Browsing by Title
Now showing items 7458-7477 of 32623
-
(2018)Tutkimuksessa selvitän, millainen kuva Grigori Rasputinista muodostui suomenkielisessä kirjallisuudessa. Tarkastelen sitä, mitä käyttämissäni lähteissä Rasputinista kerrotaan, ja havaintojeni pohjalta luon kokonaiskäsityksen Rasputinista muodostuvasta kuvasta. Huomioin myös käyttämäni Rasputinia käsittelevät lähteet suhteessa johdannossa esiteltyyn suomalaiseen lukemiskulttuuriin. Huomioin myös niin ikään johdannossa esitellyn Rasputinia koskevan sanomalehtiuutisoinnin mahdollisena lukijan ennakkotietona. Lisäksi esitän havainnot kronologisen etenemisen myötä syntyneistä muutoksista kerronnassa. Tutkittu kirjallisuus sijoittuu aikavälille 1917–1936. Alkamisvuoden määrittävät Rasputinin murha ja Venäjän vallankumous, jotka toimivat sysäyksenä Rasputinia ja keisariperhettä koskevan kirjallisuuden julkaisulle. Takarajan määrittää saatavilla oleva kirjallisuus. Lähteinäni käytän 12:a teosta, joissa käsitellään Rasputinia. Olen jakanut ne kirjallisuudenlajin mukaan kolmeen ryhmään: pamfletteihin, muistelmiin ja elämäkertoihin. Rasputinin elämästä ja toiminnasta kertovia pamfletteja on neljä, muistelmia viisi ja elämäkertoja kolme. Tulokset -luvussa totean, että lehdistön runsas uutisointi on todennäköisesti vaikuttanut Rasputinia käsittelevien teosten kiinnostavuuteen ja niiden runsaaseen julkaisuun. Lähteiden kronologisen tarkastelun perusteella totean lisäksi, että lähteissä esiintyvät erot liittyvät pääasiassa tiedon lisääntymiseen ajan myötä. Käyttämistäni lähteistä piirtyy kuva, kuinka rikollista nuoruutta elänyt Rasputin nousi hengellisen herätyksen kautta uskonnolliseksi vaikuttajaksi. Useassa lähteessä Rasputin käsitetään omaperäisen venäläisen lahkolaisuuden edustajaksi. Tämän lisäksi Rasputin nähdään osana Venäjällä vallinnutta pyhien miesten kunnioittamisen traditiota. Pyhiä miehiä ei arvosteltu samoin kriteerein kuin muita, minkä vuoksi esimerkiksi Rasputinin kyseenalaisia naissuhteita ei aluksi tuomittu. Rasputin onnistui vakuuttamaan keisariparin siitä, että hän olisi välttämätön hemofiliaa sairastavan kruununperijän hoitamiseksi. Rasputinista tuli keisariperheen ystävä ja keisarinnan uskottu. Rasputin hyödynsi valtaansa keisaripariin, ja onnistui sitä kautta saavuttamaan huomattavan vaikutusvallan maallisessa ja hengellisessä hallinnossa. Rasputinin vaikutusvalta aiheutti laajaa vastustusta, joka lopulta johti hänen murhaansa. Useat lähteet mieltävät Rasputinin osasyylliseksi Venäjän vallankumoukseen ja keisariperheen kuolemaan. Huomautan, että edellä esitetty kuvaus on yleistys. Kaikki lähteet eivät luonnollisestikaan ole yhteneviä kerronnassaan, vaan ne sisältävät erilaisia painotuksia ja jonkin verran ristiriitaisia käsityksiä, joita käsittelen tutkimuksessa.
-
(2017)Tässä työssä syvennytään metristen avaruuksien erilaisuuden vertailuun määrittelemällä niin sanottu Gromov–Hausdorff -etäisyys, eli metristen avaruuksien välinen etäisyyskuvaus, jonka osoitetaan toteuttavan metriikan ehdot jokaisessa joukossa metristen avaruuksien ekvivalenssiluokkia. Työssä todistetaan, että metristen avaruuksien välinen Gromov–Hausdorff -etäisyys on nolla, jos ja vain jos avaruudet ovat isometrisia. Työn päätuloksena todistetaan, että jonolla tasaisesti kompakteja metrisiä avaruuksia on osajono, joka suppenee kompaktien metristen avaruksien kokoelmassa Gromov–Hausdorff -metriikalla. Tutkielman edetessä todistetaan muita yleisiä, tutkielmassa hyödynnettäviä matemaattisia tuloksia. Näistä mainittakoon Heinen ja Borelin lause, jonka mukaan metrinen avaruus on kompakti, jos ja vain jos se on täysin rajoittunut ja täydellinen. Todistus pohjautuu metrisiin avaruuksiin pätevään jonokompaktiuden määritelmään. Lisäksi todistetaan, että jos f on tasaisesti jatkuva kuvaus metrisen avaruuden (X ,d_X) tiheältä osajoukolta A täydelliselle metriselle avaruudelle (Y, d_Y), niin on olemassa sellainen tasaisesti jatkuva kuvaus g : \overline{A} → Y, että g on kuvauksen f laajennus. Työn kannalta yksi merkittävimmistä välituloksista koskee metrisen täydellistämistä, jonka mukaan jokaisella metrisellä avaruudella (X, d) on olemassa sellainen täydellinen metrinen avaruus (Y, d^*) ja sellainen isometrinen kuvaus \varphi : X → Y, että \varphi(X) on tiheä avaruudessa Y.
