatförändringarna är globala företeelser vars effekter redan märks och som förväntas bli allt intensivare i framtiden. Fenomenet är således ett hot mot såväl samhället som dess medborgare. Åtgärder bör vidtas direkt och kampen mot klimatproblemen kräver en gemensam insats av samtliga aktörer i samhället. Individen har en central roll att svara på klimatförändringarna och det finns olika sätt att påverka, som bland annat genom politiskt deltagande. Olika bakomliggande faktorer såsom ålder, kön, utbildning och miljöattityder påverkar individens politiska deltagande. Det allmänna antagandet är att olika åldersgrupper skulle förhålla sig olika till klimatförändringarna och därför också skulle svara på problemen på olika sätt. Därtill medför olika deltagandeformer fördelar och kostnader för individen, vilket kan påverka deltagandet ytterligare. Syftet med avhandlingen är att undersöka om det finns ett samband mellan individernas miljöattityder och deras politiska deltagande samt om detta samband ser olika ut i olika åldersgrupper. I avhandlingen utförs en kvantitativ dataanalys med material ur EVS Svenskfinland 2018–2019. I analysen utförs en linjär regressionsanalys. Den oberoende variabeln i analysen är miljöattityder och den beroende variabeln politiskt deltagande. Som mellankommande variabel fungerar ålder, medan kön och utbildning används som kontrollvariabler. Den teoretiska referensramen visar hur politiskt deltagande traditionellt har indelats i konventionella och okonventionella deltagandeformer. Fastän valdeltagande kan ses som den mest grundläggande formen av politiskt deltagande, har olika former av deltagande utanför den traditionella arenan särskilt i miljösyfte ökat i popularitet. Litteraturen på området visar dock hur valdeltagande fortsättningsvis är viktigt i Finland. Resultatet i den linjära regressionsanalysen visar ett positivt samband mellan miljöattityder och politiskt deltagande både inom konventionella och okonventionella delagandeformer. Trots att effekten inte är stor, är sambandet en aning starkare för okonventionella deltagandeformer. Ur den deskriptiva statistiken går det att läsa hur deltagare med höga miljöattityder generellt sett har högre grad av deltagande än deltagare med låga miljöattityder. I kontrast till den allmänna uppfattningen går det dock inte att bevisa att sambandet skulle vara starkare bland unga än bland äldre åldersgrupper.
-
(2023)I avhandlingen undersöks politisk alienation och dess samband med invandrarattityder bland finländare. Invandringen i Finland har stadigt ökat, vilket lett till ett större behov av förståelse för faktorer bakom negativa invandrarattityder. Orsakerna bakom politisk alienation är i flera fall samma eller liknande faktorer som ligger bakom negativa invandrarattityder så som kunskapsbrist, socioekonomisk status, känsla av hot o.s.v. En person som hyser starkt negativa känslor till invandrare kan även känna sig politiskt alienerad från det politiska systemet, då det tillåter en stor mängd invandring Invandrare som drar nytta av välfärdssamhällets stöd och tjänster vilka annars tillfallit landets medborgare. Politisk alienation syftar på personer som anser sig vara exkluderade från politiken. Politisk alienation delas ofta upp i två kategorier, som i avhandlingen benämns det politiska systemets responsivitet och subjektiv medborgarkompetens. Därtill inkluderas intresse för politik som en tredje variabel för politisk alienation i avhandlingen, med argumentet att personer med sämre kompetens att delta i politik, ofta är mindre intresserade av politik och av att aktivt följa med den. För att undersöka sambandet mellan politisk alienation och invandrarattityder används kvantitativ metod och det statistiska datamaterialet kommer från European social surveys nionde runda. Data samlades in bland slumpmässigt valda finländare mellan åren 2018 och 2019, sammanlagt deltog 1755 finländare. Datamaterialet analyseras med regressioner. Resultaten från regressionsanalysen visar att det finns ett samband mellan starkare känslor av politisk alienation och negativa invandrarattityder. Resultaten för de olika kategorierna av politisk alienation var dock inte alla relevanta, utan endast det politiska systemets responsivitet visade sig ha en signifikant effekt på invandrarattityder. Detta innebär att personer som anser att det politiska systemet inte alls tillåter människor som dem att påverka politiken eller säga sin mening om vad regeringen gör, även med större sannolikhet hyser negativa attityder till invandrare. Vad gäller subjektiv medborgarkompetens, som handlar om hur säker samt kunnig en person är på sin förmåga att delta i politiken och att ta en aktiv roll i en politisk grupp, visade det sig att medborgarkompetensen och intresse för politik inte hade en signifikant inverkan på invandrarattityder. Trots det kan det finnas orsak att undersöka politisk alienation och invandrarattityder närmare, då det kan bli ett viktigt fenomen att undersöka i framtiden p.g.a. ökande invandring samt eftersom resultaten tyder på en stor osäkerhet bland finländarna angående deras egen kompetens att delta i politiken samt att fler upplever att det politiska systemet inte reflekterar deras åsikter.
