Browsing by Title

Jag granskar i min avhandling pro gradu den ekonomiska krisen i Grekland som kulminerade under våren 2010 när Grekland vände sig tili de övriga medlemsländerna i Ekonomiska och monetära Unionen (EMU) med en förfrågan om ekonomisk hjälp i form av län. Syftet med avhandlingen är att undersöka hur de övriga EMU-medlemmarna fattade sitt beslut om att ekonomiskt stöda Grekland efter att landets kreditvärdighet sänkts av de internationella kreditvärderingsinstituten. Jag granskar Greklandskrisen och dess utveckling, de lösningar som man gick in för inom ramen för valutaunionen, hur besluten om stödpaketet fattades och vilka faktorer som påverkade besluten. Jag tar avstamp i Optimum Currency Area-teorin (OCA-teorin) och teorier om europeisk ekonomisk integration. Dessutom för jag en diskussion kring solidariteten mellan EU-länderna, som också använts som argument för stödpaketet tili Grekland. Jag klassificerar euroländerna utgående för hur det nationella beslutet om Greklandspaketet fattats och gör därefter en agglomerativ klusteranalys, med ambitionen att förklara vilka faktorer som påverkat besluten. Syftet med klusteranalysen är att klargöra huruvida politiska faktorer, som härrör sig till regeringen och dess sammansättning, eller ekonomiska faktorer, som belyser statsfinansernas tillstånd, bäst förklarar hur ett land fattat sitt beslut. Resultatet visar att de politiska variablerna har påverkat ländernas beslut mer an de ekonomiska, men förklaringsgraden är relativt lag i bägge fallen. Jag för vidare en diskussion om resultatet ur ett OCA-perspektiv, kriterierna för ett optimalt valutaområde samt EMU:s utveckling i dito riktning. Jag avslutar avhandlingen med en diskussion kring EMU:s framtid.

Pro-gradu avhandlingen undersöker åtta lärares syn på litteraturundervisningen i grundskolans nionde klass, samt hur lärarna kan med olika metoder motivera eleverna till läsning. Avhandlingens forskningsfrågor är: 1. Hur använder lärarna skönlitteratur i praktiken i klassrummet och till vilket syfte? 2. Hur kan lärarna i sin undervisning uppmuntra elever till fortsatt, möjligen livslång läsning? Undersökningens material består av åtta intervjuer med lärare i kommunerna Helsingfors, Vanda, Sibbo och Kuusamo. Lärarna i Kuusamo har intervjuats på finska. Undersökningens tre huvudteman presenterar (1) vilka verk som används i undervisningen och varför, (2) vilka uppgifter görs i samband med den lästa litteraturen, och (3) med vilka metoder motiverar lärarna eleverna till läsning. Resultaten visar att litteraturvalen präglas av den litteratur som finns till hands. Skolorna i Kuusamo har ett knappare utbud av litteratur än skolorna i huvudstadsregionen och variationen är mer begränsad i skolorna i norr. De uppgifter som görs i samband med litteraturen är varierande, som är i enlighet med läroplanen och bidrar mestadels till förståelse för texten. Undervisningen innehaver bland annat tolkning av litteraturen, muntliga uppgifter men även kreativa uppgifter. Vissa lärare högläser eller tar hjälp av ljudböcker. Alla lärare menar att rätt sorts litteratur bidrar till motivationen. Lärarna menar även att handledningen bidrar till motivationen. Vissa lärare efterlyser läsande förebilder som även kunde motivera eleverna. Undersökningen kommer fram till att variation i litteraturen och i uppgifterna samt den handledning lärarna erbjuder är det som allra mest bidrar till motivationen.

