Browsing by master's degree program "Master 's Programme in Social Science in Swedish (MSV)"

Several industries have repeatedly been reported to face a shortage of professionals and the competition of skilled employees may become harder within the next years. The concept of organizational commitment includes the employee's willingness to stay in the organization as well as other positive and negative consequences for both the individual employee and the employer. When thinking about the relationship between an employee and an employer, rewards for performed work can be seen as one key factor. There is currently no consistency on how the concept of rewards is defined in research, but in general it is seen to include salary and employment benefits. Studies on reward management rarely pay attention to factors outside of monetary aspects. In addition, benefits in the context of organizational commitment seem to be lacking research. Due to the limited amount of qualitative research within the topic, the aim of this thesis is to gain insight on how employees view benefits and what kind of value benefits have in the context of organizational commitment. This thesis has a qualitative approach and the theoretical framework is social constructionism which was selected as the Nordic societies and their social security offer a specific work environment compared to other countries. The research material consists of 10 semi-structured interviews. As this thesis is written in cooperation with a Finnish IT company, the interview participants are employed by the organization. The interview material is analyzed by using a thematic analysis. Based on the analysis, three themes were identified. The participants use monetary aspects for determining benefits and evaluating their value, and contrast for instance salary with organizational commitment. Additionally, social relations and ways of working are seen as valuable and beneficial especially in the context of organizational commitment as several participants illustrate psychological attachment to the organization when discussing their social relations. In general, there is no consistency in how benefits are defined by the interview participants. What was considered as beneficial seems to be highly dependent on the context. As the findings illustrate the complexity of the topic, future research could clarify the definition of the concept of rewards and benefits, and focus on what employers can offer to the members of the organization outside of traditional benefits or pure salary to enhance organizational commitment. Additionally, more research is needed to understand different cultural aspects that likely affect how employees view and appreciate employment benefits, and how commitment towards the organization can be supported in various cultural settings.

I den här magisteravhandlingen har jag genom en implementeringsstudie undersökt socialvårdspersonals erfarenheter av implementeringen av klient- och patientdatasystemet Apotti med betoning på språkliga dimensioner. Genom forskningen har jag haft som mål att belysa möjliga förändringar implementeringen lett till, vilka utmaningar eller fördelar de stött på samt vilka möjliga lösningar de hittat. Tematiken för studien har vuxit fram genom en tidigare praktikforskningsrapport där behovet av vidare forskning om effekterna av implementeringen av Apotti inom svenskspråkig socialservice aktualiserades. Apotti som datasystem har i media och samhället i stor möts av stor kritik både av professionella och brukare. Tidigare forskning på fältet visar att datasystem i alla tider varit svåra att implementera inom så väl social- som hälsovård. För att närma mig syftet för studien ställdes tre forskningsfrågor: 1) Vilka erfarenheter har anställda inom familje- och socialtjänster av datasystemet Apotti? Hur har implementeringen påverkat deras praktiska vardag? 2) Hur har datasystemet Apotti påverkat anställda inom familje- och socialtjänsters handlingsutrymme med tanke på det svenskspråkiga klientarbetet? 