Browsing by master's degree program "Magisterprogrammet i samhällsvetenskaper (MSV)"

Ett barn befinner sig i en sårbar position då deras förälder är allvarligt sjuk och mottar palliativ vård. Barns behov riskerar att förbises då stort fokus läggs på patienten och eventuell behandling, även om palliativ vård ska inkludera patientens anhöriga. Syftet med magisteravhandlingen är att undersöka genom en litteraturöversikt vad för typ av forskning som har bedrivits gällande barn vars förälder är döende och att kartlägga nuvarande kunskapsläge vad angår socialt arbete med barn vars föräldrar är döende. Parallellt granskas på vilket sätt barnperspektiv och barns perspektiv tas i beaktande i forskningen. Som grund för avhandlingen har jag valt att använda barndomssociologi som teoretisk referensram där barnperspektiv och barns perspektiv diskuteras. Litteraturöversikten ska besvara dessa forskningsfrågor: 1. Hur ser kunskapsläget ut inom forskning kring barn vars förälder är döende? 2. Vilka barnperspektiv förs fram inom forskningen? 3. Hur definieras socialvården och sociala arbetets roll inom forskningen? Materialet består av 26 vetenskapliga artiklar och har analyserats kvantitativt och kvalitativt. Fyra övergripande kategorier och sju teman identifierades. Barns inkludering, förändrad familjedynamik, betydelsen av öppen kommunikation och uteblivet psykosocialt stöd poängteras starkt. Professionella påpekar otillräcklig kunskap i samtalsteknik och avsaknaden av handledning för att hantera den emotionella belastningen. Barns perspektiv uppmärksammas till viss del, men fortfarande dominerar barnperspektiv i forskning. Stor forskningspotential inom socialt arbete existerar då forskning gällande barn vars förälder är döende främst bedrivs inom vårdvetenskap.

Den här magisteravhandlingen utforskar hur objektivitet och transparens definieras och tar form inom journalistiken genom en intervjustudie av nyhetsjournalister på Svenska Yle. Genom semistrukturerade intervjuer med sju erfarna journalister analyseras hur dessa begrepp tolkas och upplevs det dagliga journalistiska arbetet. Resultaten visar att objektivitet och transparens betraktas som centrala principer för att säkerställa journalistikens trovärdighet och gynna medietillit. Journalisterna strävar efter att vara balanserade, rättvisa och sakliga i sin rapportering, samtidigt som de betonar vikten av att vara ärlig med publiken. Journalisterna ser objektivitet som en grundpelare för journalistik, både i det att det är eftersträvansvärt och något man vill arbeta enligt, trots att de anser att det inte är möjligt för en människa att uppnå total objektivitet. Det framgår att journalister strävar efter objektivitet genom att skapa balanserade och tydliga produkter där deras egna åsikter inte syns i vinkeln, i valet av källor eller i språket. Respondenterna uppfattar transparens som ett komplement till objektivitet snarare än som ett alternativ. Transparensen används i form av självreflektion för att garantera journalisternas egna trovärdighet och i form av öppenhet kring journalistiska processer för att öka publikens förståelse för journalistik. Transparensen ses också som ett effektivt verktyg för att bevisa att journalisternas rapportering är neutral.