I denna avhandling analyseras svenskarnas förhållande till sitt hem och skandinavisk designs be-tydelse för dem genom att analysera de möbler som informanterna nämner som sina favoriter, och hur de överhuvudtaget pratar om inredningen. För att göra detta har 13 unga vuxna intervju-ats i Göteborgs region i Sverige. Därtill har tidigare intervjumaterial från Finland och Tyskland använts som sekundärdata. Analysen, som består av tematiseringen, lyfter fram två olika sidor av det svenska hemmet. Å ena sidan är det viktigt att ha ett hem där man kan vila i. I ett sådant hem består inredningen av möbler som personen känner väl och som har någon historia eller koppling till personen. I den här skyddshamnstankegången är funktionalitet ett centralt värde i inredningen. Å andra sidan verkar svenskarna vara mycket entusiastiska inredare. Den här andra tankegången - det representativa hemmet - betonar design och att hemmet ser bra ut också ur gästens synvin-kel. Förutom status är det möjligt att sådan inredningsstil fungerar väl i Sverige eftersom den är ett lätt och trevligt diskussionsämne. Den skandinaviska designen passar Sverige utmärkt ef-tersom den kombinerar stiligheten och funktionaliteten.

Tavoitteet. Keväällä 2020 luin kielikylpyoppilailleni ääneen Karin Erlandssonin romaanin Pärlfiskaren. Lukuprojekti kuului tutkimukseeni, jossa yksi tavoitteistani oli vaikuttaa oppilaiden lukuintoon ja saada oppilaat kiinnostumaan erityisesti ruotsinkielisen kaunokirjallisuuden lukemisesta. Tavoitteenani oli myös parantaa oppilaiden kielitaitoa: kielikylpyoppilaat oppivat ruotsin kielen suullisesti jo varhaisessa vaiheessa, mutta heidän kirjallinen kielitaitonsa ei välttämättä ole yhtä vahva. Ääneen lukemalla tahdoin saada heidät sekä ymmärtämään kirjan tekstin paremmin että oppimaan uutta sanastoa ja jo osatun sanaston oikeinkirjoitusta. Menetelmät. Tutkimusmenetelmäni on tapaustutkimus. Tutkin yksittäistä luokkaa ja heidän vastauksiaan esittämiini kysymyksiin kirjasta sekä heidän kommenttejaan kirjaan liittyvissä keskusteluissamme. Lisäksi käytin kyselylomaketta ottaakseni selvää, miten oppilaat kokivat ääneen lukemisen. Lukemismenetelmäni oppitunneilla oli seuraavanlainen: minä opettajana luin ääneen ja samalla oppilaat pystyivät keskittymään seuraamaan kirjan tekstiä ääneen luetun mukaisesti. Johtopäätökset. Kielikylpyoppilaat hyötyvät ääneen lukemisesta, jossa he saavat itse samalla seurata tekstiä. Heidän lukunopeutensa kasvaa eivätkä he juutu hankaliin kohtiin tekstissä, koska he eivät ”ehdi”. Silti he ymmärtävät hankalatkin kohdat kontekstin perusteella. Oppilaat oppivat myös paljon kielestä: uutta sanastoa, ääntämistä ja oikeinkirjoitusta. He oppivat käyttämään uutta sanastoa myös kirjoittaessaan vastauksia sekä keskustellessaan kirjan tapahtumista. Oppilaat oppivat ajattelemaan asioita eri perspektiivistä, ilmaisemaan ajatuksiaan ja tunteitaan kielikylpykielellä niin suullisesti keskusteluissa kuin kirjallisissa vastauksissa. He oppivat pohtimaan myös eettisiä kysymyksiä, joita kirjasta nousi. He oppivat tuottamaan luovaa, dialogista tekstiä kirjan pohjalta. Tämänlainen työskentely täyttää myös vuoden 2014 opintosuunnitelman asettamia tavoitteita. Ääneen lukemisella on todettu olevan positiivisia vaikutuksia oppilaiden lukuintoon. Vanhempien ja ystävien lukuinnostus tarttuu, mutta erityisesti opettajan kiinnostus lukemiseen välittyy oppilaisiin. Sillä, että koulussa panostetaan lukemiseen ja oppilaille tarjotaan heille merkityksellistä, sekä kieli- että ikätasoltaan sopivaa luettavaa, on merkittävä vaikutus oppilaan lukuinnon kehittymiseen.