3) Hur resonerar anställda inom familje- och socialtjänster om Apottis betydelse för klienter och deras vardag? Som teoretiska redskap under analysen av insamlat material använde jag mig av CFIR ramverket samt handlingsutrymme och brukardelaktighet som begreppsliga element. CFIR ramverket fungerade som redskap för att ta fasta på vilka faktorer som kan ligga till grund för socialvårdspersonalens erfarenheter av datasystemet Apotti. Genom handlingsutrymme försökte jag ta ställning till om Apotti möjliggjort eller inskränkt för det svenskspråkiga sociala arbetet, och med hjälp av brukardelaktighet tog jag fasta på klienternas perspektiv. Det empiriska materialet för studien samlades in genom två fokusgruppsintervjuer samt en individuell intervju. Sammanlagt deltog 9 anställda inom familje- och socialtjänster som har erfarenhet av implementeringen av Apotti-systemet. Det insamlade materialet analyserades genom en kvalitativ teoristyrd innehållsanalys. Resultaten för avhandlingen visar att anställda inom familje- och socialtjänsters allmänna erfarenheter av Apotti-systemet till stor del var negativa. Respondenterna upplevde att datasystemet var tidskrävande och svårhanterligt. Utöver detta upplevde respondenterna en viss osäkerhet över arbetet med datasystemet samt att de inte har stora möjligheter att påverka eller utveckla systemet. Å andra sidan ansåg respondenterna att möjligheten till kommunikation och nätverkande med andra professionella förbättrats. Det största stödet för att handskas med datasystemet upplevde respondenterna att de hittade hos kollegor och andra stödpersoner. Respondenterna upplevde många utmaningar med att Apotti inte finns tillgängligt på svenska. Flera botten, verktyg och funktioner fanns vid tidpunkten för datainsamling inte tillgängliga på svenska vilken respondenterna upplevde försvårade deras arbete med svenskspråkiga klienter. Problematiken präglades av längre arbetsprocesser, osynligt arbete, oro och osäkerhet över tjänstemannasäkerhet och -ansvar samt en känsla av att det svenskspråkiga sociala arbetet förbisetts eller glömts bort. Ur klienternas perspektiv visade resultaten på en dubbelsidig inverkan på klienternas delaktighet. Å ena sidan har delaktigheten ökat genom att klientportalen Maisa möjliggjort att vara mer involverade i sin dokumentationsprocess. Å andra sidan upplevde respondenterna att brukardelaktigheten inskränkts med tanke på att Apotti och den tillhörande klient- och patientportalen Maisa inte tills vidare finns tillgängliga på svenska.

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka eventuella variationer och samverkanseffekter ur ett intersektionellt perspektiv vad gäller den upplevda livskvaliteten bland mathjälpsmottagare. Det analyserade materialet (N=829) består av svaren på en enkätundersökning som utfördes i två brödköer i Helsingfors hösten 2016. Enkäten som användes under materialinsamlingen var en vidareutvecklad version av enkäten i forskningsprojektet Huono-osaisin Suomi 2012-2013 som undersökte mathjälpsmottagares livskvalitet i flera brödköer runtom i Finland. Syftet med undersökningen år 2016 var bl.a. att undersöka mathjälpsmottagarnas attityder och välfärd. Avhandlingens teoretiska ramverk baserar sig på teorier om livskvalitet och intersektionalitet. Fokus i avhandlingen är speciellt på identitetskategorierna kön, medborgarskap och utbildning och dessas betydelse för variationer i upplevd livskvalitet samt samverkanseffekter mellan dem. Som analysmetod har deskriptiva statistiska analyser samt logistisk binär regressionsanalys använts. Undersökningens resultat tyder på att det finns både skillnader och samverkan mellan olika identitetskategorier och upplevd livskvalitet bland mathjälpsmottagare. Männens livskvalitet påverkas i högre grad av de identitetskategorier som inkluderats i analysen än vad det gör bland kvinnorna. Medborgarskapet ser ut att inverka märkbart på den upplevda livskvaliteten på flera livskvalitetsområden och på ett sätt som verkar gå emot teoretiska antaganden om att livskvalitén är sämre hos personer som inte är infödda finländare. Avhandlingen avslutas med en kritisk diskussion om begränsningar och fördelar med att beakta ett intersektionellt perspektiv då kvantitativt data insamlat bland utsatta grupper analyseras.

