Browsing by Title

UNTAES oli YK:n kriisinhallintaoperaatio Kroatiassa vuosina 1996 1998, jonka tarkoitus oli auttaa Kroatian sodan jälkeen Kroatian valtiota ja Itä-Slavonian serbiyhteisöä Erdutin rauhansopimuksen täytäntöönpanossa, ja järjestää väliaikaishallinto Itä-Slavonian, Baranjan ja Länsi-Sirmiumin alueella siihen saakka kunnes alue, osa sodanaikaista serbitasavaltaa, olisi hallinnollisesti liitetty osaksi Kroatian valtiota. Useissa lähteissä on väitetty UNTAES-operaatiota onnistuneeksi kriisinhallintaoperaatioksi. Tämän tutkimuksen tavoite on tarkastella onnistumisväitteelle esitettyjä perusteita vertailemalla toisiinsa YK:n pääsihteerin raporteissa ja Kroatian hallituksen YK:lle osoittamissa kirjeissä esitettyjä näkökulmia operaation etenemisestä. Tutkielman teoreettinen viitekehys sisältää kriisinhallinnan käsitteen määrittelyn, konfliktin jälkeisten kehitysvaiheiden ja väliaikaishallinnon järjestämisen teoreettisen tarkastelun sekä Kroatian sodan historiallisen taustoituksen. Myös etnisten ryhmien ja monikansallisten kriisinhallintatoimijoiden kulttuurista kohtaamista käsitellään lyhyesti. Aineisto koostuu yhteensä kymmenestä YK:n pääsihteerin raportista, joista kunkin pituus on 5-18 sivua, sekä yhdestätoista Kroatian pysyvän YK-suurlähettilään välittämästä tai kirjoittamasta kirjeestä, joista kunkin pituus on liitteineen 2-40 sivua. Aineiston analyysiprossessissa on neljä eri vaihetta: aineiston luokittelu ja taulukointi, narratiivien koostaminen aineistosta, eri toimijoiden poimiminen aineistosta ja sijoittaminen A.J. Greimasin aktanttimallin kaavioon ja aktanttimallin soveltaminen ja tulkitseminen tutkimuskysymyksen näkökulmasta. Tutkimuksen pääasiallinen tulos on, että teknisesti Itä-Slavonian reintegraatiota voidaan perustellusti pitää onnistuneena, mutta UNTAES-operaation mandaattiin kirjatut operatiivisia tavoitteita laajemmat tavoitteet multietnisen yhteisön luomisesta eivät täysin toteutuneet operaation aikana. Aineiston mukaan eri toimijoiden välisessä yhteistyössä ja rauhansopimukseen täytäntöönpanossa on ollut puutteita. Pakolaisia on palannut sodan jälkeen alueelle odotuksia vähemmän, ja etnisten ryhmien väliset suhteet olivat jännitteiset operaation loputtua 1998. YK:n mandaattiin kirjatut tavoitteet multietnisen yhteiskunnan luomisesta olivat idealistisia siihen nähden että alueella asuvat serbit ja kroaatit olivat sotineet toisiaan vastaan vain joitakin kuukausia ennen UNTAES-operaation alkamista.

The Finnish National Core Curriculum for Primary and Lower Secondary Education mandates equal treatment of all students and emphasizes the importance of increasing visibility for the appreciation of sex, gender, and sexual diversity. Despite the growing discourse on the mental health of Finnish adolescents, less attention has been paid to gender and sexual minorities, who face more bullying, loneliness, and school exhaustion than their peers, resulting in even poorer mental health. This has largely been explained by the prejudices and heteronormativity that remain widely prevalent, even within schools. Science subjects have been criticized for enforcing these heteronormative narratives through their practices. However, studies suggest that science subjects, especially biology, have the potential to challenge these narratives and foster a more inclusive and safer space for sex, gender, and sexual minorities. In this study, I aim to explore the experiences of lower secondary school students regarding the teaching of sex, gender, and sexual diversity in biology classes. Despite that the educational material used in science subjects has been fairly well studied, there is a gap in previous research regarding the actual experiences of students about these issues, and there are no studies done on this in Finland. Employing a mixed methods approach, this study integrated both semi-structured interviews, an online questionnaire, and observation of lessons. The results indicate that the perceived coverage of sex, gender, and sexual diversity is minimal or brief. Student engagement during lessons where these topics could be discussed was also shown to be minimal, and students raised several wishes for improving the teaching of these topics in biology. These findings highlight the unused potential that remains in the teaching of biology and present students’ wishes for change in the ways diversity issues could be covered in biology to create more inclusive science classrooms.