Under senaste årtionden har den medicinska uppfattningen om avvikande mänskligt beteende dominerat i det finländska samhället. Fenomenet kallas för medikalisering och har resulterat i ett uppsving i antalet människor med medicinska diagnoser. Därmed har även antalet individer som diagnosticerats med neuropsykiatriska funktionsvariationer [NPF] ökat. NPF fungerar som ett samlingsnamn för neurologiska avvikelser som kan leda till diagnoser som ADHD, Autismspektrumstillstånd, Tourettes syndrom eller Blandade specifika utvecklingsstörningar. Individer med NPF upplever varierande symptom, deras diagnosprocess är oftast komplicerad och individerna behöver ofta samhälleligt stöd. Till samhälleligt stöd beräknas stöd som beviljas från FPA, socialservicen, hälsovården och stöd till skolan. Tidigare studier har lagt fram bevis på att familjer vars barn har NPF sällan uppfyller de kriterium som finns för att beviljas samhälleligt stöd. Avhandlingens syfte är att studera vilken betydelse föräldrar vars barn har NPF-symptom tillskrivit diagnosen inom familjen och hur diagnosen upplevs påverka beviljandet av samhälleligt stöd. Det är oftast föräldrar som ansöker om stöd till sitt barn och därmed är föräldraperspektivet relevant. Materialet samlades in med en enkät som skickades till en Facebook-grupp vid namnet Nepsy-nurkka. Gruppen är grundad i synnerhet till föräldrar vars barn upplever NPF-symptom. Som avhandlingens bakgrundsteori fungerar medikalisering och social kontroll. Med hjälp av teorierna diskuteras diagnosens betydelse hos föräldrar till barn med NPF. Resultaten visar att föräldrarna upplever samhällets stöd som bristande och diagnoscentrerat. En del föräldrar anser att diagnoscentreringen är en bra sak medan andra anser att ett individbaserat bemötande skulle vara en bättre lösning. De flesta av föräldrarna upplever NPF som ett medicinskt problem och önskar sig därmed medicinska lösningar. Framtida forskning kunde studera vidare den medicinska diagnosens betydelse i beviljandet av samhälleligt stöd.

To my knowledge, this is the first study describing student communication, learning, and wellbeing at the university-level during Covid-19 in Finland. This research is meant to correspond to the need for more research regarding the effects of the Covid-19 pandemic on youth (aged 29 and younger according to the Finnish legislation). The goal of the research is to provide solutions to the complex challenges which have arisen during the pandemic and a rapid transition to a fully online learning and teaching format in Finland. The thesis brings to light student experiences regarding online learning, communication and wellbeing, during the Covid-19 pandemic. This research is guided by two research questions: 1. How do students at the University of Helsinki describe their experiences of distance communication and learning during the Covid-19 pandemic? And second: 2. How has the Covid-19 pandemic influenced the wellbeing of students at the university? Theoretically, the approach of this thesis builds on social constructionism. Methodologically, reflexive thematic analysis is used, to examine the research material. The empirical data consists of qualitative semi-structured interviews with five university students at the University of Helsinki. The analysis showed significant challenges with communication, learning and wellbeing in the student population, during the Covid-19 pandemic. Overall, communication had deteriorated during the initial phases of the Covid-19 pandemic; however, improved over time. The main recommendation of the research is coordinated action in form of a unified manual regarding online teaching and behavior on Zoom, by universities or similar institutions in Finland, which face a similar challenge as the University of Helsinki. Lecturers are encouraged to take a personal interest in student engagement online, and strongly recommend using cameras, speaking more freely, and participating actively in small groups, for better student success, communication and wellbeing. In addition, students are encouraged to stay social and form support groups on for example Whatsapp or other similar application. In the future, students may be able to use distance learning opportunities for networking and potentially, meeting future colleagues online. Lastly, student wellbeing is in focus, and should be researched further, to implement strategies for the preservation of student wellbeing, wellbeing at university and for sustainable networks in the academic environment.

Several industries have repeatedly been reported to face a shortage of professionals and the competition of skilled employees may become harder within the next years. The concept of organizational commitment includes the employee's willingness to stay in the organization as well as other positive and negative consequences for both the individual employee and the employer. When thinking about the relationship between an employee and an employer, rewards for performed work can be seen as one key factor. There is currently no consistency on how the concept of rewards is defined in research, but in general it is seen to include salary and employment benefits. Studies on reward management rarely pay attention to factors outside of monetary aspects. In addition, benefits in the context of organizational commitment seem to be lacking research. Due to the limited amount of qualitative research within the topic, the aim of this thesis is to gain insight on how employees view benefits and what kind of value benefits have in the context of organizational commitment. This thesis has a qualitative approach and the theoretical framework is social constructionism which was selected as the Nordic societies and their social security offer a specific work environment compared to other countries. The research material consists of 10 semi-structured interviews. As this thesis is written in cooperation with a Finnish IT company, the interview participants are employed by the organization. The interview material is analyzed by using a thematic analysis. Based on the analysis, three themes were identified. The participants use monetary aspects for determining benefits and evaluating their value, and contrast for instance salary with organizational commitment. Additionally, social relations and ways of working are seen as valuable and beneficial especially in the context of organizational commitment as several participants illustrate psychological attachment to the organization when discussing their social relations. In general, there is no consistency in how benefits are defined by the interview participants. What was considered as beneficial seems to be highly dependent on the context. As the findings illustrate the complexity of the topic, future research could clarify the definition of the concept of rewards and benefits, and focus on what employers can offer to the members of the organization outside of traditional benefits or pure salary to enhance organizational commitment. Additionally, more research is needed to understand different cultural aspects that likely affect how employees view and appreciate employment benefits, and how commitment towards the organization can be supported in various cultural settings.

