Browsing by Title

Avhandlingens mål var att ta reda på hur lönsamheten utvecklats på lantbruk i Svenskfinland under en kontinuerlig tidsperiod. Tre forskningsfrågor definierades; Hur ser lönsamheten och dess utveckling ut på lantbruksföretag i Finland? Vilka faktorer påverkar lönsamhetsnivån på lantbruksföretag i Svenskfinland? Hur ser lönsamhetsnivån ut på djurgårdar i Österbotten? Avhandlingen indelades i en teoretisk del och en empirisk del. I teoridelen presenterades centrala begrepp vad gäller jordbruksstöd, lönsamhet samt tidigare undersökningar angående detta. Dessutom gick man igenom strukturutvecklingen inom husdjursproduktionen samt marknadsomgivningen i Finland. Man konstaterade bland annat att både det totala antalet gårdar och antal gårdar med husdjursproduktion stadigt minskat i Finland. Husdjursproduktion har varit en central del av Finlands lantbruk under en lång tid, speciellt mjölkproduktionen. Lönsamhetsutvecklingen på gårdarna har varit negativ i Finland sedan början av 2000-talet. Företagarinkomsten har minskat med 70 procent under perioden 2002 – 2016. På grund av den minskade företagarinkomsten har även lönsamhetskvoten varit negativ under det senaste decenniet. Jordbrukspolitiken är en central del av att idka jordbruk i Finland. Sedan 1995 har Finland varit en del av EU och tillämpar EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Finland har en del nationella stöd som betalas ut baserat på antal djur eller hektar, på C-området betalas bland annat ett literstöd till mjölkproduktionen. I den empiriska delen gjordes två multipla regressionsanalyser med bokföringsdata i form av ett paneldata. Data omfattade observationer för totalt 43 kommuner under åren 2010 – 2017. I resultatet fann man i den första regressionen att tiden (år), mjölkproduktion, avskrivningar, utgifter, hektar och stöd hade en statistiskt signifikant effekt på resultatet. I den andra regressionen var mjölk, löner, avskrivningar, utgifter, stöd och jordbruksförsäljning statistiskt signifikanta. Störst inverkan hade jordbruksförsäljning, stöd och utgifter. De två första hade en positiv effekt på resultatet medan utgifter hade en negativ effekt. I diskussionen togs det fasta på den tredje forskningsfrågan hur lönsamhetsnivån ser ut specifikt i Österbotten. Där presenterades lönsamhetsuppgifter från Lukes Ekonomidoktorn. Största andelen av intäkterna bestod av husdjursförsäljning och stöd. Kostnaderna bestod i sin tur till största delen av rörliga kostnader. Lönsamhetskvoten låg under ett (1) för både mjölk-, köttproduktion samt totalt sett i Österbotten. Begränsningar med analysen är att data är i aggregerad form och en stor del av det data som användes var i form av bokföringsdata. Bokföringsdata innefattar inte implicita kostnader såsom en lönsamhetsbokföring gör. Det gör att jämförelsen mellan estimerade resultat och lönsamhetssiffror för Österbotten endast går att göra på ett allmänt plan.

Klubblagstävlingarna inom europeisk fotboll har sedan 2000-talesskiftet gått i en riktning där lag från främst de största länderna spelar på den högsta kontinentala nivån och lag från de ´övriga länderna på lägre nivåer. Utvecklingen är en följd av en maktkamp mellan ett drygt dussin storklubbar och det europeiska fotbollsförbundet UEFA. Storklubbarna har återkommande ambitioner om att inleda en egen tävling utanför UEFA:s regi, främst i och med att tävlingsverksamheten är ekonomiskt profitabel. Tvisten angår främst mästarligan, som är den högsta kontinentala tävlingen, men även lägre nivåers tävlingar har påverkats i stor grad. Ursprunget för utvecklingen var på 1990-talet, då de främsta länderna, det vill säga storklubbarnas hemvister, för första gången fick ytterligare mandat i mästarligan till skillnad från tidigare årtionden då varje land hade ett mandat. Mest konkret har förändringen blivit vid tre på varandra följande brytningar: Brytning 1 år 1999: Mästarligans gruppspel växer till 32 lag. Cupvinnarcupen läggs ned och dess lag kommer att delta i UEFA-cupen. Intertotocupen är en ytterligare rutt till att nå UEFA-cupen. Brytning 2 år 2009: Mästarligans kval delas upp i skilda grupper för mindre länders mästare och större länders icke-mästare. UEFA-cupen och Intertotocupen sammanslås i Europaligan. Brytning 3 år 2021: Lag från de 15 främsta länderna spelar i mästar- och Europaligorna och lag från övriga länder i den nya konferensligan. Dock får alla länders mästare delta i mästarligakvalet. Såväl politiska, juridiska som ekonomiska faktorer har bidragit till utvecklingen. Det tvistas om spelupplägg och inträde, konkurreras om rättigheten att arrangera tävlingar och det finns olika åsikter om hur tävlingarnas intäkter ska fördelas. UEFA har behållit arrangörskapet medan storklubbarna indirekt prioriterats i pengautdelningen.