Maisterintutkielman tarkoituksena on selvittää, noudattavatko Euroopan neuvoston jäsenvaltiot Euroopan rasismin ja syrjinnän vastaisen komission (ECRI) niille antamia suosituksia. ECRI on Euroopan neuvoston alainen toimikunta, jonka päätavoitteena on valvoa, seuraavatko jäsenvaltiot Euroopan ihmisoikeussopimuksen sekä muiden valtioita sitovien ihmisoikeussopimusten rasismiin ja syrjintään liittyviä kohtia. Mikäli tarkasteltavien valtioiden toiminnassa havaitaan puutteita, antaa ECRI suosituksia ongelmien ratkaisemiseksi. Maisterintutkielman teoreettinen lähtökohta on noudattamisen teoriassa (compliance theory), joka voidaan jakaa valtioiden haluun ja kykyyn noudattaa ihmisoikeuksia. Haluun vaikuttavia tekijöitä ovat esimerkiksi noudattamisen helppous sekä valtion yleinen ilmapiiri ihmisoikeuksien saralla. Valtioiden kykyyn vaikuttavia tekijöitä ovat puolestaan rakenteelliset seikat, kuten hallinnon tehokkuus, demokratian taso sekä valtion taloudellinen tilanne. Tutkielmassa eritellään ECRI:n valtiokohtaisista valvontaraporteista 1889 suositusta, jotka kategorisoidaan ECRI:n seuraavan valvontakierroksen raporttien perusteella noudatetuiksi, osittain noudatetuiksi tai ei lainkaan noudatetuiksi sisällönanalyysissa käytetyin menetelmin. Tämän jälkeen suositusten noudattamista ja siihen vaikuttavia tekijöitä analysoidaan tilastollisesti. Tuloksista selviää, että ECRI:n antamista suosituksista on noudatettu kokonaan 15,7 %, osittain 41,7 % ja ei lainkaan 42,7 %. Kokonaan ja osittain noudatettujen suositusten osuus on siis yhteensä 57,4 %. Suosituksen tasolla on merkitystä siihen, noudatetaanko sitä vai ei. Sellaiset suositukset, joissa neuvotaan yleisiin toimenpiteisiin, tulevat varmemmin noudatetuiksi kuin spesifit toimintakehotukset. Muutoin teoreettisesta viitekehyksestä ammennetut tekijät, demokratian ja ihmisoikeuksien taso, hallinnon tehokkuus sekä valtion taloudellinen tilanne, eivät ole tilastollisesti merkittäviä tässä tutkielmassa. Kontrolloivista muuttujista aika on tilastollisesti merkittävä, mikä tarkoittaa sitä, että mitä pidempi aika valtioilla on suositusten noudattamiseen, sitä varmemmin ne niitä noudattavat.

Under våren 2020 införde förlossningssjukhusen på grund av coronapandemin restriktioner som begränsade förlossningspartners rätt att närvara på sjukhuset till endast gälla förlossningssalen. Justitieombudsmannen (dnr 2463/ 2020) har senare konstaterat att HUS inte haft lagliga grunder för att begränsa stödpersonens deltagande på det sätt som de gjorde under början av pandemin. I min avhandling har jag med hjälp av narrativ metod samlat in och analyserat fyra mäns berättelser om tillträde i faderskap under tiden för begränsningarna. I min avhandling förstår jag faderskap och maskulinitet som socialt konstruerat. Med hjälp av Morgans (1996; 2011) och Finch (2007) koncept om föräldraskap som något som görs och uppvisas analyserar jag hurdana faderskapspraktiker som förekommer i mäns narrativ om sitt tillträde i faderskap. Jag analyserar också om faderskapspraktikerna har publiker inför vilka det är viktigt att praktikerna framstår som lyckade föreställningar om involverat faderskap (Dermott & Miller 2015) Jag förstår genuskodning som en dimension av familjepraktiker, och analyserar hur görandet av maskulinitet framkommer i narrativen som en dimension av familjepraktiker. Förlossningen som händelse visade sig vara en arena för familjepraktiker där det emotionella arbetet är ett tydligt inslag. Respondenternas narrativ präglades av uttryck för aktiv passivitet, familjepraktiken av att både hantera sina egna, starka känslor och dessutom den födande partnerns känslor för att kunna förkroppsliga idealet om den involverade fadern. Etiska och moraliska dimensioner är centrala inom görandet och uppvisandet av familjepraktiker. De känslor som respondenterna gav uttryck för förknippades starkt med moraliska frågor och framställdes i narrativen i överensstämmelse med narrativet om den involverade fadern. Görandet av faderskap och maskulinitet framstod som relationellt, och relationen till partnern betonades. Förlossningen visade sig för respondenterna handla mera om att göra partnerskap än faderskap. I narrativen fanns tydliga inslag av gemensamt aktörskap (Kuurne & Leppo 2022), där förlossningen uppfattades som delad och som att den hör till båda föräldrarna. Till skillnad från tidigare forskning (ex. Dolan & Coe 2011) som beskriver hur män i sina berättelser om förlossningen tenderat att försöka återskapa en bild av traditionell hegemonisk maskulinitet, tyder resultaten på att det emotionella arbete som respondenterna gav uttryck för ligger i linje med konceptet om vårdande maskuliniteter (Elliot 2016). Resultaten visar att enligt konceptet om hegemonisk maskulinitet (Connell & Messerschmidt 2005) utgör narrativet om involverat faderskap (Dermott & Miller 2015) samt konceptet vårdande maskuliniteter (Elliot 2016) den narrativa utgångspunkt som respondenterna i sina berättelser gett uttryck för.