Tämän pro gradu –tutkielman tarkoituksena on tarkastella kielipolitiikkaa sekä implisiittisiä ja eksplisiittisiä asenteita kieliin kahdessa ruotsalaisessa korkeakoulussa diskurssianalyysin keinoin. Diskurssianalyysin lähtökohtana on todellisuuden sosiaalinen rakentuminen. Tutkielmassa keskitytään siihen, kuinka näiden korkeakoulujen opiskelijat ja henkilökunta keskustelevat kielistä ja mikä korkeakoulujen virallinen kanta on suhteessa kieliin. Tutkielmassa käytetty aineisto koostuu kolmesta ohjausdokumentista sekä neljästä videoidusta ja nauhoitetusta keskustelusta. Aineisto on kerätty osana DYLAN-projektia (Language Dynamics and Management of Diversity) vuonna 2008 ja sen keräämisestä on vastannut ko. korkeakoulujen henkilökunta. Helsingin yliopiston osuudessa keskityttiin kielelliseen monimuotoisuuteen pohjoiseurooppalaisessa korkeakoulutuksessa. Tutkielman aineistona käytetyistä dokumenteista yksi on Södertörnin korkeakoulusta ja kaksi Mälardalenin korkeakoulusta. Tutkielman keskustelumateriaalista kaksi ryhmäkeskustelua ovat Södertörnin korkeakoulusta. Mälardalenin korkeakoulusta on yksi ryhmäkeskustelu sekä syvähaastattelu. Korkeakoulujen työntekijät ovat toimineet kaikissa keskusteluissa keskustelunvetäjinä. Tutkielman analyysi on kaksiosainen. Analyysin ensimmäinen osa koostuu politiikka-analyysista, jossa korkeakoulujen kielipolitiikkaa määrittävät ohjausdokumentit kategorisoidaan Michael O’Haren policy-typologian perusteella, mikä luo kokonaiskuvan korkeakoulujen kielipolitiikoiden lähtökohdista. Analyysin toinen osa on diskurssianalyyttinen haastatteluanalyysi, jossa keskitytään ruotsin kielen diskurssipartikkeleihin ju, väl ja nog. Diskurssipartikkelit kuvastavat muun muassa puhujan asennetta sekä viestittävät siitä, miten puhujan sanoma tulee ymmärtää. Tässä tutkielmassa diskurssianalyysi on tutkimuskeino ja se muodostaa tutkielman viitekehyksen kielipolitiikan tarkastelulle. Tutkielman kielellinen analyysi tehdään tarkastelemalla edellä mainittuja diskurssipartikkeleita sekä niiden funktioita keskusteluissa. Tutkielman analyysin ensimmäinen osa, kielipolitiikkaa määrittävien ohjausdokumenttien analyysi osoittaa, että englannin kielen merkitys nousee vahvasti esille korkeakoulujen ohjausdokumenteissa, mutta myös aineistoina käytetyissä opiskelijoiden ja henkilökunnan keskusteluissa eikä muiden vieraiden kielien juuri nähdä tuovan lisäarvoa. Näin ollen korkeakoulujen viralliset dokumentit vastaavat opiskelijoiden ja henkilöstön käsitystä korkeakoulujen kielellisestä todellisuudesta. Tutkielman analyysin toinen osa, ruotsin kielen diskurssipartikkeleiden ju, väl ja nog analyysi osoittaa, että osallistujat ovat varovaisia esittämään mielipiteitään keskusteluissa ja he käyttävät diskurssipartikkeleita pehmentääkseen sanomaansa. Näistä kolmesta diskurssipartikkelista ju on aineiston yleisin. Osallistujat käyttävät sitä muun muassa viestittääkseen muille osallistujille sanomansa totuudenmukaisuudesta.