Allt mer service och fler myndighetstjänster erbjuds idag över internet och teknologikunskap anses idag vara allmänbildning. Unga medborgare är relativt aktiva i IT-samhället, medan det samtidigt finns medborgargrupper som inte klarar av att använda datorn och internet på ett jämlikt sätt. Brist på kunskap eller tillgång till teknologi är ofta orsakerna till att en del medborgare inte använder dator och internet men det också kan handla om ett medvetet val. Äldre medborgare anses ofta vara en grupp som är i en ofördelaktig position i det teknologiserade samhället, dels för att de ofta har växt upp i ett samhälle utan datorer och kanske heller inte i arbetslivet använt datorer och därmed måste lära sig på äldre dagar att använda teknologi. I denna studie har jag undersökt hur äldre medborgare som har deltagit i dataundervisning vid lokala medborgarinstitut använder datorn och internet och jag lade speciellt fokus på elektroniska myndighetstjänster. Jag ville få en förståelse för vilka utmaningar äldre medborgare står inför vid internetanvändning och vid uträttande av ärenden över internet, samt få en bredare förståelse av vilka behov borde beaktas i större utsträckning vid planerandet och utvecklandet av e-tjänsterna. Jag valde att studera denna tematik, eftersom jag anser att den allt ökade andelen äldre medborgare är berättigade till samma service som andra i samhället. Jag ville i min studie få svar på forskningsfrågorna; hur aktiva och delaktiga är äldre medborgare i IT-samhället, vilka utmaningar står de äldre inför vid användning av internet och elektroniska tjänster, samt hur kan de äldres delaktighet i IT- samhället förbättras? Som teoretiska utgångspunkter i studien har jag använt mig av Baumans teori om konsumtionssamhället som beskriver det förändrade samhället var individen skall vara en konsumerande varelse med allt mindre sociala kunskaper då teknologin och elektroniken får en allt större roll. För att balansera Baumans breda teori har jag valt att som en andra teoretisk utgångspunkt använda mig av perspektivet digital divide som behandlar klyftor som det allt mer teknologiserade samhället skapar mellan olika områden och individer. Mitt empiriska material i studien består av observationer av en seniordatakurs vid ett lokalt medborgarinstitut samt kvalitativa intervjuer med sju äldre medborgare som har deltagit i datakurser. Som analysmetod har jag använt mig av innehållsanalys, eftersom jag fokuserar på respondenternas erfarenheter och kategorier och för att jag vill få en förståelse för deras verklighet. Jag har kategoriserat materialet under mina tre forskningsfrågor och lyft upp respondenternas utsagor utgående från teman de diskuterat och som kunde kategoriseras under det jag var intresserad att undersöka. I analysen uppstod nio olika teman under mina tre forskningsfrågor. Under min första forskningsfråga uppstod fyra teman; äldre som en aktiv grupp IT-användare, datorn som ett viktigt verktyg som underlättar livet, är vi för beroende av teknologin och de anhörigas roll som stöd. Under min andra forskningsfråga uppstod två teman: varierande jämlikhet i IT-samhället samt utmaningar som speciellt äldre står inför och under den sista forskningsfrågan uppstod tre teman: alla borde lära sig använda dator och internet, mer utbildning och bättre utrustning och utvecklingen fortsätter. Äldre verkar vara en aktiv grupp IT-användare som rekommenderar att alla kunde lära sig använda datorn och internet. Respondenterna påpekar att det finns vissa utmaningar som speciellt äldre står inför då de använder datorn och internet, främst fysiska hinder. Splittrade åsikter uppkom om jämlikheten i IT-samhället men den huvudsakliga åsikten var att ifall det finns intresse för inlärning så klarar alla av det.