Unga konsumenter verkar idag vara mindre engagerade i och attraherade till traditionella nyhetsmedier, än tidigare generationer. Även om unga finländares medie- och sociala mediekonsumtion ökade under Covid-19 pandemin, visar rapporter som företrädde pandemin att läsandet av dagstidningar sjunkit drastiskt bland de unga åldersgrupperna. År 2017 läste enbart 17 procent av finländska tonåringar (15–19-åringar) dagstidningar dagligen. Konsumenternas beteende har förändrats på grund av den stora mängden av avgiftsfritt medieinnehåll som finns tillgängligt på webben. Det stora utbudet av avgiftsfritt innehåll har minskat konsumenternas vilja att betala för massmediernas innehåll. Traditionella mediebolag har varit tvungna att reagera på den utmanande situationen, bland annat genom att utveckla sina digitala tjänster, göra nedskärningar i kostnader, samt effektivisera sin verksamhet för att förstärka sin konkurrenskraft på mediemarknaden. De tryckta medierna har drabbats hårdast av förändringarna. Denna forskning strävar till att söka svar på hur 18-åringar idag ser på dagstidningar, samt hurdant medieinnehåll de vill konsumera och anser vara värdefullt. Studiens mål är att bidra med konkreta förslag på hur dagstidningar eller andra traditionella nyhetsmedier borde utveckla eller anpassa sin tjänst, för att locka flera unga konsumenter och även i framtiden kunna hålla kvar sin plats som en viktig samhällelig institution. I samband med den här forskningen utfördes fyra kvalitativa forskningsintervjuer med 18-åriga abiturienter vid Sibbo gymnasium. Intervjufrågorna valdes på basis av den litteratur som utgör studiens teoretiska referensram. Frågorna varierade mellan de ungas egna medie- och nyhetskonsumtionsvanor, intresseområden, upplevelser, preferenser, förväntningar och åsikter gällande nyheter. De inspelade intervjuerna tillbringade ungefär 75 minuter av material, som sedan transkriberades till text. Själva analysen är uträttad som kvalitativ textanalys av de transkriberade intervjuerna. Intervjuerna visade att dagens ungdomar konsumerar olika former av medieinnehåll flera timmar om dygnet. Ändå verkade en väldigt liten andel av denna tid gå åt till att konsumera nyhetsinnehåll, vilket talar sitt eget språk om nyheternas plats i de ungas vardag. Den låga nyhetskonsumtionen kan bero på att de unga inte upplever att nyheter erbjuder tillräcklig värde i utbyte mot de resurser de investerat i dem. Lika väl kan det handla om att redaktionerna på ett bristfälligt sätt eller helt utelämnat att kommunicera med de unga. 18-åringarna upplevde inte att mediehusen allt för väl känner igen dem som en målgrupp och ingen av unga hade varit i någon form av direkt interaktion med en nyhetsredaktion. Enbart genom direkt kommunikation kan redaktionerna bryta sig in i konsumenternas stängda sfär, påverka deras värdeskapande process och eventuellt lära sig mera om de unga konsumenterna och deras intressen. Om interaktionerna behandlas effektivt kan mediehusen aktivt och på ett direkt sätt påverka hur unga konsumenter upplever tjänsten, genom att utveckla, förbättra eller anpassa den i deras smak. Forskningsintervjuerna visade att 18-åringarna upplever skrivna artiklar via mobilen som det mest praktiska sättet att konsumera nyheter. De unga uppskattar möjligheten att konsumera nyheter när och var som helst. Enbart en bråkdel av 18-åringarnas nyhetskonsumtion skedde på sociala medier och alla informanter föredrog att få sina nyheter via andra medel. Konsumtionen kunde ske på nyhetstjänsternas webbplatser, via mobilapplikationer eller via personifierade artikelrekommendationer på Google. I dagsläget agerar konsumenter mer proaktivt genom att själva söka fram innehåll de upplever