Personlighetsdraget högkänslighet (HSP) är ett relativt nytt begrepp och forskningen inom ämnet består främst av kvantitativa enkätstudier. Sensorisk bearbetningssensitivitet (SPS) innebär en grundläggande individuell skillnad i hur individer överför eller bearbetar sensorisk information. En högkänslig person anses ha högre nivåer av SPS. Grundarna till begreppet högkänslighet, Elaine och Arthur Aron, hävdar att cirka en femtedel av befolkningen är högkänsliga. Utmärkande drag för högkänslighet är förmågan att uppfatta subtila sinnesintryck eller stämningar samt en högre emotionell mottaglighet. Syftet med denna avhandling är att studera hur unga finländska kvinnor konstruerar sin identitet som högkänsliga samt hur de beskriver betydelsen av högkänsligheten för deras romantiska relationer. Studiens ämne är av samhällelig relevans då den ämnar belysa och förklara hur personlighetsdrag, såsom högkänslighet, kan påverka individens välbefinnande och sociala relationer. Utöver detta fyller avhandlingen en vetenskaplig lucka i den nuvarande forskningen med den kvalitativa ansatsen inom högkänslighetsforskning. Materialet består av sex intervjuer med unga finländska kvinnor som konstruerar sin identitet som högkänsliga. Detta material analyseras med tematisk analys inom en socialkonstruktionistisk epistemologi. Respondenterna har rekryterats genom utskick till Helsingfors universitets mejl-listor. Resultaten visar att respondenterna delar en mängd karaktärsdrag med varandra som även enligt tidigare forskning är utmärkande drag för högkänsliga personer. Utöver detta visar resultaten hur dessa karaktärsdrag tar sig i uttryck i respondenternas sociala, närmare bestämt romantiska, relationer. I resultaten framkommer det även hur respondenterna beskriver sina relationer och hur de som högkänsliga navigerar i romantiska relationer. Till skillnad från den dominerande kvantitativa forskningen inom högkänslighet bidrar studien med en kvalitativ inblick i ämnet. Studien bidrar även till en bredare kunskap för identitetskonstruktion av personer som identifierar sig med personlighetsdraget högkänslighet. Förutom detta bidrar studien med en djupare förståelse för vilka för- och nackdelar högkänslighet kan medföra i sociala relationer.