-
(2024)Företags påverkan på miljön är något som uppmärksammats i allt högre omfattning under de senaste åren, till och med i den grad att termen företagsansvar vuxit fram. Men eftersom ingen enhetlig definition har skapats för företagsansvar på den globala marknaden, skapar detta en möjlighet för företag att tänja på begreppet för att anpassa det till den egna affärsverksamheten. Detta kan ha konsekvenser som exempelvis grönmålning. Inte nog med detta, företagsansvars nuvarande regelverk lutar globalt sett endast på soft law, dvs mjuk rätt som inte har rättsligt bindande verkan. Den otydliga och osammanhängande regleringen, i koppling till bristen på ansvarsfullhet från företags sida, är problem som EU vill lösa med hjälp av det godkända företagsansvarsdirektivet. Grunden för företagsansvarsdirektivet härleds från EU:s gröna giv. Målet med den gröna given är att införliva hållbar bolagsstyrning för att skifta fokus från kortsiktiga finansiella resultat till långsiktig utveckling och hållbarhet. Till följd av företagsansvarsdirektivet kommer det kunna ställas krav på företag att beakta den negativa påverkan deras verksamhet har på miljön. Detta förverkligas med hjälp av den tillbörliga aktsamheten. Hållbarhet, eller hållbar utveckling, betraktas som trendiga begrepp, men de innehar även betydande juridisk relevans. Hållbar utveckling har ursprungligen växt fram från den internationella miljörätten, men på senare tid har innebörden utvidgats till att omfatta mer än endast miljörättsliga aspekter. För denna avhandling föreligger det väsentligt vilken roll och plats hållbarheten har i bolagsstyrning, särskilt i avseende till företagsansvarsdirektivet. Hänseende bör fästas vid den påverkan bolagsrätten har på hållbarheten. Denna avhandling undersöker framväxten och utvecklingen av företagsansvars regelverk, särskilt betraktande miljömässiga aspekter som hållbar utveckling och miljöansvar. Analysen av det rättsliga regelverket utförs på internationell, EU- och nationell nivå, eftersom det till följd av företags globala natur ska ses mer ändamålsenligt än en granskning av endast det nationella regelverket. Avhandlingens andra del granskar livscykeln av den förslagna artikel 25 i företagsansvarsdirektivet, inkluderat dess framväxt och slopande. Den förslagna artikel 25 stadgar en mer utförlig aktsamhetsplikt för företagsledningen, vilket skulle betyda att företagsledningen skulle ha en skyldighet att vid sitt agerande i företagets bästa intresse, ta till beaktande hållbarhetsaspekter och de mänskliga rättigheterna. I avhandlingen analyseras varför artikel 25 slopades och vilka konsekvenser detta kan ha för förverkligandet av hållbar bolagsstyrning. Genom en omfattande analys av det rättsliga regelverket, med betoning på artikel 25, presenteras en kritisk syn på det godkända företagsansvarsdirektivet. Resultatet av avhandlingen belyser komplexiteter och utmaningar som existerar vid harmoniseringen av traditionell grundläggande bolagsrätt med hållbarhetsomställningen, vilket forskning visar är nödvändigt att genomföra inom en nära framtid. Detta anses vara en klar avspegling av det kapitalistiska synsättet i anknytning till den vaga och formbara hållbarheten. Avhandlingen påvisar den existerade klyftan mellan det rättsliga regelverket, specifikt företagsansvarsdirektivet, och EU:s hållbarhetsmål, vilket tyder på att mer omfattande och bindande reglering krävs. Vidare understryker avhandlingen företags centrala roll som aktörer för genomförandet av hållbarhetsomställningen. Slutligen konstaterar avhandlingen att framsteg för att utveckla mer ansvarsfulla företag har gjorts, men det ifrågasätts om regleringstakten kommer hålla jämna steg med överskridningen av de planetära gränserna.