Detomidiini (Domosedan) on spesifinen a2-adrenerginen agonisti, joka on laajalti käytössä hevospraktiikassa. Detomidiinin käyttöindikaatioita ovat sedaatio, kivunpoisto sekä esilääkitys inhalaatio- tai infuusioanestesiaa varten. Annostuksella 20-80 mg/kg aikaansaadaan voimakas sedaatio ja kivunpoisto, joiden pituus on riippuvainen annoksen suuruudesta. Detomidiinihydrokloridin vaikutuksista sykloivan tamman kohdun kontraktioihin ei ole olemassa paljoakaan täsmällistä tietoa. Vaikutuksia on tutkittu käyttäen useita erilaisia menetelmiä, joiden luotettavuutta on eri syistä pidettävä arveluttavina. Useat menetelmät itsessään jo aiheuttavat kohdun lisääntynyttä supistuvuutta. Toisissa menetelmissä taas tulkitaan elimistön reaktioita, jotka voivat aktivoitua muistakin tekijöistä kuin kohdun supistuksista. Tämän tutkimuksen tavoite oli saada tietoa kohdun supistuvuudesta vertaamalla kiimassa olevien tammojen reaktioita suonensisäisen detomidiinihydrokloridi-injektion ja fysiologisen NaCl-injektion (kontrolli) jälkeen. Kohdun supistelua tarkkailtiin transrektaalisen ultraäänen ja gammakuvauksen (skintigrafia) avulla. Tutkimuksessamme ei todettu tilastollisesti merkitseviä eroja koe- ja kontrolliryhmän välillä kummallakaan tutkimusmenetelmällä. Sekä ultraääni- että dynaamisissa skintigrafiatuloksissa oli kuitenkin havaittavissa selvä numeerinen ero kohdun kontraktioissa ryhmien välillä. Detomidiini vaikuttaisi supistavan kohtua ensimmäisen puolen tunnin ajan. Ko. eron tilastollisen merkitsevyyden puuttuminen johtunee pienestä aineistosta (kuusi tammaa) ja tulosten suuresta keskihajonnasta. Hajontaa aiheuttivat hevosten yksilöllinen vaihtelu ja tutkimusmenetelmien virhelähteet, mm. tulkintojen subjektiivisuus. Vaikka tutkimuksessamme havaittu kohdun supistuvuuden ero ei ollutkaan tilastollisesti merkitsevä, vaikuttaisi suositeltavalta käyttää detomidiinia kliinisessä työssä, kun kohdun lisääntynyt supistelu on työn kannalta haluttu ominaisuus.

I pro gradu-avhandlingen undersöks hur objektivitetsbegreppet tolkas och tillämpas av journalister vid två dagstidningar i Finland. Materialet består textanalyser av nyhetsartiklar från Vasabladet och Hufvudstadsbladet samt temaintervjuer med journalister från båda tidningarna. Nyhetsartiklarna som ingår i analysen publicerades i oktober månad 2011 och har kategoriserats utgående från ämnesinnehållet. Artiklarnas ämnesinnehåll handlar om politiska frågor och nyhetsämnen. Temaintervjuerna utfördes med de journalister vid Vbl och Hbl som skrivit artiklarna. Syftet med pro gradu-avhandlingen är att undersöka hur journalistikens strävan efter objektivitet tillämpas i det journalistiska arbetet och nyhetstexter samt hur journalister definierar och tolkar objektivitet. Målet är att se hur journalister använder sig av nyhetsjournalistiska principer för att skriva så opartiska och neutrala nyhetstexter som de anser vara möjligt. Ett av denna avhandlings primära syften är att granska hur tidigare teoribildning om objektivitetsbegreppet går ihop med journalisternas tankar och praktiska tolkningar. Avhandlingens undersökning har därför ett abduktivt syfte. Den teoretiska delen av avhandlingen baserar sig på tidigare forskning om objektiviteten som ett vetenskapligt fenomen och objektivitet som en journalistisk norm. Särskild tyngdpunkt ligger på Jörgen Westerståhls objektivitetsmodell och Denis McQuails tolkningar av Westerståhl samt nyhetsjournalistiska principer. Den teoretiska ramen lyfter även upp journalistikens yrkesetik och Journalistreglerna. Undersökningen består av två metoder, närläsning av texter utgående från en diskursanalytisk modell och halvstrukturerad temaintervju. Närläsningen fokuserar på nyhetsartiklarnas innehåll och källanvändning. Frågorna i den halvstrukturerade temaintervjun är strukturerade enligt tre teman; journalistens arbete, objektivitet och den artikel som