In situ U–Pb zircon dating was done for the host rocks of the Juomasuo gold deposit, located in the Paleoproterozoic Kuusamo supracrustal belt, eastern Finland. For dating purposes, five samples were chosen to represent the typical volcano-sedimentary rock types of the deposit in their mineralized and unmineralized form. The samples were studied petrologically and dated using the LA–MC–ICP/MS technique at the research laboratory of the Geological Survey of Finland and the Finland Geoscience Laboratory (SGL). The U–Pb data revealed heterogenic detrital zircon populations even for the felsic volcanic rocks, and thus, all the samples were delineated as sedimentary/volcano-sedimentary sequences. The maximum deposition ages fall in the 2.75–2.65 Ga window, and not a single Paleoproterozoic age was measured in the bulk of 159 measurements. The pervasively altered samples from the mineralized sequence of the Juomasuo deposit hosted a younger population of homogenized, BSE-pale/CL-dark zircons and domains within zircon grains, with 2.62–2.60 Ga ages. This age can be linked to the Neoarchean crustal growth event at 2.7–2.6 Ga, described from the Archean terrains all over the world, including the Archean of the Karelia Province in Finland. Unfortunately, in the limits of this thesis, the homogenization age cannot be interpreted as the minimum depositional age of the studied metasedimentary rocks, as it remains unclear, whether the homogenization of the zircons took place before or after the deposition. Although the majority of the precursors of the studied supracrustal rocks from Kuusamo were presumably deposited between 2.43 and 2.21 Ga, there are no corresponding ages of volcanism in the area. The lack of U–Pb ages of that time frame is a global phenomenon, and the topic is thus pertinent to modelling of Paleoproterozoic plate tectonics. It may be that the Kuusamo supracrustal belt represents a deposition during a global slowdown in plate tectonics, thus recording an anomalous period in the history of planet Earth.

Opinnäytetyössäni selvitän miten immersiivisissä teatteriesityksissä yleisön käyttöön annetut skenografiset elementit, naamio, puku ja objekti, vaikuttavat katsoja-kokijan uppoamisen kokemukseen. Tutkimus lähestyy tutkimuskysymystä fenomenologisesta lähtökohdasta analysoimalla katsojan-kokijan kokemusta esityksistä ja pyrkien ymmärtämään miten katsoja-kokijan käytössä ollessa naamio, puku ja objekti syventävät kokemusta esityksen upottavsuudesta ja katsoja-kokijan kokemusta paikastaan esityksen rakennetussa maailmassa. Immersiivinen teatteri on teatterin moodi, joka kattaa alleen monimuotoisen immersiivisten esitysten kirjon. Immersiiviselle teatterille on ominaista moniaistisen kokemuksen luominen ja katsoja-kokijan roolin muutos esityksen sisällä kohti aktiivisempaa toimintaa ja vastuunottoa oman kokemuksen rakentajana. Immersiivisessä esityksessä katsojan kokemus nousee esteettiseen asemaan ja teatterimuodon päämääräksi. Tärkeäksi nousee esitysten tapa luoda uskottava, mahdollisimman todentuntuinen rakennettu maailma, jonka osaksi katsoja-kokija pyritään upottamaan. Esityksen rakennetussa maailmassa skenografia nousee vahvaan asemaan. Immersiivisessä teatterin tutkimuksessa katsoja-kokijan roolissa oleva tutkija on korostetussa asemassa kokemuksen ymmärryksessä ja avaamisessa. Tutkin itse kokemiani immersiivisiä esityksiä, joista kolme nousevat erityisesti esille: “Souvenir”, “Immersive Gatsby” ja “Invitation”. Vertaan kokemuksiani valitsemieni skenografisten elementtien käytöstä muuhun löytämääni lähdemateriaaliin. Taustoitan tutkimusta immersiivisen teatterin tutkijoiden Josephine Machonin ja Adam Alstonin teosten ja lukuisten muiden artikkeleiden pohjalta. Opinnäytteessä avataan naamion, puvun ja objektin historiaa, niihin liitettyä symboliikkaa ja käyttöä todellisessa maailmassa ja teatterissa, ja tutkitaan voiko näitä tuloksia siirtää immersiivisen teatterin sisälle. Tutkimus osoittaa miten immersiivisessä teatterissa katsoja-kokijan käyttöön annettaessa naamion, puvun ja objektin sisäistämä symboliikka muokkaa vahvasti upotuksen tunnetta ja ohjaa katsoja-kokijan käytöstä esityksien sisällä.