-
(2024)Det är en allmän upptäckt i valforskning att valdeltagandet har sjunkit i flera etablerade demokratier och att speciellt unga individer röstar mindre aktivt än äldre individer. En avgörande faktor för politiskt deltagande är att människor upplever att de har de färdigheter som deltagandet kräver och att de kan påverka politiken genom att delta. Begreppet politisk effektivitet (eng. political efficacy) används ofta då man beskriver människors uppfattade politiska färdigheter och möjligheter att påverka politiken. Politisk effektivitet anses ha två dimensioner, det vill säga extern politisk effektivitet och intern politisk effektivitet. Extern politisk effektivitet syftar på individens uppfattning om hens möjligheter att påverka politiken och hur väl beslutsfattare tar hänsyn till medborgarnas åsikter. Intern politisk effektivitet syftar på individens uppfattning om hens politiska färdigheter. Enligt tidigare forskning är individer som visar hög intern och extern politisk effektivitet mer benägna att rösta i val. Syftet med denna avhandling är att undersöka förhållanden mellan ålder och politisk effektivitet och hur deras interaktion påverkar valdeltagandet. Avhandlingen utforskar möjligheten att politisk effektivitet kan bidra med en ytterligare förklaring till skillnader i valdeltagande mellan olika åldrar. Avhandlingens analys baserar sig på datamaterial från Riksdagsvalundersökningen 2023. Datamaterialet analyseras med hjälp av kvantitativa statistiska metoder. Analysen innehåller både bivariat analyser och en medierande analys med en modererande komponent. Avhandlingens resultat visar att högre intern och extern politisk effektivitet har en positiv effekt på valdeltagande. Dock visade det sig att interaktionen mellan politisk effektivitet och ålder inte hade en signifikant effekt på valdeltagande. Detta innebär att skillnaderna i valdeltagande i olika åldrar inte går att förklara med hjälp av politisk effektivitet. Sammanfattningsvis bidrar avhandlingen med insikter i hur politisk effektivitet påverkar valdeltagandet och hur individens ålder påverkar dessa förhållanden. Avhandlingen betonar vikten av folkets politiska effektivitet för en fungerande demokrati. Utifrån resultaten föreslår avhandlingen att det kunde vara av nytta att tillämpa kvalitativa forskningsmetoder i framtida forskning om politisk effektivitet. Detta kunde bidra med djupare förståelse i hur politisk effektivitet utvecklas i olika åldersgrupper och vilka effekter det kan ha på valdeltagande.