Avhandlingen utforskar en så kallad kolonialskandal i 1890-talets Tyskland som blev känd som ”Fallet Peters”. Carl Peters (1856- 1918) var en central och kontroversiell figur i kolonialrörelsen i det wilhelminska Tyskland. I den tyska kolonialrörelsen var Carl Peters tämligen unik i rollen som teoretiker, politisk agitator och praktisk kolonisatör. Peters blev känd för att år 1884 för Tysklands räkning ha förvärvat afrikanska områden som blev kolonin Tyska Östafrika. Några år efter grundandet av Tyska Östafrika blev Peters sänd till trakten av Kilimanjaro i kolonin som tjänsteman och stationschef. Han blev därefter föremål för en undersökning och en rättegång där han anklagades för tjänstebrott som han begått då han dömt två afrikaner, en ung man och en ung kvinna, till döden och avrättat dem vid Kilimanjaro. När dådet blev känt ledde det till en omfattande debatt bland allmänheten, pressen och i den tyska riksdagen. Den disciplinära domstolen som 1897 slutligt avgjorde ärendet befann honom skyldig. I arbetet undersöker jag den rättsprocess som kolonialförvaltningen drev mot Peters, dess orsaker och följder samt Peters och hans försvarares uppfattning om processen. Rättegången studeras som höjdpunkten i en skandal där man i offentligheten och i domstolen debatterade bestraffningen av och användningen av våld mot afrikaner samt sexuella kontakter mellan kolonialtjänstemän och afrikanska kvinnor. Ämnet behandlas utifrån skandalbegreppet och dess samhälleliga betydelse i det sena adertonhundratalet. Att studera en skandal erbjuder möjligheten att analysera tidsperiodens normer och lära känna dess mediala och politiska kommunikation. Skandaler röjer hur offentligheten fungerade, var gränsen mellan det privata och det offentliga gick och hur normer debatterades och ändrades. ”Kolonialskandal” användes vid denna tid som samlande begrepp för kolonialrelaterade våldsamheter och korruptionsaffärer som behandlades i den tyska pressen och riksdagen och i andra europeiska länder. I arbetet jämför jag Carl Peters fall med de tyska kolonialisterna Alwin Wehlans och Heinrich Leists affärer, samt med skandalerna kring det brittiska imperiets pionjärer Henry Morton Stanley och Cecil Rhodes. Carl Peters personliga förhållande till Storbritannien och Tysklands förhållningssätt till den brittiska imperialismen har en framträdande roll i avhandlingen. Jag har valt ett aktörsperspektiv, med vilket kan avses en strävan att fokusera på den förändringsdrivande processen genom att studera människan som handlar, aktören. Sina handlingar utför aktören i ett socialt sammanhang och i en historisk kontext. Ämnet för avhandlingen är något underutforskat och jag utgår därför från en kompletterande argumentationslinje. Mitt kronologiska fokus är på åren 1881-1882 då avrättningarna vid Kilimanjaro ägde rum, och 1896-1897 då den politiska och mediala debatten samt rättsprocessen mot Carl Peters ägde rum. Det viktigaste källmaterialet är domstolshandlingarna från processen samt litteratur författad av Carl Peters och hans försvarsadvokater och andra samtida. Fallet Carl Peters och andra kolonialskandaler ledde i Tyskland till reform av de rättsliga förutsättningarna för bestraffning av infödda. Fallet var ett viktigt inslag i diskursen om kolonialismen. Även om fallet inte var den enda kolonialskandalen i det sena adertonhundratalets Tyskland var det den mest betydelsefulla på grund av Carl Peters ställning inom kolonialrörelsen och nationalistiska kretsar och på grund av förvaltningens inblandning. Denna och andra kolonialskandaler riktade allmänhetens uppmärksamhet på det ansvar som följde med kolonialmakten

Tutkielmani tarkastelee miten ja millä eri tavoin yhdysvaltalainen elokuvantekijä Paul Thomas Anderson käyttää elokuva- ja populaarimusiikkia ilmentämään oidipaalisten mieshahmojensa psykologiaa ja mielentiloja. Tutkielmani osoittaa kuinka Andersonin filmografiassa ja mieshahmoissa ilmenee selkeitä temaattisia yhteyksiä, joita voidaan tulkita freudilaisen Oidipus-teorian avulla. Andersonin elokuvien mieshenkilöt hahmottuvat postfeministisessä kontekstissa, keskellä miehisyyden kriisiä. Useat hahmot kamppailevat hegemonisen maskuliinisuuden ja patriarkaatin ilmentymistä vastaan, joka johtaa heidät sisäiseen kaaokseen. Tutkimukseni keskittyy analysoimaan tapoja, kohtauksia ja jaksoja, joissa musiikin avulla kuvataan tai vahvistetaan mieshenkilöiden mielentiloja ja/tai sisäistä kamppailua. Tutkimus sijoittuu osaksi elokuva- ja populaarimusiikintutkimusta, tarjoten omanlaisensa uuden ja omaperäisen näkökulman suomalaiseen mies- ja elokuvatutkimukseen.