vara relevant. I och med att en stor andel av de ungas nyhetskonsumtion idag sker via sökmotoroptimerade artikelrekommendationer, blir det antagligen i framtiden ännu viktigare att skapa mer innehåll som är skräddarsytt enligt yngre publikers behov, önskemål och intressen. Väldigt få 18-åringar verkar vara beredda på att betala för sitt nyhetsinnehåll. Största delen av de unga upplever inte heller ett personligt behov för papperstidningar. För dagstidningsredaktionerna vore det därmed mest gynnsamt att i framtiden satsa allt mer resurser på sitt eget unika webbinnehåll. 18-åringar kan vara klara att betala för innehåll som inte finns gratis tillgängligt på annat håll, samt för innehåll som ger dem någon form av konkurrensfördel i jämförelse med icke-prenumeranter. En stor andel 18-åringar verkar uppleva att nyhetstjänster eller tidningsprenumerationer är dyra. Unga konsumenter är inte nödvändigtvis den mest lockande målgruppen p.g.a. deras socioekonomiska status, men mer flexibla urval av olika tjänstehelheter och förmånligare priser för unga, kunde vara nyttiga redskap för att locka unga och hjälpa dem bilda långvariga konsumtionsvanor. De unga är trots allt framtidens mediekonsumenter.

Syftet med denna avhandling är att redogöra för den grävande journalistikens utveckling på Yles två grävande redaktioner MOT och Spotlight under det senaste decenniet. Temat för avhandlingen är aktuellt då den grävande journalistiken växer kraftigt i ett globalt samhälle som kräver globala lösningar. Mot bakgrunden av att det saknas akademisk litteratur kring delområdet har jag valt att i mitt ramverk presentera och diskutera den grävande journalistiken som fenomen och praxis. Jag har formulerat följande två forskningsfrågor: 1.Hur har de sex grävande journalisterna upplevt att den grävande journalistiken utvecklats under det senaste decenniet på de grävande redaktionerna MOT och Spotlight? 2. Finns det likheter och skillnader mellan de sex grävande journalisternas definition, erfarenheter och syn på den interna utvecklingen som skett på MOT och Spotlight under det senaste decenniet? Avhandlingens material består av sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med grävande journalister från de två redaktionerna samt en intervjuguide med tolv frågor fördelade på fyra delområden. Som metod användes en deduktiv kvalitativ innehållsanalys med fyra huvudkategorier (egna erfarenheter inom den grävande journalistiken, Arbetsprocesser och metoder, Internt och internationellt samarbete samt Utveckling och framtida utmaningar inom den grävande journalistiken) som ytterligare kompletterades med en jämförelse av likheter och skillnader mellan redaktionerna. Resultaten från de fyra huvudkategorierna visar att de intervjuade definierade begreppet grävande journalistik på ett liknande sätt som lyfts fram i tidigare litteratur. Vidare var ett mer teamfokuserat arbetssätt vanligt både på ett nationellt och internationellt plan. Utveckling och användning av teknologi var även framträdande i arbetssätt och format på de båda redaktionerna. Speciellt multimediala format nämndes som en stor utveckling. Som framtida utmaningar nämnde de grävande journalisterna framför allt samhällets privatisering med ogenomskinlighet som följd, stress och mental ohälsa samt svårigheterna att hitta tid och resurser för grävande journalistik på en lokal nivå. Jämförelsen mellan de två redaktionerna visade på mer likheter än skillnader. Likheterna omfattade definitionen av grävande journalistik, målsättningar, format, arbetsprocesser och en positiv inställning. Skillnader fanns i fråga om personliga upplevelser, upplevda utmaningar och styrkor, specialiseringar och hur ofta huvudprodukten publicerades.