The ongoing remote activities have created unforeseen challenges within education. The virtual distance restrains the forming of relationships and limits opportunities for the teacher to intervene in the students´ learning process. As remote-learning increases demands on basic psychological needs among both students and teachers, the importance of supporting these fundamental needs has become accentuated. The aim of this study is to investigate teachers´ experiences of concerns regarding both themselves and their students in the remote-education context. In particular, the study investigates perceptions of concerns relating to the basic psychological needs for autonomy, relatedness and competence, as supporting these needs in students is fundamental in promoting learning and wellbeing. Furthermore, it is essential for teachers to have their psychological needs satisfied, as it facilitates their ability to provide support for the needs of their students. In this qualitative study, six upper-secondary school teachers´ experiences were heard through semi-structured interviews. The method for analysis used was thematic analysis, used in order to identify and report on meaningful patterns arising from their speech. The categories of analysis were partly inductive, and furthermore deductive, driven by the study´s theoretical interest in Self-Determination Theory. The findings of the study suggest that teachers experienced a vast set of challenges and concern regarding both themselves and their students, and that these concerns did to an extent revolve around basic psychological needs. The main inductive themes were concerns directly related to wellbeing and the teacher-student relationship. Under the three deductive themes of concerns regarding relatedness, competence and autonomy, the findings suggested that the teachers did, explicitly or implicitly, acknowledge the need to support these needs.

Avhandlingens övergripande syfte är att bidra med ökad förståelse för individens motivation i en rehabiliteringsprocess samt att kunna visa på faktorer som kan underlätta och stöda rehabiliteringsprocessen vid yrkesinriktad rehabilitering, samt planeringen av denna, inom primärhälsovården. Den grupp klienter som beaktas i denna studie är kommuninvånare som antingen saknar företagshälsovård eller är arbetslösa, men ej hunnit bli långtidsarbetslösa. Studien har genomförts vid en hälsovårdscentral som har ett arbetssätt för rehabilitering vars upplägg skiljer sig från flertalet andra hälsovårdscentraler i Finland. Detta i och med att man vid denna hälsovårdscentral, förutom den lagstadgade rehabiliteringssamarbetsgruppen, även har en mångprofessionell rehabiliteringsarbetsgrupp i vilken bl.a. en socialarbetare ingår. Den centrala forskningsfrågan i denna studie är: Hur uppfattar klienter och anställda motivationens betydelse vid arbetsutredningar i rehabiliteringsarbetet inom primärhälsovården? Forskningsfrågan har besvarats med hjälp av följande tre underfrågor; Vilka betydelser lägger klienter och anställda i begreppet motivation? Hur kommer klientens motivation till uttryck i rehabiliteringsprocessen? Vilka faktorer påverkar, enligt klienter och anställda, klientens motivation och möjlighet att rehabiliteras? Forskningsfrågorna har i sin tur besvarats genom att utföra en innehållsanalys av fyra stycken individuella intervjuer med klienter, vars arbetsförmåga nyligen utretts vid hälsovårdscentralen, samt av en fokusgruppintervju med anställda på hälsovårdscentralen. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av teorin om självbestämmande (Deci & Ryan 1985) och handlingsteorin av Hans Berglind (1990; 1995a; 1995b). Båda teorierna utgår från individen och kan anses komplettera förståelsen för komplexiteten kring motivation. I studien framkommer att motivationen anses vara en viktig faktor i rehabiliteringsprocessen och kan även anses ange riktning för hur rehabilitering bör fortlöpa. Resultaten i denna studie visar att klienters motivation att återgå i arbete inte enbart handlar om vilja, utan även om klientens egen tro på vad denne klarar av samt om möjligheter till detta erbjuds. Detta innebär att en individs motivation bör beaktas i sitt sammanhang för att förstå dennes situation men även för att undvika att klienten känner sig anklagad för att vara omotiverad i de fall då rehabiliteringsprocessen egentligen begränsas av yttre faktorer. I studien framkommer också att klienter upplever det som konfliktfyllt att personens egna mål och upplevelser av situationen inte motsvarar anställdas uppfattningar och tankar om vad denne klarar av eller hur rehabiliteringen bör framskrida, vilket klienterna även beskriver att inverkar negativt på deras motivation. Samtidigt framgår det att de anställda ofta avsiktligt ställer högre mål än vad klienten själv tror sig klara av. Detta kan dels bero på att utformningen av det rådande rehabiliteringssystemet kräver det, men även på att de anställda ser det som en del av motivationsarbetet att utmana klienten och därmed upprätthålla ett hopp om att klientens situation kan bli bättre. Medan de anställda vid hälsovårdscentralen ser rehabiliteringen tillbaka till arbete som det centrala målet så är klienterna istället mer fokuserade på sin hälsa inklusive upplevelser av smärta.