In Finland, the primary screening method for chromosomal abnormalities is the first trimester combined screening. The aim is to find pregnancies with an increased risk for the most common chromosomal abnormalities, trisomies 13, 18 or 21. Objective: When a person with the condition screened for gets a negative result, it’s referred to as a false negative. The objective of this study was to find common characteristics in false negative cases and compare them to those of true positives to see if there’s a significant difference. Methods: This is a retrospective study of pregnancies between 2014 and 2016 that ended in a birth of a neonate with trisomy 13, 18 or 21. In this study we focused on the neonates with trisomy 21. A risk figure of 1:250 was used as the cut-off value for trisomy 21. There were 14 false negative cases and 119 true positive cases that qualified for our study. The parameters analyzed were maternal age, gestational age at blood tests, biochemical markers PAPP-A (MoM) and hCG (MoM), gestational age at ultrasound and nuchal translucency. They were statistically analyzed. Results: By using logistic regression, we found that the most powerful discriminating factor between false negative and true positive cases was nuchal translucency, accounting for 47.6% of false negatives. The second most powerful factor was PAPP-A MoM explaining 15.2%. Maternal age explained 11.9% and hCG MoM 11.1%. Conclusion: All the factors except for gestational age accounted for a statistically significant proportion of false negatives. The most powerful discriminating factor between false negatives and true positives was nuchal translucency. 14.2% of the discrimination remains unknown to us. Since nuchal translucency is the most powerful discriminating factor, it is essential to focus on its correct measurement.

Familiaalinen hyperkolesterolemia on dominantisti periytyvä LDL-reseptorin sairaus, joka johtaa plasman kohonneeseen LDL-kolesterolipitoisuuteen ja aiheuttaa hoitamattomana varhaista ateroskleroosia ja sepelvaltimotautia. Tauti on lapsuudessa usein oireeton ja alidiagnosoitu. Tämän tutkielman tavoitteena oli tarkastella HYKS Lastenklinikalla vuosina 2013–2014 hoidettuja FH-potilaita ja selvittää miten jo diagnosoidut potilaat ovat päätyneet erikoissairaanhoidon piiriin. Tämä auttaa selvittämään nykykäytäntöjen toimivuutta ja sitä, mitä niissä voitaisiin parantaa. Toisena tavoitteena oli tutkia hoidon vaikutuksia ja hyötyä potilaille. Aineisto koostui 76:sta FH-diagnoosin saaneesta lapsipotilaasta, joista enemmistö (63,2 %) oli tyttöjä. Tutkimus suoritettiin keräämällä tietoja sähköisistä sairaskertomuksista sekä HUS:n ja HUSLAB:n tietokannoista. Tutkimuksessa selvisi, että 75 % potilaista oli tullut hoitoon sukulaisella diagnosoidun FH:n johdosta joko suoraan tai siten, että potilaan lipidiarvoja oli ensin seurattu ja poikkeavien arvojen löydyttyä oli tehty lähete erikoissairaanhoitoon. Lisäksi havaittiin, että lääkitystä saaneilla plasman kokonaiskolesteroli oli laskenut keskimäärin 28,2 % ja LDL-kolesteroli 34,4 %. Potilaista 53,9 %:lla plasman LDL-kolesteroli oli lopputilanteessa ≤ 4,0 mmol/l, mutta vain 36,8 % oli saavuttanut kansainvälisen tavoitearvon (3,5 mmol/l).

Non-alcoholic fatty liver disease (NAFLD) is a growing epidemic in the Western world. It covers a spectrum from simple steatosis to non-alcoholic steatohepatitis (NASH) and cirrhosis. Only a small fraction of patients with NAFLD develop advanced liver disease. We wished to determine whether NAFLD is familial based on review of literature and set up a study to examine index patients and their first degree relatives. The participants underwent a detailed survey of family history and clinical examination. We used transient elastography (TE) as well as magnetic resonance elastography (MRE) to non-invasively measure liver fibrosis. So far we have studied three families in which the index patient had liver cirrhosis due to NAFLD or the index had undergone a liver transplantation due to NAFLD cirrhosis. The review of the literature suggests NAFLD is familial and only 10-30% of its genetic causes have been identified. Our goal is to continue study NAFLD families and to identify new genes underlying NAFLD cirrhosis.