Sammandrag Fakultet: Statsvetenskapliga fakulteten Utbildningsprogram: Magisterprogram i samhällsvetenskaper Studieinriktning: Socialt arbete Författare: Jenny Heino Arbetets titel: Handlingsutrymme vid distansarbete - öppenvårdens barnskyddssocialarbetares upplevelser under Covid19-pandemin Arbetets art: Magisteravhandling i socialt arbete Månad och år: September 2022 Sidantal: 92 Nyckelord: Handlingsutrymme, distansarbete, Covid19-pandemi, Barnskyddets öppenvård Förvaringsställe: Helsingfors Universitets bibliotek Övriga uppgifter: - Sammandrag: Syftet med denna magisteravhandling är att öka kunskapen kring hur öppenvårdens barnskyddssocialarbetare upplever att det professionella handlingsutrymmet har förändrats under Covid19-pandemin i och med de rekommendationer gällande distansarbete som myndigheterna utfärdat. Jag har jämfört pandemisituationen med förhållandena innan pandemin, och hur pandemin har förändrat det sociala arbetet inom barnskyddet, vilka långsiktiga förändringar den har fört med sig samt vilka verktyg socialarbetarna kommer att ta med sig till det framtida arbetet. Jag närmar mig frågan om handlingsutrymme genom många olika teoretiska infallsvinklar varav organisationsteori, gräsrotsbyråkrati samt yrkesprofessionalism står i centrum. Utöver detta bekantar jag mig med färsk vetenskaplig forskning som har fördjupad kunskap om både gräsrotsbyråkrati under kristider samt hur dessa kriser kan fungera som störande för själva arbetet på gräsrotsnivå. Avhandlingen vilar på kvalitativa grunder och sex av öppenvårdens barnskyddssocialarbetare intervjuades genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Materialet analyserades därefter genom kvalitativ teoristyrd innehållsanalys. Resultatet tyder på att socialarbetarna upplever att deras handlingsutrymme inskränktes allra mest då undantagsförhållandena var i kraft, i och med att klientträffar ansikte mot ansikte uteblev ifall det inte handlade om akuta fall som krävde utredning av brådskande placering. Vid denna tid förändrades även socialarbetarnas roll allra mest som förmedlare mellan organisation och klienten i takt med distansarbete och det förlorade fysiska mötet, vilket innebar att det blev svårare att tolka klienters kroppsspråk samtidigt som hörandet av småbarn blev svårare och utredningarna blev ”tunnare” och ledde till att beslutsfattandet försvårades. Organisatoriska faktorer som identifierats i resultatet och inverkat på handlingsutrymmet vid distansarbete under pandemin upplevs av socialarbetaren främst som oklara riktlinjer från högre ort. Yrkesprofessionella faktorer som inverkar på handlingsutrymmet under Covid19-pandemins distansarbete kan däremot konstateras vara kunskap och arbetserfarenhet, det emotionella stödet från kolleger och en minskad tillit från förmännen samt deras ökade övervakning av distansarbetet. I framtiden upplever socialarbetarna att barnskyddsarbetet kommer innebära inslag av distansarbete och distansmöten. Distansmöten anses inte kunna ersätta möten som hålls ansikte mot ansikte. Däremot anses distansmöten fungera som ett kompletterande verktyg för upprätthållande av kontakten, samt som ett stödjande element för att öka delaktigheten i brukares klientprocesser.