-
(2022)Tiivistelmä – Referat – Abstract Att vara ansvarsfull och ta i beaktande samhällsproblem och globala fenomen som till exempel klimatförändringen i sin verksamhet är en konstant växande trend hos företag. Man kan föra fram sin talan om dessa ämnen på olika sätt och existerande forskning visar att kommunikationen om klimat och miljö kan bero på hurdan sorts press företaget upplever eller viljan av att framstå som miljövänligt i publikens ögon. För att få ett färskt nordiskt perspektiv på hur företag tar sig an denna sorts kommunikation strävar den här avhandlingen efter att belysa frågeställningen genom fokus på finländska företag verksamma i olika branscher. Betoningen i problemformuleringen ligger specifikt på hur dessa kommunicerar, inte ifall de gör det. I den här magisteravhandlingen undersöker jag därmed hur tre finländska företag, Finnair, Neste och LähiTapiola, använder sig av samhällsansvar och klimat i sin kommunikation på webben. För att ta reda på hur denna kommunikation utspelar sig har jag kvalitativt analyserat totalt nio nyhetsinlägg från de olika företagens hemsidor. Den kvalitativa innehållsanalysen och kodschemat för analysen baserar sig på tidigare forskning om greenwashing, organisationskommunikation, samhällsansvar och gestaltning, Den dagsaktuella kommunikationen studerades sedan i ljuset av den existerande teoretiska bakgrunden och resultaten bygger vidare på mycket som tidigare forskning fört fram. Forskningens resultat pekar mot att de undersökta företagen i regel använde sig av hänvisning till mål och möjligheter i samband med de centrala teman samhällsansvar och klimat. Det här kan också ses sammankopplat till vinstgestaltning och en lösningsorienterad inställning, vilket är starkt framstående i majoriteten av nyhetsinläggen. Vidare tyder resultaten på att den tilltänkta pressen för kommunikation om samhällsansvar och klimat inte spelar en lika stor roll som förväntat, då företagen har liknande tillvägagångssätt även om de verkar i olika branscher. Ur materialet kan också en, i jämförelse med existerande teori om greenwashing, mer subtil kommunikation urskiljas där företagen nog tidvis försöker försköna meddelandet men på ett rätt försiktigt plan. Kommunikationen om samhällsansvar om klimat ter sig vara publikinriktad och framhäver i de flesta fall de positiva aspekterna i de studerade företagens verksamhet. Den här undersökningen medför insikter och kunskap om vilka betoningar och element finländska företag väljer att föra fram i dagsaktuell kommunikation till den breda publiken. Även om några nya teoretiska utgångspunkter inte går att formulera, stärks de grundläggande forskningarna och nyansskillnader i hur dessa utformar sig kan bevisas. Avhandlingen tangerar ett aktuellt ämne inom kommunikationsforskning och utgör en grund för vidare, mer heltäckande studier.
-
(Helsingin yliopistoHelsingfors universitetUniversity of Helsinki, 2011)Sea level rise is among the most worrying consequences of climate change, and the biggest uncertainty of sea level predictions lies in the future behaviour of the ice sheets of Greenland and Antarctica. In this work, a literature review is made concerning the future of the Greenland ice sheet and the effect of its melting on Baltic Sea level. The relation between sea level and ice sheets is also considered more generally from a theoretical and historical point of view. Lately, surprisingly rapid changes in the amount of ice discharging into the sea have been observed along the coastal areas of the ice sheets, and the mass deficit of Greenland and West Antarctic ice sheets which are considered vulnerable to warming has been increasing from the 1990s. The changes are probably related to atmospheric or oceanic temperature variations which affect the flow speed of ice either via meltwater penetrating to the bottom of the ice sheet or via changes in the flow resistance generated by the floating parts of an ice stream. These phenomena are assumed to increase the mass deficit of the ice sheets in the warming climate; however, there is no comprehensive theory to explain and model them. Thus, it is not yet possible to make reliable predictions of the ice sheet contribution to sea level rise. On the grounds of the historical evidence it appears that sea level can rise rather rapidly, 1-2 metres per century, even during warm climate periods. Sea level rise projections of similar magnitude have been made with so-called semiempirical methods that are based on modelling the link between sea level and global mean temperature. Such a rapid rise would require considerable acceleration of the ice sheet flow. Stronger rise appears rather unlikely, among other things because the mountainous coastline restricts ice discharge from Greenland. The upper limit of sea level rise from Greenland alone has been estimated at half a metre by the end of this century. Due to changes in the Earth s gravity field, the sea level rise caused by melting ice is not spatially uniform. Near the melting ice sheet the sea level rise is considerably smaller than the global average, whereas farther away it is slightly greater than the average. Because of this phenomenon, the effect of the Greenland ice sheet on Baltic Sea level will probably be rather small during this century, 15 cm at most. Melting of the Antarctic ice sheet is clearly more dangerous for the Baltic Sea, but also very uncertain. It is likely that the sea level predictions will become more accurate in the near future as the ice sheet models develop.
-
(2019)I den här avhandlingen granskas hur nordiska flygbolag förhåller sig till att behandla miljön i sin kommunikation och marknadsföring. Syftet med avhandlingen är att skapa förståelse för hur nordiska flygbolag förhåller sig till och resonerar kring att behandla miljön i sin kommunikation och marknadsföring. Avhandlingen svarar också på frågan om representanter för nordiska flygbolag upplever att flygbolag alls kan behandla miljön i marknadsföringen. Flygbolag behandlar i dagsläget miljön i väldigt liten utsträckning i marknadsföringen, och den här avhandlingen tillför ny kunskap om hur nordiska flygbolag förhåller sig till det. Studien utgår ifrån teorier om grön marknadsföring som visar att det finns ekonomiska fördelar med grön marknadsföring. Avhandlingen behandlar också samhällsansvar, och mera specifikt hur nordiska flygbolag upplever sitt eget samhällsansvar, och hur de kommunicerar sitt hållbarhetsarbete till konsumenterna. Avhandlingen behandlar också sociala medier, där en stor del av flygbolagens marknadsföring sker, och redogör för vilka utmaningar sociala medier orsakar för flygbolagens marknadsföring. Studien är kvalitativ och materialet baserar sig på anonyma, semistrukturerade intervjuer med informanter som arbetar med kommunikation, samhällsansvar och marknadsföring på nordiska flygbolag. Avhandlingens resultat pekar på att nordiska flygbolag förhåller sig relativt öppet till att behandla miljön i sin marknadsföring och kommunikation, men att det finns en tydlig distinktion mellan de här två. Representanterna för de nordiska flygbolagen upplever att det är svårare att behandla miljön i marknadsföringen – bland annat eftersom det kan leda till anklagelser om grönmålning – än i kommunikationen. Flygbolagen upplever ändå att det är problematiskt att marknadsföringen inte är i linje med den övriga kommunikationen, och att det måste ske en snar förändring om kommunikationen som helhet ska vara trovärdig. Det handlar om flygbolagens överlevnad.