I den här magisteravhandlingen har jag genom en implementeringsstudie undersökt socialvårdspersonals erfarenheter av implementeringen av klient- och patientdatasystemet Apotti med betoning på språkliga dimensioner. Genom forskningen har jag haft som mål att belysa möjliga förändringar implementeringen lett till, vilka utmaningar eller fördelar de stött på samt vilka möjliga lösningar de hittat. Tematiken för studien har vuxit fram genom en tidigare praktikforskningsrapport där behovet av vidare forskning om effekterna av implementeringen av Apotti inom svenskspråkig socialservice aktualiserades. Apotti som datasystem har i media och samhället i stor möts av stor kritik både av professionella och brukare. Tidigare forskning på fältet visar att datasystem i alla tider varit svåra att implementera inom så väl social- som hälsovård. För att närma mig syftet för studien ställdes tre forskningsfrågor: 1) Vilka erfarenheter har anställda inom familje- och socialtjänster av datasystemet Apotti? Hur har implementeringen påverkat deras praktiska vardag? 2) Hur har datasystemet Apotti påverkat anställda inom familje- och socialtjänsters handlingsutrymme med tanke på det svenskspråkiga klientarbetet? 3) Hur resonerar anställda inom familje- och socialtjänster om Apottis betydelse för klienter och deras vardag? Som teoretiska redskap under analysen av insamlat material använde jag mig av CFIR ramverket samt handlingsutrymme och brukardelaktighet som begreppsliga element. CFIR ramverket fungerade som redskap för att ta fasta på vilka faktorer som kan ligga till grund för socialvårdspersonalens erfarenheter av datasystemet Apotti. Genom handlingsutrymme försökte jag ta ställning till om Apotti möjliggjort eller inskränkt för det svenskspråkiga sociala arbetet, och med hjälp av brukardelaktighet tog jag fasta på klienternas perspektiv. Det empiriska materialet för studien samlades in genom två fokusgruppsintervjuer samt en individuell intervju. Sammanlagt deltog 9 anställda inom familje- och socialtjänster som har erfarenhet av implementeringen av Apotti-systemet. Det insamlade materialet analyserades genom en kvalitativ teoristyrd innehållsanalys. Resultaten för avhandlingen visar att anställda inom familje- och socialtjänsters allmänna erfarenheter av Apotti-systemet till stor del var negativa. Respondenterna upplevde att datasystemet var tidskrävande och svårhanterligt. Utöver detta upplevde respondenterna en viss osäkerhet över arbetet med datasystemet samt att de inte har stora möjligheter att påverka eller utveckla systemet. Å andra sidan ansåg respondenterna att möjligheten till kommunikation och nätverkande med andra professionella förbättrats. Det största stödet för att handskas med datasystemet upplevde respondenterna att de hittade hos kollegor och andra stödpersoner. Respondenterna upplevde många utmaningar med att Apotti inte finns tillgängligt på svenska. Flera botten, verktyg och funktioner fanns vid tidpunkten för datainsamling inte tillgängliga på svenska vilken respondenterna upplevde försvårade deras arbete med svenskspråkiga klienter. Problematiken präglades av längre arbetsprocesser, osynligt arbete, oro och osäkerhet över tjänstemannasäkerhet och -ansvar samt en känsla av att det svenskspråkiga sociala arbetet förbisetts eller glömts bort. Ur klienternas perspektiv visade resultaten på en dubbelsidig inverkan på klienternas delaktighet. Å ena sidan har delaktigheten ökat genom att klientportalen Maisa möjliggjort att vara mer involverade i sin dokumentationsprocess. Å andra sidan upplevde respondenterna att brukardelaktigheten inskränkts med tanke på att Apotti och den tillhörande klient- och patientportalen Maisa inte tills vidare finns tillgängliga på svenska.

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka eventuella variationer och samverkanseffekter ur ett intersektionellt perspektiv vad gäller den upplevda livskvaliteten bland mathjälpsmottagare. Det analyserade materialet (N=829) består av svaren på en enkätundersökning som utfördes i två brödköer i Helsingfors hösten 2016. Enkäten som användes under materialinsamlingen var en vidareutvecklad version av enkäten i forskningsprojektet Huono-osaisin Suomi 2012-2013 som undersökte mathjälpsmottagares livskvalitet i flera brödköer runtom i Finland. Syftet med undersökningen år 2016 var bl.a. att undersöka mathjälpsmottagarnas attityder och välfärd. Avhandlingens teoretiska ramverk baserar sig på teorier om livskvalitet och intersektionalitet. Fokus i avhandlingen är speciellt på identitetskategorierna kön, medborgarskap och utbildning och dessas betydelse för variationer i upplevd livskvalitet samt samverkanseffekter mellan dem. Som analysmetod har deskriptiva statistiska analyser samt logistisk binär regressionsanalys använts. Undersökningens resultat tyder på att det finns både skillnader och samverkan mellan olika identitetskategorier och upplevd livskvalitet bland mathjälpsmottagare. Männens livskvalitet påverkas i högre grad av de identitetskategorier som inkluderats i analysen än vad det gör bland kvinnorna. Medborgarskapet ser ut att inverka märkbart på den upplevda livskvaliteten på flera livskvalitetsområden och på ett sätt som verkar gå emot teoretiska antaganden om att livskvalitén är sämre hos personer som inte är infödda finländare. Avhandlingen avslutas med en kritisk diskussion om begränsningar och fördelar med att beakta ett intersektionellt perspektiv då kvantitativt data insamlat bland utsatta grupper analyseras.