Finlands barnskydd lider av stora resursbrister och är som bäst i implementeringsskedet av en verksamhetsreform. Denna forskning har som kontext kartlagt barnskyddets reformprocess under de 15 senaste åren, både utvecklandet av en ny verksamhetsmodell och barnskyddslagsreformen. Den systemiska verksamhetsmodellen är ett reformprojekt där det strävas efter att stödja övergången från ett åtgärdsfokuserat barnskyddsarbete till en relationsbaserad och reflektiv verksamhetskultur. Verksamhetsmodellen stärker klientdelaktigheten, utnyttjar familjeterapeutiska metoder och stärker arbetssättet inom barnskyddet med multiprofessionella team. Ledarskap inom barnskyddet kräver för tillfället en bred kompetens i både förvaltnings- och personalledning, samarbete med olika aktörer på fältet samt nätverkande inom de byrokratiska strukturerna. Utmärkande för barnskyddets ledarskap är lagbundenheten, mångprofessionaliteten, systemiskheten och nätverksarbetet, samtidigt som ledarskapet i första hand skall ta i beaktande barnets behov och rättigheter. Syftet med forskningen är att genom en litteraturöversikt kartlägga mängden och kvaliteten av forskning av ledarskap inom barnskyddet. Litteraturöversikten bestod av 12 artiklar, samt en tematiserad innehållsanalys för att få fram essensen av den nuvarande forskningen av ledarskapet inom barnskydd och speciellt inom den systemiska verksamhetsmodellen. Till fyra viktiga, meningsbärande teman inom barnskyddsledarskapet sollades kontext, ledaregenskaper, dialog samt kunskapsledning. Slutsatsen av litteraturöversikten är att barnskyddsledarskapet behöver mera forskning, underlaget var mycket tunt. Förslag för en forskningsenhet som styr forskningen och en nationell databas som skulle sammanfatta data för forskning inom barnskyddet har gjorts av STM.

Sammandrag Fakultet: Statsvetenskapliga fakulteten Utbildningsprogram: Magisterprogrammet i samhällsvetenskaper Studieinriktning: Socialpsykologi Författare: Nea Airaksinen Arbetets titel: ’Illusionen att människan orsakar den globala uppvärmningen har pressats in i våra sinnen’’ - En kritisk diskursanalys angående hur man konstruerar klimatförändringen i artiklar publicerade på countermedia webbsidan MV-lehti Arbetets art: Magisteravhandling Månad och år: maj 2023 Sidantal: 56 Nyckelord: klimatförändringen, bekräftande partiskhet, kritisk diskursanalys, countermedia, mv-lehti, socialkonstruktionism, konspirationsteorier, alarmism Handledare: Katarina Pettersson Sammandrag: Det finns få forskningar vars fokus är finländsk countermedia. MV-lehti når en stor publik och har en stor möjlighet att påverka åsikter. Forskningen är samhälleligt relevant för att klimatförändringen är ett aktuellt hot, vilket gör att man behöver förstå hur den uppfattas och konstrueras. Desto mera misinformation som sprids angående klimatförändringen, desto mindre motivation finns för klimatvänliga val samt mindre stöd får politiska beslut som skulle kunna sakta ner klimatförändringen. Syftet med denna avhandling är alltså att förstå hur skribenterna på MV-lehti konstruerar klimatförändringen. Forskningsfrågan är ’’Hur konstrueras klimatförändringen i MV-lehtis artiklar?’’ Teoretiska referensramen för avhandlingen är socialkonstruktionism och bekräftande partiskhet (eng. confirmation bias). I avhandlingen analyserar jag 20 artiklar med hjälp av kritisk diskursanalys och Faircloughs tredimensionella analysmetod. Kritisk diskursanalys valdes som analysmetod för att enligt Fairclough (1992) konstruerar användningen av språket vår verklighet. Vilket innebär att sättet som används för att diskutera klimatförändringen i MV-lehtis artiklar konstruerar sociala verkligheten kring klimatförändringen. Analysen resulterade i 3 diskurser om klimatförändringen: konspiration, alarmism och uppoffring. Sammanfattningsvis kan man se att klimatförändringen konstruerades som ett fenomen som inte alls existerar, som ett fenomen som bara existerar för att driva framåt en viss agenda såsom att förtjäna pengar på befolkningens bekostnad eller en viss sorts politik som bara gynnar en del av befolkningen eller slutligen som ett fenomen som existerar men som är väldigt överdrivet och därmed skapar onödig rädsla. Språket konstruerar hur man ser på ett fenomen och därmed kan man se att MV-lehti konstruerar en viss sorts verklighet kring fenomenet ‘’klimatförändring’’. Denna verklighet uppehålls genom att artiklar aktivt publiceras på webbsidan och lockar till sig likasinnat folk.