-
Grönt socialt arbete inom socialarbetarutbildningen : studenters och nyligen utexaminerades synsätt (2021)Klimatförändring och miljöförstöring är en av vår tids största frågor men ändå har de fått liten uppmärksamhet inom socialt arbete och inom socialarbetarutbildningen i vårt land. Grönt socialt arbete behandlar hur de sociala, ekonomiska och ekologiska processerna påverkar varandra och vilken betydelse de har för människans mående och välfärd. Syftet är att ge en inblick hur socialarbetsutbildningen inkluderar grönt socialt arbete i Finland och ta reda på hur studenterna tänker i frågan. Teorin professionell socialisering används som en tankeram för att förstå utbildningens betydelse för kommande socialarbetare. Intervjuerna gjordes med tio socialarbetarsstudenter och nyligen utexaminerade från finländska universitet. Informanterna intervjuades via semi-strukturerade datorstödda intervjuer och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att informanterna upplever att klimatförändringen är vårt mest akuta problem. Klimatförändringen skapar ångest hos dem själva och de anser att de inte har tillräckligt med kunskap att bemöta brukarnas klimatångest. Informanterna reflekterar över sina egna konsumtionsval men anser att det framför allt krävs politisk styrning och internationellt samarbete för att kunna bekämpa klimatförändringen. Informanterna är positivt inställda till att grönt socialt arbete ingår i socialarbetarutbildningen. De önskar att grönt socialt arbete skulle nämnas redan under socialarbetets introduktionskurser, ingå som en obligatorisk kurs vid kandidatstudierna och som en valbar kurs på magisternivån. De önskar mera kunskap om praktiska tillämpningar av grönt socialt arbete och de önskar fördjupa sig i ämnet via deltagande i projekt, inom praktikforskning och workshops. Studenterna saknar en begreppsutredning av begreppen grönt socialt arbete, ekosocialt social arbete och green-care. Informanterna anser att ansvaret att tillämpa grönt socialt arbete måste förankras inom organisationen. Som socialarbetare behöver de stöd av ledningen, tid, resurser och ett klart formulerat mål för grönt socialt arbete.
-
(2024)Tutkimus tarkastelee äitiyden groteskia esittämistä Sari Pöyliön novellikokoelmassa Pölynimurikauppias ja muita äitien erehdyksiä (2014). Tutkin, kuinka Pöyliön novellikokoelma groteskin avulla rikkoo perinteisiä äitiyden kuvauksen malleja ja korostaa äitiyden monimutkaisuutta ja epätäydellisyyttä. Äitejä on suomalaisessa kirjallisuudessa esitetty ennen kaikkea huolenpitäjinä ja sivustaseuraajina. Työssäni käytän groteskin teoriaa ja tutkimusta, joiden avulla analysoin ja lähiluen aineistoani. Äitiyttä esitetään Pölynimurikauppiaassa runsailla kehollisuuden ja ruumiillisuuden kuvauksilla. Näkyvä seksuaalisuus on keskiössä äitien kuvauksessa. Se on toisaalta vaikea liittää perinteiseen kuvaan äitihahmoista, ja kaikkien henkilöhahmojen ei ole helppoa hyväksyä sitä. Groteskin kaksi puolta, kauhu ja karnevalismi, tuovat molemmat esiin uusia puolia äitiydestä. Kauhu paljastaa äitiyden synkkiä ja pelottavia puolia – miltä esimerkiksi näyttää äiti, joka ei ensisijaisesti pidä huolta lapsistaan vaan haluaa itsekin nauttia? Karnevalismin keinoin Pöyliön teoksessa kuvataan hulluttelevia äitejä, villejä äitejä ja äitejä, jotka itse tarvitsevat huolenpitoa. Tulee myös ilmi, että suurinta voimaa kokoelmassa näyttelee lopulta äidin rakkaus, vaikkakin epätäydellinen.
-
(2020)Tarkastelen tutkielmassani Jerzy Grotowskin Laboratorioteatteria (1959-1969), sen keskeisiä piirteitä ja erityisesti siihen liittyvää näyttelijäntyön päivittäistä harjoitetta ja näyttelijäntyön perusteita avaavaa tutkimuksellista otetta.Tutkin, miten tämä teatterillinen ja tutkimuksellinen käytäntö on siirtynyt eteenpäin Pohjoismaissa kolmen teatterintekijän, ’perillisen’, Eugenio Barban, Ingemar Lindhin ja Sören Larssonin kautta. Mitkä piirteet nousevat laboratorioteattereita yhdistäviksi ja määrittäviksi piirteiksi? Miten käytäntö elää ja kehittyy erillisenä kirjoitetusta perinnöstä? Keskeiseksi perintöä siirtäväksi piirteeksi nousee elävä, kokemuksellinen yhteys Laboratorioteatterissa kehittyneeseen käytäntöön, näyttelijäntyön päivittäiseen fyysisen harjoitteeseen. Harjoite sisältää useita elementtejä: kehollisen ilmaisun kehittymisen, näyttelijäntyön perusteiden tutkimisen ja taiteellisesti kiinnostavan materiaalin etsimisen ja työstämisen taiteellisesti esitettävään muotoon. Laboratorioteattereiden pyrkimyksenä on luoda kokemuksellista, taiteelliseen työhön liittyvää näyttelijäntyön perustaa. Fyysinen harjoite on myös näyttelijäntyön ja laajemmin kehollisen ilmaisun lainalaisuuksien taiteellista tutkimusta. Perilliset ovat kehittäneet harjoitteita ja taiteellista tutkimusta eteenpäin teatteritaiteen ja teatterimaaliman marginaalissa. Käytäntöön sitoutunut pitäkäaikanen työskentely ja taiteellinen tutkimus ovat luoneet ryhmäkulttuuria ja yhteisöllisyyttä, jolla on eettinen ulottuvuus. Muita keskeisiä laboratorioteattereiden työskentelyyn ja fyysiseen harjoitteeseen liittyviä teemoja ovat kehon kognitiivinen ulottuvuus, esiekspressiivinen ilmaisuntaso, kehomieli -yhteyden vahvistaminen psykofyysisten harjoitteiden avulla, sekä harjoitteitteet itsen projektina.