-
(2020)Tiivistelmä – Referat – Abstract This Master´s Thesis strives for increasing knowledge about women as minority in politics in general and, particularly, as minority in electoral politics when it comes to electoral candidates and their electoral promises. The aim is to contribute to solving the long-standing research problem of relationship between women´s descriptive and substantive representation in the field of political representation. Electoral candidates and their electoral promises in the context of Finnish Parliamentary Election in 2015 was chosen as research object because there is research gap concerning electoral promises from the perspective of women´s political representation in Finland. The theoretical framework emerges from the key theories, theoretical frameworks, and concepts in the fields of women in politics, feminist political theory, political representation, and women´s descriptive and substantive representation. Hanna Pitkin´s conceptual categories descriptive and substantive representation, and Anne Philip´s theory of politics of presence are the main theoretical approaches applied in the empirical analysis of the electoral promises. The data consists of 5244 electoral promises made by 2146 electoral candidates in the Voting advice application of YLE. To examine women´s descriptive representation, quantitative research method is applied. To examine women´s substantive representation, women´s interest are operationalized, and the electoral promises analysed from the perspective of women´s interests applying qualitative content analysis. To examine if there is relationship between women´s descriptive and substantive representation, women´s interests are operationalized, and the electoral promises are analysed in terms of women´s interest qualitatively applying content analysis. To answer the research problem, the promises including women´s interests are analysed quantitatively to find out to what extent the women candidates make promises that include women´s interests. Based on previous research on women´s political representation, the hypothesis of this study is that women´s descriptive and substantive representation are related which in this study means that women candidates are more willing to make electoral promises that include women´s interests than the men candidates. The main finding of the empirical analysis of this study is that there is relationship between women´s descriptive and substantive representation in terms of electoral promises that include women´s interests because the results show that the women candidates proportionally make significantly more promises that include women´s interests than the men candidates. The results also clearly show that the men candidates prefer making promises that include other than women´s interests, and as they make considerably more electoral promises than the women candidates owing to their descriptive overrepresentation, the women candidates´ possibilities to make difference in politics through their promises that include women´s interests are reduced. Overall, the main finding of this study support the hypothesis that there is relationship between women´s descriptive and substantive representation and that women candidates are the best representatives of women in terms of electoral promises. As this study is limited on women candidates and electoral promises, further research in the field of women´s political representation is needed to solve the problem of the relationship between women´s descriptive and substantive representation. Consequently, the research problem remains for future research to solve. This study contributes with empirical knowledge about women´s descriptive and substantive representation in general, and about the electoral candidates´ behaviour in the context of the Finnish Parliamentary Election from the perspective of gender and parties. Concerning research on voting advice applications, this study takes different perspective focusing on the content of the written electoral promises instead of examining the political implications of voting advice applications on the behaviour of voters.
-
(2024)Syftet med denna magisteravhandling är att undersöka om inkomster påverkar hur villig man är att göra ekonomiska uppoffringar för att värna om miljön i Finland. Det är viktigt att förstå hur villiga människor är att göra ekonomiska uppoffringar för miljön för att de politiska miljö- och klimatåtgärderna kan uppnå legitimitet bland medborgare. I och med att kostnader för de politiska miljö- och klimatåtgärderna verkar falla oproportionerligt mycket på de fattiga grupperna i samhället är det också samhälleligt relevant att utreda om det finns inkomstskillnader i viljan att göra ekonomiska uppoffringar för att värna om miljön. Även om frågan om människors vilja om att göra ekonomiska uppoffringar för att värna om miljön har utforskats i flera länder världen över, har den inte fått lika mycket uppmärksamhet i Finland. Därmed fyller min avhandling en kunskapslucka genom att bidra till förståelsen av viljan att göra ekonomiska uppoffringar för miljön i den finländska kontexten. För att undersöka sambandet mellan inkomster och viljan att göra ekonomiska uppoffringar för miljön utförde jag en kvantitativ enkätundersökning. Som forskningsdata använde jag mig av International Social Survey Programme (ISSP) och dess Environment modul från året 2020. ISSP är ett internationellt samarbetsprojekt av 44 länder runt om i världen. Dess Environment modul samlar in data om människors attityder till miljörelaterade frågor. Mina resultat visade dock att inkomster inte hade någon statistiskt signifikant effekt på viljan att göra ekonomiska uppoffringar för att värna om miljön i Finland. Trots att tidigare studier oftast har funnit att högre inkomster är associerade med en ökad benägenhet att göra ekonomiska uppoffringar för miljön, har vissa forskare också rapporterat icke-signifikanta effekter av inkomster. Således är mina resultat delvis överensstämmande med tidigare forskning. Däremot visade min studie att ideologi och utbildningsnivå hade statistiskt signifikanta effekter på viljan att göra ekonomiska uppoffringar för miljön, vilket är i linje med tidigare forskning. Enligt mina resultat är de som har högskoleutbildning eller som har vänster, mitten eller liberal ideologi mer villiga att göra ekonomiska uppoffringar för att värna om miljön jämfört med de som inte har högskoleutbildning eller som har höger eller konservativ ideologi. Effekten av ideologi och utbildning kan förklaras med att liberal ideologi och högre utbildning har kopplats till mer postmaterialistiska värderingar, vilket i sin tur ökar viljan att göra ekonomiska uppoffringar för att värna om miljön. Postmaterialistiska värderingar betyder att personen prioriterar livskvalitetsfrågor som miljön framför olika materialistiska frågor som ekonomi. Den icke-signifikanta effekten av inkomster i min studie kan delvis förklaras av att Finland är ett relativt välmående land, vilket kan innebära att effekten av inkomster på viljan att göra ekonomiska uppoffringar för miljön är mer beroende av individens ideologi än ekonomisk status. Framtida forskning kan fördjupa förståelsen av hur inkomster påverkar viljan att göra ekonomiska uppoffringar för miljön i olika nationella och kulturella kontexter.