Avhandlingen granskar verkningarna som den snabba teknologiutvecklingen och särskilt utvecklingen av artificiell intelligens (AI) medfört den patenträttsliga uppfattningen av uppfinnarskap. Ämnet kan anses viktigt på grund av dess aktualitet och särskilt då vi enligt många står inför ett paradigmskifte som möjligtvis kommer innebära betydande förändringar för samhället. I och med att teknologin för artificiell intelligens tagit betydande utvecklingssteg under de senaste decennierna, har ett skifte också skett inom det patenträttsliga innovationsarbetet. Framom att enbart utnyttja AI-system som assisterande hjälpmedel, har systemen börjat få en allt centralare roll i uppfinningsprocessen, där bidragen som AI-systemet stått för i vissa fall redan nu utgjort en väsentlig del av uppfinningsinsatserna. I dessa fall har uppfinningsinsatserna varit så pass betydliga att ifall de skulle ha varit framförda av en människa, skulle insatserna räckt till att granska personen i fråga som uppfinnare eller meduppfinnare till uppfinningen. Denna betydliga involveringsgrad av AI-system i uppfinningsarbetet väcker således nya frågor och utmanar de traditionsenligt människocentrerade patenträttsliga uppfattningarna, varmed det finns ett motiverat behov att granska dessa uppfinningars ställning inom patenträtten. Avhandlingen granskar huruvida uppfinningar som skapats med betydliga insatser av AI-system kan få patenträttsligt skydd inom den europeiska patentregimen och ifall en viss grad av mänsklig involvering i sådana fall krävs. Ytterligare granskar avhandlingen huruvida den nuvarande patentregleringen fungerar adekvat beträffande skyddet av dessa uppfinningar eller ifall det finns ett behov att se över regleringen. Avhandlingen framför att patenträttsligt skydd kan beviljas den ifrågavarande uppfinningstypen, men identifierar vissa problem relaterade till vagheten av kravet på en tillräcklig mänsklig involveringsgrad, som utgör ett kriterium för beviljandet av patent. Oklarheten med vad som anses med detta absoluta kriterium belyser svagheter i det rådande patentsystemet som samtidigt utsätter systemet för ett hot av missbruk. Slutligen belyser avhandlingen medel med hjälp av vilka de patenträttsliga incentiven kunde åtnjuta en bättre balans, vilket samtidigt skulle minska patentsystemets utsatthet för missbruk.

Ruotsin kieli on suomalaisissa kouluissa tärkeä oppiaine, jolla on pitkä historia. Se on pakollinen oppilaille, joiden äidinkieli on suomi. Tästä syystä sen opetusta on tärkeää tutkia. Etenkin oppimateriaalitutkimusta onkin tehty runsaasti, ja se on suosittu aihe mm. opinnäytetöissä. Selvitin tutkielmassani, miten tehtävätyypit ovat muuttuneet ruotsin B1-oppimäärän lukion oppikirjoissa 1980-luvulta 2010-luvulle. Käytin materiaalina kuutta oppikirjaa, joista kaksi on tehty 1980-luvulla, kaksi 1990-luvulla ja kaksi 2010-luvulla. Koin tämän aiheen mielekkääksi tulevan opettajan näkökulmasta, sillä oppikirjat ovat tärkeä osa kieltenopetusta, ja siksi on tärkeää, että niitä myös tutkitaan. Valitsin tutkittaviksi tehtävätyypeiksi käännöstehtävät, ääntämistehtävät sekä tehtävät, joissa jollakin tapaa hyödynnetään tekniikkaa (esim. internet, televisio, radio jne.). Käytin kvantitatiivista tutkimusmenetelmää, jossa laskin eri tehtävätyyppien määrät sekä prosentuaaliset osuudet ja tein vertailuja eri ikäisten kirjojen välillä. Tutkimuksen tuloksena sain selville, että käännöstehtävät vähentyivät, kun taas tehtävät, joissa hyödynnetään tekniikkaa, lisääntyivät. Ääntämistehtävien suhteen ei tapahtunut merkittävää muutosta vuosikymmenten välillä. Tulokset ovat loogisia, sillä yleisen nykykäsityksen mukaan käännöstehtäviä ei tulisi käyttää opetuksessa kovin paljoa, vaikkakin tutkimus myös puoltaa niiden asemaa oikein käytettyinä. Tietotekniikka taas on digiloikan seurauksena yhä suurempi osa koulumaailmaa, joten sitä hyödyntävien tehtävien lisääntyminen oli odotettavissa. Tutkimukseni otanta on pieni, ja siksi aiheesta tulisikin tehdä lisää tutkimusta suuremmalla aineistolla. Mahdollisia jatkotutkimusaiheita ovat myös mm. eri oppimäärän tai kouluasteen oppikirjat sekä eri kielten oppikirjat. Samankaltaisen tutkimuksen voisi myös tehdä muistakin tehtävätyypeistä. Myös muiden oppimateriaalien kuin oppikirjojen tutkimus tehtävätyyppien näkökulmasta olisi hyödyllistä.