-
(2020)Subsurface sediments were investigated by radar acquisition campaigns and sedimentological investigations in Kersilö area, Sodankylä, central Finnish Lapland, in order to provide information about the sedimentology and stratigraphy of the area, and to construct the succession of events related to the glacial and postglacial development of the subsurface sediments. The study area covers an about 150 km2 area around Kitinen river. The subsurface is controlled by unconsolidated coarse-grained sediments with a mean grain-size ranging from sand to gravel. Typical thickness of the overburden varies from 5 to 15 metres, exceeding 20 metres in places. Eastern part of the study area is covered by Holocene peat of Viiankiaapa mire, underlain by clastic sorted sediments and till. Eastern river bank is characterized by sorted sediments interpreted to represent an ancient braided-river environment. Western side of the river presents extensive sorted sediment deposits, interpreted to represent extramarginal-outwash and braided-river sediments. Till beds are more dominant in the western side of the river. Stratigraphy of the Kärväsniemi test site comprises three sandy till beds, estimated to represent Early, Middle and Late Weichselian glaciations. The till units are interbedded by more sorted fluvial sediments, estimated to have Early and Middle Weichselian and Holocene origin. Absolute age determinations from the middle sorted sediment assemblage suggests Odderade Interstadial between the Early and Middle Weichselian glaciations. Ground penetrating radar, utilising 50 MHz and 100 MHz antennas, proves its suitability for investigation of fluvial deposits of a proglacial environment, with abundant coarse-grained sediments. Quality of the data enables identification of lithological interfaces within and between sediment units. Seven radar facies and facies associations are identified, and classified as organic, glacial and fluvial sediments. Fluvial sediments include five radar facies and facies associations characteristic of fluvial deposits. The sediments indicate a succession where glacial deposits alternate with fluvial sorted sediments indicating ice-free events. Fluvial activity is estimated to have been repetitious and especially intensive during the last deglaciation, possibly causing partial erosion of the till beds. Formation of organic peat started in the area after the final retreat of the Scandinavian Ice Sheet. Clastic surface sediments indicating deglacial to Holocene origin have experienced partial reworking by wind and floodwaters.
-
(2022)Northern peatlands store approximately one-third of total global terrestrial carbon (C). These peatlands were partly drained for agriculture and forestry. In drained peatland forest, beside tree stands, ground vegetation is another relevant component concerning C fluxes between the land and the atmosphere. Thus, to explore ground vegetation gross primary production (GPPGV) dynamics, its affecting factors, and impacts of the partial harvest; forest floor net exchange (NEFF) and respiration (RFF) were measured on an hourly interval with an automated closed flux chamber method were analysed. These measurements were conducted in a forestry drained peatland before (pre-harvest, 2013 – 2015) and after (post-harvest, 2016 – 2017) the partial harvest and a control area (2015 – 2017) located in southern Finland. The results showed a similar diurnal pattern of GPPGV in all three scenarios yet, with a considerably varying magnitude between these scenarios. An 83% increase in photosynthetically active radiation (PAR) was observed in 2016 followed by the harvest event. However, a markedly higher GPPGV was obtained in the year 2017 (139.04 mg CO2 m-2 h-1) a year after the partial harvest compared to the year 2016 (42.82 mg CO2 m-2 h-1), thereby indicating a delaying effect of partial harvest induced changes on productivity. A linear mixed effect model with fixed effects of treatment (control and partial harvest) and random effects of chambers further supported this result with a significant effect of partial harvest on GPPGV in 2017 as compared to 2016. Further, a strong positive correlation was found between the daily mean GPPGV and PAR. Additionally, types of vegetation and its share of projection cover (PC) also explained GPPGV variations between flux chambers. An increase in GPPGV after the partial harvest event showed that the ground vegetation can play a considerable role in the C cycle of a managed drained peatland forest beside tree stands. As expected, after the partial harvest more lights reached the ground layer altering productivity. Besides light availability, productivity also depends on the types and phenology of inhabiting vegetation. Thus, exploration and realization of the response of ground vegetation to the partial harvest induced changes may contribute to our understanding of natural regeneration and system recovery processes.