The thesis examines families living in the neighborhood of Kallio in Helsinki. The research focus is on housing as a choice. The idea to investigate this group rose from the media-hyped phenomenon of Kallio becoming more popular among families with children. It attracted the researcher´s interest since until now Kallio had been primarily pictured as the notorious, former worker´s and bohemian´s neighborhood. The primary research questions are: Why do some families reside in Kallio? Is it a choice and how is this choice made? The additional questions are: What characterizes these families and how do they identify themselves with Kallio as a neighborhood? The primary material consists of interviews with local parents. The material consists of ten 1-1,5 h semi-structured interviews and six ad hoc interviews (duration 10-20 min.) Ad hoc-interviews were conducted in communal three parks: in Linjan puisto, Kirkkopuisto and Brahen puisto.The study area is limited to include the sub-districts of Linjat, Torkkelinmäki and Harju. General observation and taking photographs were conducted on this area. Different social scientists, such as Anthony Giddens, characterize the contemporary society as dispersed and fragmented in terms of lifestyles and institutions. Socio-cultural differentiation is a central phenomenon of the postmodern society. Lifestyle choice has become central to the constitution of self-identity. People choose different lifestyles; some families choose an urban lifestyle. Housing research in Finland has largely focused on the housing wishes, 'stated preferences'. Housing choices have mainly been explained from a microeconomic or environmental angle, often aiming at high level of generalization. The context where choices are made often receives less emphasis. The actual choices, 'revealed preferences', have been studied less. In this thesis I argue that choices are composed of wishes, needs and constraints. Interviews and qualitative analysis methods are suitable for this research which aims to look at the qualitative changes in housing choice. The research confirmed that the thematic interview method is a useful way to clarify housing choice as a process. Results are presented by themes: 1) social class, 2) housing situation and background, 3) conceptions of places, 4) housing wishes, 5) self-identity, 6) choice, and 7) urban lifestyle. The results indicate that the families had clearly made a lifestyle choice to live in Kallio. Urban environment was a central wish. The constraints families face were often economic, and the needs were associated with the daily routines, such as connections to public transportation, hobbies, kindergartens, schools and jobs. Families often divided their housing wishes to two groups: dreams and realistic possibilities. Both of these were often located in an urban environment. The central choice for all the families seemed to be an urban lifestyle but their self-identities varied. For all of them urban lifestyle meant enjoying life and living in an exciting environment. Their self-identities were described with three different groups: life-style urbans, suburbans and gentrifiers. The life-style urbans identified themselves to Kallio as it is now, as a socially and culturally multifaceted area. The suburbans were not sure if they identify to Kallio, and they considered moving out. The gentrifiers identified to the aesthetic features of Kallio, and hoped that Kallio would become tidier. The context of choice provides more detailed and realistic information for urban planners and policy makers on how families want to live. Context of choice is important because it is based on the everyday context, and not on unreliable dreams. Literature and the background of this study support the viewpoint that the housing wishes (stated preferences) are completely different than the housing choice (revealed preferences).

Personer med typ 1-diabetes har en ökad risk att insjukna i stroke. Målet med denna studie är att utreda familjära riskfaktorers betydelse för stroke vid typ 1-diabetes. Vi ämnar undersöka hur riskfaktorer så som hypertoni, diabetes, stroke och hjärtinfarkt hos föräldrarna påverkar risken för personerna med typ 1-diabetes att insjukna i stroke. I denna undersökning ingår 4011 personer med typ 1-diabetes som deltagit i FinnDiane-studien sedan den grundades 1997 och som inte har haft en tidigare stroke. Personer med stroke identifierades från frågeformulär, dödscertifikat och vårdanmälningssystemet. Under medianuppföljningstiden på 12,4 (10,9 - 14,2) år insjuknade 188 personer i sin första stroke, varav 134 i hjärninfarkt och 54 i hjärnblödning. Cox-regressionsanalyser utfördes för att undersöka familjära riskfaktorernas betydelse för strokerisken. I studien framkom det att stroke hos modern medförde en 2,86-faldig risk att insjukna i hjärnblödning, även efter korrigering för förklarande faktorer. Inga andra signifikanta samband mellan föräldrarnas sjukdomshistoria och insjuknandet i hjärninfarkt eller hjärnblödning hos personerna med typ 1-diabetes framkom. Stroke hos modern ökar risken för personer med typ 1-diabetes att insjukna i en hjärnblödning. Familjära riskfaktorer verkar för övrigt ha liten betydelse för strokerisken vid typ 1-diabetes.