-
(2021)I denna avhandling undersöks brevröstning bland utlandsmedborgare samt i vilken mån brevröstning har en inverkan på intresset för val i hemlandet. Avhandlingen undersöker även tillgänglighet i utlandet och känslan av medborgerlig plikt, samt hur dessa förhåller sig till intresset för val i hemlandet efter införandet av brevröstning. Innovationer inom valdeltagande genomförs för att öka på alternativa sätt för medborgare att rösta i val och på så vis öka på valdeltagandet. Syftet med avhandlingen är att öka kunskapen om utlandsmedborgares politiska beteende genom att fokusera på hur brevröstningsmöjligheten påverkat deras intresse att delta i val i hemlandet. Projektet som materialet härstammar från heter ”Politiskt beteende i den finlandssvenska diasporan” (2019) och har som syfte att undersöka politiskt deltagande, identitet och värderingar bland svenskspråkiga finländare bosatta utomlands. Forskningsmaterialet samlades via en enkätundersökning och urvalet bestod av 4800 svenskspråkiga finländare i åldern 18 – 80 år från 15 olika länder. I avhandlingen står begreppet ”tillgänglighet” i fokus och hänvisar till hur lätt eller svårt det tidigare varit att rösta i utlandet. För att kunna analysera och jämföra länderna sinsemellan har ett “tillgänglighetstal” skapats via en tillgänglighetskalkyl. Tillgänglighetstalet tillåter indelningen av länderna i tre olika tillgänglighetsgrupper (låg, medel, hög) i vilka länderna jämförs. Analysen utförs först via korstabellsanalys och sedan studeras sambanden via bivariat analys. Analysen visar signifikanta resultat för att de som tidigare haft det svårare att delta i val nu har ett större intresse för val i hemlandet, i och med att det blivit möjligt att rösta per brev istället för att ta sig fysiskt till vallokalen. Resultaten visar däremot små skillnader i intresset mellan dem som anser det vara en medborgerlig plikt att rösta och de som inte anser det vara en medborgerlig plikt att rösta. Inom tillgänglighetsgruppen “medel” visade analysen signifikanta resultat gällande sambandet mellan känslan av medborgerlig plikt och intresset för val i hemlandet efter införandet av brevröstning. Skillnader förekommer även i de andra grupperna, men dessa är däremot inte signifikanta. Det kan konstateras att studien uppfyllt sitt syfte väl genom att kartlägga skillnader för intresset i förhållande till ländernas nivå av tillgänglighet. Studien visar att brevröstning behövs mest i de länder där det tidigare varit svårare att rösta. Beträffande brevröstningen i Finland, och dess effekter på valdeltagande, finns det fortfarande en hel del utrymme för ny forskning. Med årens lopp kommer forskning garanterat att visa intressanta resultat för specifikt utlandsmedborgare och deras valdeltagande i hemlandet. Den finländska brevröstningsprocessen må ligga i startgroparna, men ur forskningens synvinkel befinner vi oss i en situation där utrymmet och behovet för ny undersökning är större än någonsin tidigare.