-
(2015)Bedrock fracturing is considerably extensive and distinct in Finland, and the fractures that are open, conductive and interconnected usually control the groundwater flow paths in fractured bedrock. This highlights the importance of knowing the locations and hydraulic connections of water conducting fracture zones particularly in mining areas, because they can transport adverse substances outside the mining area. In this study, it is focused on examining possible hydraulic connections of bedrock groundwater by using the stable isotopes of oxygen (δ18O) and hydrogen (δ2H). The study was carried out in the Talvivaara mining area in Northeastern Finland alongside a project from the Geological Survey of Finland (GTK). After November 2012, when a leakage of acidic, metal-containing waste water occurred in the gypsum ponds, there was an urgent need to study the groundwater transport routes in the bedrock fractures. The aim was to find hydraulic connections between surface water and groundwater, and to study the flow of the groundwater in the fracture zones based on the different isotopic characteristics of waters from different sources and isotopic similarities. Most of the materials used in this study were obtained from the results of the project from the GTK. These materials included geophysical interpretations of the locations and water content of the main fracture zones and the results from the geochemical analyzes. Together with the interpretations of groundwater flow direction based on hydraulic heads these materials formed a frame for this study. The isotope composition of 39 water samples from bedrock wells, shallow wells and surface water was analyzed using cavity ring-down spectroscopy (CRDS) method. The surface waters were clearly distinguished based on their evident evaporation signal, but no significant such a signal was observed in the bedrock and shallow groundwaters. However, similarities between groundwater from different depths of same well were found, in addition to similarities between different wells along same fracture zones. Although the isotopes did not indicate surface water contamination, groundwater contamination with smaller amounts of water is possible, in which case the changes in isotope composition are not yet significant, while certain elements have elevated concentrations. A NE-SW oriented fracture zone passing in the center of the study area was concluded to have the most important role in collecting and transporting groundwater outside the mining area. More detailed interpretations would require regular sampling for a longer period of time to better distinguish naturally and artificially induced changes both in the isotopic but also geochemical compositions. Also the usage of packer tests possibly together with pumping tests would be useful in obtaining more comprehensive image of the groundwater flow in the fracture zones and their hydraulic connections.
-
(2015)This master’s thesis examines the new group coordination proceedings established in the renewed EU Insolvency Regulation (the Recast Regulation). The theme of this thesis as such is not new, as coordination of insolvency proceedings has been studied both in national and international levels. However, for the first time it is possible to study an actual solution for coordination of insolvency proceedings of multinational groups of companies, as the European Union tries to solve the problems of group insolvency by establishing rules for coordination of insolvency proceedings. This thesis aims to answer the following ostensibly simple question: what are group coordination proceedings? Because the rules concerning group coordination proceedings are so new, this kind of basic research conducted in this thesis is in order, especially as there is no knowledge on how the group coordination proceedings work in real-life and there is no case law that would demonstrate how the rules concerning the group coordination proceedings should be interpreted. As for the relevant theoretical framework, this thesis provides analysis on the definition of a group of companies in the context of the Recast Regulation. Furthermore, the separate legal nature of group members shall be discussed and the opposing theories, the theory of legal separateness and the theory of unification shall be examined. In addition, the cross-border aspect of the thesis shall be investigated as well as different ways to coordinate insolvency proceedings opened in respect of different group members. In the thesis, these different ways are divided into three different categories: coordinated cooperation, joint administration and substantive consolidation. The chapters before the conclusions are dedicated to the specific rules concerning group coordination proceedings. Thus, opening of the group coordination proceedings as well as the tasks of the coordinator shall be discussed. Not all the problematics shall be introduced as the length of the thesis is quite limited. The aim has been to highlight the most important problematics. It is concluded that the theory of legal separateness presents itself extremely well in the group coordination proceedings, thus it is clear that the theory is followed almost to the letter. As for the group coordination proceedings as a whole, it is suitable only to large insolvency cases where to costs of the coordination can be taken care of. In addition, the choice of an outside coordinator is probably not the best solution, as it takes time for the coordinator to get to know all the relevant proceedings. On the other hand, interests of conflicts are avoided better by choosing an outsider to act as the coordinator. However, the group coordination proceedings do not necessarily lead to efficient and effective coordination of insolvency proceedings opened in respect of group members. In conclusion, the concept of the group coordination proceedings is a beautiful idea, but the situations where such coordination is used are more of an exception than a rule.
-
(2013)Street children´s life situations have received a lot of attention both in the media and in research in the recent years. In the literature street children are often defined as being under the age of 18. In this thesis, the focus group is the street youth, meaning the adolescents and young adults who either live full-time in the streets or are otherwise strongly connected with the street life. The research interest was to study how poverty is present in the lives of the street youth, and how their experiences of poverty in the streets and their own agency change when they grow older. A further interest was to find out how street life enables transition into adult roles in the society. The theoretical background of the thesis consists of introducing the discussion of structure and agency in social sciences as a way to understand the social life, then introducing the relevant concepts of poverty and social exclusion. Poverty in this thesis is understood in its widest sense, as Amartya Sen has defined it: deprivations of basic capacities that a person has to live the kind of life he or she has a reason to value. Also, the contemporary research on street children is introduced, where the agency perspective has gained space. The thesis also takes a look at some situational factors of the case study country Zambia, which affect the lives of the country’s vulnerable children and youth. This thesis is an ethnographic research consisting of two field work periods in Zambia’s capital city Lusaka. These field work periods took place in July-August 2011 and 2012 in an organization working with street children and youth. The informants were a heterogeneous group of street youth, aged between 14 and 28 and connected to the street life from different positions. The data consists of field notes and 33 recorded interviews with the informants. The results show that most of the street youth expressed reluctance towards their current life in the streets with little prospects for change. Income-wise their poverty seemed to vary, but the money was spent to meet one’s instant needs. Poverty was further expressed in terms of experienced public disrespect and vulnerability to violence and abuse by other street youth as well as police authorities. It also meant remoteness and mistrust in one’s social relationships. Poverty in the streets caused dependency of substances leading to decreased ability to take care of oneself as well as violent behavior. Growing older in the streets seemed to bring increased feelings of wasted years and frustration in one’s life situation, which was in contrast to adult roles in the society. Prolonged street life brought a risk of adopting illegal means and violent and harmful conduct. However, this was not necessarily so, and some of the youth had taken distance to the street life abandoned many of their earlier street behaviors. As chances for employment were small, they were, however, still stuck in the streets to earn living.