Denna pro gradu-avhandling undersöker dubbeldiagnosklienters upplevelser av missbruks- och mentalvårdstjänster. Respondenterna i denna undersökning är dubbeldiagnostiserad i bemärkelsen att de lider av samtidig förekomst av psykisk ohälsa och missbruk. Traditionellt har dubbeldiagnosklienter ofta hamnat mellan stolarna i den sektoriserade servicestrukturen vilket kan medföra marginalisering och utslagning från systemet som är ämnat att hjälpa dem. Dock har intresset för den integrerade behandlingsmodellen ökat, enligt vilken personer med dubbelproblematik behandlas samtidigt vid en och samma enhet både vad gäller missbruket och psykisk ohälsa. Frågeställningarna i denna pro gradu avhandling har handlat om respondenternas upplevelser av tillgång till, nöjdhet med och marginalisering från mental- och missbrukarvårdstjänster i förhållande till tre olika behandlingsmodeller: integrerad vård, icke-integrerad vård och behandlingshem. Pro gradu-avhandlingens material består av en kvantitativ och en kvalitativ del som har samlats in med hjälp av en enkät under två månader på våren/sommaren 2014. Sammanlagt 232 enkäter utdelades på 9 olika enheter på 4 orter, av vilka 57 stycken besvarade enkäter utgör materialet för denna pro gradu-avhandling. Bortfallet har med andra ord varit stort. Den begränsade sampelstorleken har lett till att en del av de tilltänkta statistiska metoderna inte har kunnat uppnå statistisk signifikans. Med hjälp av deskriptiva data kan ändå vissa slutsatser dras. Resultaten visar att respondenterna som deltagit i studien upplever god tillgång till och nöjdhet med mental- och missbrukarvårdstjänsterna. Resultaten kring frågeställningen marginalisering är svårare att tyda eftersom det kvantitativa och kvalitativa svaren delvis ger olika bild av fenomenet. Det kvantitativa materialet tyder på ett lågt värde vad gäller upplevelsen av marginalisering från missbruks- och/eller mentalvårdtjänsterna. Däremot framkommer i det kvalitativa materialet beskrivningar som pekar på marginalisering från missbruks- och/eller mentalvårdstjänsterna och erfarenheter som tyder på att respondenter kan ha utsatts för marginaliseringsmekanismer i form av bollning och utslagning. Behandlingssystemen för både mental- och missbrukarvården befinner sig just nu både internationellt och nationellt i en övergångsperiod. Den kommande social- och hälsovårdsreformen kommer att spela en avgörande roll för hur tjänsterna i framtiden byggs upp i Finland.

Målsättningen för denna studie var att ta fasta på skillnader mellan kön när det kommer till att kandidera i val. För det första undersöktes om kvinnor i större utsträckning än män kandiderat i val till följd av uppmuntran från andra, snarare än på eget initiativ. För det andra granskades om nivån av politisk jämställdhet i de länder respondenterna kandiderar i påverkar eventuella könsskillnader, och om könsskillnaderna är större i länder med lägre politisk jämställdhet. Teorin inkluderade uppmuntran, ambition, jämställdhet och representation samt strukturella hinder för kvinnor i politiken. Detta är en kvantitativ studie med statistisk dataanalys och den data som användes för analysen är insamlad av Comparative Candidate Survey (CCS), ett gemensamt multinationellt som samlar in data om kandidater som kandiderar till nationella parlamentsval i olika länder. För att kunna jämföra resultaten från analysen med politisk jämställdhet användes ett för denna avhandling skapat jämställdhetsindex. Resultaten för denna studie var både förväntade men också överraskande. Som väntat kandiderar kvinnor i större utsträckning än män tack vare uppmuntran från andra. Förvånansvärt nog kunde vi konstatera att den politiska jämställdhetsnivån har en påverkan på skillnader mellan könen och att effekten av kön, och därmed könsskillnaderna, är större i länder med en högre nivå av politisk jämställdhet. Med detta sagt lyckades denna studie både fastställa men också förkasta antaganden grundade på tidigare politisk feministisk forskning.