-
(2022)Det huvudsakliga syftet med denna magisteravhandling är att undersöka hur socialt förtroende, samt andra individmekanismer, påverkar det politiska förtroendet hos de fem största främmande språkgrupperna i Finland. Under det senaste decenniet har invandringen till Finland ökat och litteraturgenomgången visar att det finns kunskapsluckor kring ämnet socialt och politiskt förtroende bland befolkningen med invandrarbakgrund. Följaktligen finns det vetenskaplig och samhällelig relevans för denna studie, som ämnar att öka kunskapen om människor från främmande språkgrupper, deras förtroenden och vad som påverkar deras politiska förtroende. Sådan forskning är viktig i syfte att främja integration och motverka eventuell segregation bland minoritetsgrupper. Därtill är det viktigt att främja och upprätthålla höga nivåer av förtroende, som är kännetecknande för det finländska samhället och anses gynnsamma för ett välmående demokratiskt samhälle. Avhandlingen tar avstamp i antagandet att det finns ett samband mellan socialt och politiskt förhållande. I avhandlingen analyseras statistiskt datamaterial från en enkätundersökning som genomfördes bland de fem största främmande språkgrupperna, bestående av rysk-, estnisk-, engelsk-, somalisk- och arabisktalande, bosatta i Esbo, Helsingfors och Vanda 2019 (N = 1 527). Resultaten från regressionsanalysen visar att det finns ett mycket signifikant medelstarkt positivt samband mellan socialt och politiskt förtroende. Resultaten visar också att den arabiska språkgruppen har det högsta politiska förtroendet bland de fem främmande språkgrupperna, följt av den somaliska språkgruppen. Den ryska och estniska språkgruppen innehar i sin tur det lägsta politiska förtroendet. Variabeln att känna sig som en del av det finländska samhället uppvisar också mycket signifikanta positiva samband med politiskt förtroende. Sammanfattningsvis kan konstateras att denna sambandsstudie förefaller vara den första i sitt slag i den finländska kontexten och de centrala slutsatserna är att förtroendenivåerna bland studiens respondenter är tämligen höga samt att det finns ett signifikant medelstarkt positivt samband mellan socialt och politiskt förtroende. Denna magisteravhandling kan vara en början på fortsatt forskning kring socialt och politiskt förtroende bland människor med invandrarbakgrund i Finland.
-
(2020)Den offentliga förvaltningens transparens en av grundpelarna för den västerländska demokratin. Statens förvaltningsorgan omfattar inte enbart myndigheter och affärsverk. Staten driver förvaltningsverksamhet även genom sina aktiebolag. Den finska staten äger sammanlagt 68 aktiebolag som varierar i storlek och verksamhetssektor. En del av bolagen bedriver marknadsmässig verksamhet samtidigt som en del sköter offentliga uppgifter. Staten som ägare kan alltså inte använda samma verktyg för alla sina bolag. Denna avhandling ämnar undersöka hur staten som aktieägare använder sin makt i de statligt ägda aktiebolagen. Med vilka transparensmekanismer kan staten som ägare påverka på bolagets verksamhet och därmed främja transparensen i verksamheten? Avhandlingen baserar sig på en innehållsanalys av tillhörande lagstiftning och direktiv. För att kunna besvara på frågorna identifieras transparensmekanismer som sedan analyseras enligt den teoretiska referensramen. Vidare undersöks hur dessa transparensmekanismer de facto påverkar på transparensen i de statligt ägda aktiebolagen. Det som är i fokus är hur staten som aktieägare använder sig av de olika tillvägagångssätten som den teoretiska referensramen bygger upp. Enligt resultaten av avhandlingen är statens påverkningsmöjligheter i bolagen begränsade. Den finska statens ägande i bolag som verkar på en öppen marknad kan ses som vilken som helst investering, eftersom staten har begränsad kontroll och inflytelse i dem. Däremot ligger problematiken med statligt ägarskap av aktiebolag i bolagen med specialuppgifter eller bolag som är strategiskt viktiga för staten. Bolagen med specialuppgifter, som bedriver verksamhet som staten och allmänheten är beroende av, kan inte jämföras med andra aktiebolag, utan med myndigheter som annars skulle sköta uppgifterna. Skillnaderna i transparenskraven är stora mellan ett aktiebolag vars uppgift är att bedriva marknadsmässig verksamhet och ett bolag som sköter ett offentligt uppdrag i monopolställning. Denna avhandling skrapar ytan av transparensproblematiken i aktiebolag som ägs av offentliga instanser. Statens aktiebolag är, även om den bristfälliga insynen i dem är klar, inte det största problemet i den utvidgade förvaltningen. De finska kommunerna äger över 1200 aktiebolag som sköter diverse uppgifter inom kommunfältet.