Magisteravhandlingens övergripande syfte är att undersöka hur skönlitteratur kan användas för att skapa förståelse om fenomen som är relevanta för det sociala arbetet. Syftet för avhandlingen har undersökts genom att utgå från hur tematiken mäns våld mot kvinnor i nära parrelationer skildras i fiktiva skönlitterära texter. Det empiriska materialet för avhandlingen består av tre fiktiva romaner som skildrar heteronormativa äktenskap under olika tidsperioder i finländsk kontext. Avhandlingen utgår från en kvalitativ forskningsansats och det empiriska materialet har analyserats med hjälp av narrativ analys. Det teoretiska ramverket för avhandlingen bygger på socialkonstruktionism samt poststrukturalistisk och postmodern feministisk teori som tillsammans med tidigare forskning om mäns våld mot kvinnor har utgjort grunden för analysen och bearbetningen av det empiriska materialet. Magisteravhandlingens resultat kunde sammanställas under tre övergripande rubriker; den misshandlade kvinnans identitet, våldets olika uttrycksformer och den samhälleliga synen på kvinnan. Magisteravhandlingens resultat visar att de skönlitterära skildringarna om hur det är att leva som kvinna i ett våldsamt förhållande är omfattande och mångsidiga i de fiktiva romaner som utgör det empiriska materialet för avhandlingen. Då det empiriska materialet utgjordes av texter som skrivits under olika tidsperioder kunde man också utifrån avhandlingens empiriska material se hur konstruktionen av identiteten påverkas av de tids- och kontextbundna sociala konstruktionerna. Konstruktionerna av våldet i berättelserna är också mångsidigt och det empiriska materialet innehåller skildringar som överensstämmer med tidigare forskning om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Vidare indikerar avhandlingens resultat på att de skönlitterära texterna avspeglar problematiken utifrån den tid och kontext då romanerna skrivits. Utifrån avhandlingens resultat kan de skönlitterära texter som utgör det empiriska materialet för magisteravhandlingen ses bidra med sådana beskrivningar om problematiken som kan vara svåra att samla in via annan form av material och härmed kan skönlitterära texter ses framhäva information om hur sociala problem skildras i samhället.

Europa har sett en ökning i euroskeptiska attityder under de senaste tjugo åren och euroskepticism har gått från att vara ett marginellt politiskt projekt till en position som hålls av politiska partier i regeringen och mainstream politiken. Euroskepticism har omfattande konsekvenser för utvecklingen av europeisk integration och för nationell europeisk politik. Trots en ökad euroskepticism i Europa och det ökade intresset för forskning inom euroskepticism, finns det relativt lite forskning om euroskepticism i en finsk kontext. Denna avhandling fokuserar på euroskepticism i en finsk kontext, genom att undersöka finländska riksdagspartiers opinioner om EU och europeisk integration. Syftet med avhandlingen är forska ifall de fyra diskurserna identifierade av Van den Hoogen, de Koster & van der Waal (Pragmatisk, federalistisk, anti-etablissemang och oengagerad) uppkommer i en finsk kontext, och ifall den underliggande diskursspecifika kritiken som Van den Hoogen, de Koster & van der Waal identifierade kan identifieras i Finland. Analysen utfördes genom en kvalitativ innehållsanalys av partiernas valprogram inför Europaparlamentsvalen 2019. Analysens resultat visar att man kunde kategorisera största delen av de finländska partierna in i en av de fyra diskurserna, och att man delvis kan identifiera den diskursspecifika underliggande kritiken gentemot EU i en finsk kontext, men att den underliggande kritiken också varierar mycket mellan partierna. Avhandlingen bidrar till diskussionen om euroskepticism, och visar att trots att ett parti är positivt inställt till EU och europeisk integration, betyder det inte att de inte framförde kritik om EU och EU:s verksamhet. Analysen visade att partierna delvis hade samma kritik om specifika aspekter av EU (slöseri av pengar, brist på transparens och demokrati) men de skilde sig åt i de underliggande orsakerna till kritiken. Detta bidrar till diskussionen om hur euroskepticism är ett mångfacetterat koncept, och ofta går utöver den traditionella eurofili-euroskepticism dimensionen.