-
(2019)Tämä pro gradu -tutkielma tarkastelee Kiinaa ja sen rooleja Yhdistyneiden kansakuntien (YK) turvallisuusneuvostossa, erityisesti Pohjois-Koreaan liittyen. Tutkielman teoreettisena viitekehyksenä toimii kansainvälisen politiikan rooliteoria. Rooliteoriassa valtioilla nähdään olevan erilaisia rooleja, jotka vaikuttavat valtioiden toimintaan kansainvälisessä järjestelmässä. Rooliteoria analysoi sitä, miten poliittiset päätöksentekijät näkevät edustamansa valtion aseman, velvollisuudet ja normit suhteessa muihin kansainvälisen järjestelmän toimijoihin. Nämä kansalliset roolikäsitykset määrittelevät valtion ulkopoliittista toimintaa. Valtion kansallinen roolikäsitys muotoutuu sen omien normien ja odotusten sekä muiden toimijoiden odotusten vuorovaikutuksessa. Tämä tutkielma tarkastelee sitä, miten rooliteoriaa voidaan käyttää Kiinan ulkopoliittisen identiteetin analysoimiseksi, sekä sitä, millaisia rooleja Kiina näkee itsellään YK:n turvallisuusneuvostossa Pohjois-Koreaan liittyen ja miten Kiina rakentaa näitä rooleja puheissa ja lausunnoissa. Tässä tutkimuksessa Kiinan rooleja tarkastellaan analysoimalla Kiinan edustajien puheita YK:n turvallisuusneuvostossa liittyen Pohjois-Korean ydinaseohjelmaan sekä ihmisoikeustilanteeseen. Ajallisesti tutkimus on rajattu vuosien 2012–2017 välille, kattaen Kiinan presidentti Xi Jinpingin ensimmäisen kauden maan johdossa. Aineiston analyysi toteutetaan laadullisena sisällönanalyysinä, yhdistäen teoria- ja aineistolähtöistä analyysiä. Aineiston analyysi osoittaa Kiinalla olevan YK:n turvallisuusneuvostossa kolme selvästi erottuvaa roolia Pohjois-Koreaan liittyen. Nämä roolit ovat multilateralismin puolustaja, pasifisti ja uhri. Kiina rakentaa näitä rooleja monin eri tavoin. Kiina korostaa rooliaan multilateralismin puolustajana alleviivaamalla monenkeskisten neuvotteluiden tärkeyttä ratkaisukeinona Pohjois-Korean ydinaseohjelman luomaan uhkaan. Kiina painottaa myös yhteistyötä ja pitää tärkeänä, että kaikkien osapuolten turvallisuus ja etu otetaan huomioon. Kiina rakentaa multilateralismin puolustajan roolia myös painottamalla YK:n periaatteiden ja auktoriteetin merkitystä. Pasifistin roolia Kiina rakentaa vaatimalla aktiivisesti rauhaa Korean niemimaalle sekä kritisoimalla eri osapuolten toimia, joiden se näkee kasvattavan jännitteitä alueella. Kiina myös vaatii loppua kovalle retoriikalle sekä pyrkii muistuttamaan uhkista, joita tilanteen kiristyminen tuo mukanaan. Kiinan kolmas, uhrin rooli rakentuu vastauksena muiden toimijoiden odotuksiin Kiinan toimintaa kohtaan. Kiina rakentaa uhrin roolia korostamalla muiden välttelevän vastuuta ja odottavan Kiinan yksin ratkaisevan Pohjois-Korean luoman haasteen. Se kokee, että muiden odotukset ovat suhteettomia verrattuna maan kykyihin. Kiina rakentaa uhrin roolia myös nostamalla esiin, kuinka paljon se on jo tehnyt Korean niemimaan suhteen. Kiinan kolme roolia linkittyvät laajemmin sen aseman muutokseen kansainvälisessä järjestelmässä ja tämän muutoksen seurauksiin, sekä Kiinan pyrkimykseen osoittaa maan olevan vastuullinen toimija. Samalla roolit heijastelevat Kiinan perinteisiä ulkopolitiikan periaatteita ja tukevat maan tavoitteita Korean niemimaan suhteen.