-
(2021)Maisterintutkielmassani tarkastelen vaalikeskustelussa esiintyvää poliittista viestintää ja argumentaation retorisia keinoja. Aineistonani toimii kevään 2019 eduskuntavaalien alla esitetty Yleisradion toinen Suuri vaalikeskustelu. Televisioituun tenttiin osallistuivat yhdeksän puolueen puheenjohtajat, jotka ottivat toisistaan mittaa viimeisen kerran kolme yötä ennen vaaleja. Tutkimukseni vastaa kysymykseen, millä retorisilla keinoilla argumentteja pyrittiin vahvistamaan vaalikeskustelussa. Pohdin myös, millaiseksi vaalikeskustelun yleisösuhde muodostui, ja mitä esisopimuksia eli premissejä voitiin puhujien ja yleisön välillä havaita. Kyseessä on laadullinen tapaustutkimus, jossa sanatarkasti litteroitua aineistoa tarkastellaan ja tulkitaan retoriikan metodisen lähestymistavan näkökulmasta. Valtio-opin ja puheviestinnän tutkimustapojen soveltaminen mahdollistaa poliittisen argumentaation ja puheen dynamiikan laajemman tarkastelun. Teoreettis-metodologinen viitekehykseni paikantuu sosiaalisen konstruktionismin traditioon ja uuden retoriikan oppiin. Analyysissani reflektoin aineistoani Chaïm Perelmanin (1996) argumentaatioteoriaan. Hyödynnän myös Arja Jokisen (1999) koostamia vakuuttelevan ja suostuttelevan retoriikan luokittelukriteereitä. Aineiston nimenomaiseen kontekstiin eli poliittiseen televisiokeskusteluun liittyvän kielen käytön ja viestinnällisen vuorovaikutuksen tulkintaan minua on johdattanut Pirkko Nuolijärven ja Liisa Tiittulan tutkimus (1995; 2000; 2001). Lopuksi peilaan analyysini tuloksia Pekka Isotaluksen ja Eeva Aarnion (2005) Medioidun vaalikeskustelun malliin. Asiapitoisessa mutta lennokkaassa vaalikeskustelussa käytetyimmiksi keinoiksi osoittautuivat tosiasiapuhe, faktapuhe, visiointi, kausaliteetti, esimerkit, ääri-ilmaisut ja arvopuhe. Vakuuttaminen ja vaikuttaminen saivat siis enimmäkseen realiteettiperusteisen pohjan puheissa. Myös moni tulkinnanvarainen asia näyttäytyi puheissa vaihtoehdottomana. Faktoilla rytmitettiin argumentteja, ja julistuksellinen retoriikka hallitsi puheenvuoroja: esimerkiksi Sipilän retoriikassa kuultiin katharsiksen peruskaava, jossa edetään ongelmista vaikeiden ratkaisujen ja uhrauksien kautta kohti parempaa tulevaisuutta. Visiointia aineistossa esiintyi paljon, ja katse puheenjohtajilla olikin suunnattu tulevaan, jolloin saataisiin korjattua aiemmat, lähinnä muiden tekemiksi katsotut virheet. Näiden keinojen rinnalle nousi myös arvopuhe, joka tässä keskustelussa pyöri eniten kokoomuksen kovien ja SDP:n pehmeiden arvojen ympärillä. Samoista teemoista keskusteltaessa käytettiin lähes poikkeuksetta keinoiltaan yhtenäistä retoriikkaa. Yhteiskunnallisille ajankohtaisohjelmille tyypillisesti vaalikeskustelun yleisösuhde painottui universaaliyleisön vakuutteluun. Erityisyleisöä puhuteltiin harvemmin, vaikka esimerkiksi perinteinen jaottelu konservatiivi- ja liberaaliyleisöjen välillä nousikin esiin. Näiden yhteydessä korostui arvopuhe ja sitä kautta mielipiteille vastaanottavaisimpien tahojen huomaamattomampi kosiskelu. Esisopimuksissa nousivat yhtäältä esiin tutkimushenkilöiden moniäänisyys, toisaalta keskustelijoiden konsensushakuisuus. Niissä korostuivat oletus keskustelijoiden rationaalisuudesta sekä siitä, että äänestäjän voidaan olettaa haluavan edistää itselleen tärkeitä asioita. Muita esisopimuksia olivat inhimillisyys, oikeudenmukaisuus, turvallisuus ja vastuullisuus, sekä koulutuksen, työllisyyden ja perheiden arvostaminen yhteiskunnan ja yksilön kannalta. Toisaalta näkyvillä olivat koulutusleikkausten, työttömyyden ja talouspolitiikan aiheuttamat jännitteet. Ylipäätään hallitus- ja oppositiopuolueiden mielipiteissä vallitsi useiden teemojen kohdalla selvä kuilu. Kysymyksiin ei tuntunut löytyvän yhteisiä ratkaisuja, ja niistä keskusteleminenkaan ei ollut yksinkertainen tehtävä.