-
(2020)This Master’s thesis is a pilot study that seeks to make a novel contribution to the existing academic literature on how whiteness operates in Denmark. This study is guided by two research questions: How do white Danish university students narrate growing up white in Denmark, and what meanings do they attach to being racially aware, and to being white? Through semi structured interviews with 5 white Danes age 23 to 28, this study reveals how the internalized whiteness and racial exceptionalism of these five white Danes is rooted in their socialisation and how it manifests itself in their lives, both personally, academically and politically. A thematic analysis of the data is carried out in order to uncover underlying meanings of how the interview participants narrate their whiteness. As in Denmark (and globally), whiteness marks itself as being the unmarked norm, the analysis will be theoretically underpinned by the critical whiteness approach. Five themes are identified, and the interview data is used to critically reflect on and explore the aspects and dynamics of Danish society that, both implicitly and explicitly, contributes to whiteness remaining normative and unmarked at the same time. This study ends by concluding that in order to truly uncover the nuances of how whiteness manifests itself in Danish society, more research is needed. It also concludes that the participants narrate their whiteness as something deeply rooted and ingrained in the socialisation they have gone through and the national narratives that Denmark brands itself on, such as the idea of (racial) exceptionalism, hygge and colonial innocence.
-
(2016)In this study, I analyze trade between two growing countries. One of them is technologically more advanced (technological leader), while the other is technologically behind (technological follower), but owns a significant resource bounty. The follower uses natural resources as an input and sells its output to the advanced country which produces consumption goods for both countries. What happens, if these countries integrate by trade. In this study, I prove the existence of stable and sustainable growth paths. I examine economic growth which is mutually beneficial for both leader and follower. I also explore how to generate an economic growth without exhausting a resource bounty of the follower country, but how to use trade as a channel for technology diffusion from a technological leader country. Ultimately, I examine, what happens if there is an asymmetry in the world market: when one country has resources, while other one has better technologies. So, the objective of this work is to find out how will these different economies cooperate, trade and integrate with each other. Deliberations here are accompanied by two models of technological innovation through trade and trade with environmental constraints. Calculating these scenarios through, I came to conditions under which there is a distinct possibility of gaining a unique steady-state equilibrium. These two models persuasively show that there is a way which allows two countries grow together but not exhaust their resource bounty at the same time. If two countries follow these conditions intently and firmly, then their consumption, output and natural resource price grow, while the resource stock hover around the same rate as it used to be. I came to an inevitable conclusion: the bigger an economy of technological follower is the more it is able to switch from developing its own independent research and development sector to a technology diffusion through trade approach and vice versa. It is also possible to say that the wealth benefits more in large country if it has a domestic innovation sector. This ultimately means that in a big country a resource bounty is definitely a blessing rather than a curse. Resource richness supports investments in research and development sector in a big open economy.
-
(2019)This thesis provides an analysis of Growth Optimal Portfolio (GOP) in discrete time. Growth Optimal Portfolio is a portfolio optimization method that aims to maximize expected long-term growth. One of the main properties of GOP is that, as time horizon increases, it outperforms all other trading strategies almost surely. Therefore, when compared with the other common methods of portfolio construction, GOP performs well in the long-term but might provide riskier allocations in the short-term. The first half of the thesis considers GOP from a theoretical perspective. Connections to the other concepts (numeraire portfolio, arbitrage freedom) are examined and derivations of optimal properties are given. Several examples where GOP has explicit solutions are provided and sufficiency and necessity conditions for growth optimality are derived. Yet, the main focus of this thesis is on the practical aspects of GOP construction. The iterative algorithm for finding GOP weights in the case of independently log-normally distributed growth rates of underlying assets is proposed. Following that, the algorithm is extended to the case with non-diagonal covariance structure and the case with the presence of a risk-free asset on the market. Finally, it is shown how GOP can be implemented as a trading strategy on the market when underlying assets are modelled by ARMA or VAR models. The simulations with assets from the real market are provided for the time period 2014-2019. Overall, a practical step-by-step procedure for constructing GOP strategies with data from the real market is developed. Given the simplicity of the procedure and appealing properties of GOP, it can be used in practice as well as other common models such as Markowitz or Black-Litterman model for constructing portfolios.
-
(2015)I avhandlingen undersöks de grundlagsenliga språkliga rättigheterna utgående från den statliga regionförvaltningsreformen. Först undersöks de grundlagsenliga språkliga rättigheterna på ett teoretiskt plan med utgångspunkt i grundlagens 17 § om rätten till eget språk och grundlagens 122 § om administrativ indelning. Därefter belyses rättigheterna utgående från ett konkret exempel; den statliga regionförvaltningsreformen. Den teoretiska referensramen med utgångspunkt i grundlagen och dess bestämmelser om språkliga rättigheter kompletteras med en översyn av den folkrättsliga inramningen av språkliga rättigheter på basen av de internationella konventioner som Finland förbundit sig till. Vidare redogörs för grundlagsprövning i lagstiftningsarbetet samt utreds vilka möjligheterna är för att anföra besvär över förvaltningsindelning. Den teoretiska referensramen speglas i ljuset av ett konkret exempel, nämligen den statliga regionförvaltningsreformen. Reformen genomfördes under Vanhanens II regering och är ett intressant exempel i och med att den kom att gå igenom nästan alla stadier som är möjliga för förhandskontroll av grundlagsenlighet. I och med att de språkliga rättigheterna testades i förhållande till ändamålsenlig administrativ indelning i ett flertal instanser för grundlagskontroll redogörs det relativt detaljerat för reformen.
Now showing items 7458-7477 of 32623