-
(2022)Målsättningen för denna studie var att ta fasta på skillnader mellan kön när det kommer till att kandidera i val. För det första undersöktes om kvinnor i större utsträckning än män kandiderat i val till följd av uppmuntran från andra, snarare än på eget initiativ. För det andra granskades om nivån av politisk jämställdhet i de länder respondenterna kandiderar i påverkar eventuella könsskillnader, och om könsskillnaderna är större i länder med lägre politisk jämställdhet. Teorin inkluderade uppmuntran, ambition, jämställdhet och representation samt strukturella hinder för kvinnor i politiken. Detta är en kvantitativ studie med statistisk dataanalys och den data som användes för analysen är insamlad av Comparative Candidate Survey (CCS), ett gemensamt multinationellt som samlar in data om kandidater som kandiderar till nationella parlamentsval i olika länder. För att kunna jämföra resultaten från analysen med politisk jämställdhet användes ett för denna avhandling skapat jämställdhetsindex. Resultaten för denna studie var både förväntade men också överraskande. Som väntat kandiderar kvinnor i större utsträckning än män tack vare uppmuntran från andra. Förvånansvärt nog kunde vi konstatera att den politiska jämställdhetsnivån har en påverkan på skillnader mellan könen och att effekten av kön, och därmed könsskillnaderna, är större i länder med en högre nivå av politisk jämställdhet. Med detta sagt lyckades denna studie både fastställa men också förkasta antaganden grundade på tidigare politisk feministisk forskning.
-
(2024)Politiskt förtroende har sedan tiotals år tillbaka ansetts vara en grundläggande del av en fungerande demokrati. Samtidigt har man observerat en sjunkande trend i det politiska förtroendet runtom länder i speciellt västvärlden. Politiskt förtroende är idag ett väl utforskat område, men trots detta finns det ännu kunskapsluckor som kräver vidare forskning i ämnet. Utbildningsnivåns effekt på politiskt förtroende är aningen oklar, eftersom det inte finns entydiga bevis på vilken effekten är, om det över huvudtaget finns en. Inom forskning i politiskt förtroende används utbildningsnivå ofta som en kontrollvariabel, vilket har lett till att utbildningsnivån som en möjlig förklarande variabel har fått relativt lite uppmärksamhet. Syftet med denna avhandling är att undersöka utbildningsnivåns effekt på politiskt förtroende bland röstberättigade i Finland. För att få svar på forskningsfrågan i avhandlingen görs regressionsanalyser i statistikverktyget SPSS. Som material används data från riksdagsvalsundersökningen 2019. Regressionsanalyserna utförs först med enbart utbildningsnivå som oberoende variabel, och därefter införs kön och ålder som kontrollvariabler. I analysen undersöks diffust och specifikt förtroende först skilt från varandra, eftersom dessa två typer av förtroende kan uppta olika nivåer beroende på det politiska läget i landet. Därefter skapas ett index av dessa två variabler, för ett bredare mått på politiskt förtroende. Enligt teorier och tidigare forskning borde utbildningsnivån visa en positiv effekt på politiskt förtroende, speciellt i konsoliderade demokratier med låga nivåer av korruption; en kategori som Finland kan placeras i. En positiv effekt innebär i detta sammanhang att en högre utbildningsnivå skulle betyda högre politiskt förtroende i jämförelse med individer med lägre utbildningsnivå. Resultaten i denna avhandling tyder på att det finns en signifikant, positiv effekt av utbildningsnivån på politiskt förtroende, men effekten i alla analyser var relativt liten. Även de analyser som gjordes med indexet gav signifikanta, men små positiva effekter för utbildningsnivån. Det behövs därmed fortsatt forskning i ämnet, för att hitta en förklaring till varför utbildningsnivåns effekt på politiskt förtroende har en slumpmässig natur.
Now showing items 21-40 of 46