journalisten har skrivit. Resultaten av undersökningen visar att journalister strävar efter att skriva i nya former för att fånga läsarnas uppmärksamhet men anser det också vara viktigt att nyhetstexter är balanserade, opartiska och så korrekta som möjligt. Genom att vara öppna för olika synvinklar och åsikter vill journalister agera som en opartisk förmedlare av information. Det handlar om att välja och sätta gränser i arbetet som journalist. Trots strävan efter öppenhet och balans är journalisterna tvungna att välja ut relevanta fakta och åsikter ur en massiv informationsmängd. Denna gränsdragning för vad som kan anses vara relevant nyhetsinnehåll upplever journalister som problematisk. Samtidigt är det just i denna gränsdragning viktigt att journalister har en opartisk inställning. Sammanfattningsvis visar undersökningens resultat att själva begreppet objektivitet anser många journalister vara föråldrat och icke-representativt för nyhetsjournalistiken. Journalister anser inte objektiviteten i sig vara en viktig princip men däremot anser de att principer som förknippas med objektivitet vara viktiga. Dessa principer var bland annat att skriva korrekt och sanningsenligt och att vara särskilt noggrann i arbetet med källor. Dessutom anser journalister att det är viktigt att upprätthålla en god relation till läsare och intervjuobjekt. Objektiviteten är mera ett ideal än en norm för journalister. För journalister är det ändå viktigt att dagligen sträva efter att arbeta så objektivt som möjligt eftersom de anser att ett opartiskt tänkande är en del av journalistikens identitet. Journalister använder sig hellre av begreppet balans. Balansbegreppet har såväl en praktisk betydelse och en djupare betydelse för journalisternas yrkesroll. Den praktiska betydelsen innebär att ge alla parter lika stort utrymme i nyhetstexten och att balansera mellan fakta och åsikter. Den djupare betydelsen innebär att journalister strävar efter en slags balanserad professionalism i sitt yrke. Journalister försöker som en del av strävan efter objektiviteten bevara en professionell kontakt med sina intervjuobjekt och i synnerhet politiska aktörer. För journalister är det också viktigt att som privatpersoner inte engagera sig i någon verksamhet med politisk anknytning som kan riskera deras oavhängighet.

Denna avhandling behandlar den avtalsrättsliga ansvarsformen culpa in contrahendo. Culpa in contrahendo är en typ av prekontraktuellt ansvar som aktualiserar sig till följd av avtalsförhandlingar. Utgångspunkten för förhandlingar är att de inte ska anses vara rättsligt bindande för parterna. Således har en part rätt att inleda förhandlingar med vem den vill och att avsluta förhandlingar om man inte önskar binda sig till förhandlingsobjektet. Förhandlingar sker av denna anledning på egen risk och man ansvarar för egna förhandlingskostnader. Förhandlingar kännetecknas ofta av osäkerhet och parterna är därför, i de flesta fall, fullt medvetna om att ett slutgiltigt avtal inte är garanterat. Culpa in contrahendo kan bli aktuellt i det fall att en förhandlande part drar sig ur förhandlingar och samtidigt har agerat på ett oaktsamt och vilseledande vis. Detta kan exempelvis ske genom att ge en överdrivet positiv bild åt den andra parten gällande hur man ser på det tilltänkta avtalet. Detta oaktsamma beteende ska därtill ha resulterat i en ansvarsgrundande tillit, vilket innebär att den andra parten hade grundad anledning att lita på att ett avtal skulle slutas. Denna uppkomna tillit får därmed en viss grad av skydd i och med culpa in contrahendo. Utgångspunkten vid åberopande av culpa in contrahendo är att den skadelidande parten bör kunna bevisa den andra partens oaktsamhet. Culpa in contrahendo medför ett ersättningsansvar för den part som drar sig ur förhandlingarna utan godtagbar anledning. När två parter har förhandlat en längre tid och med tron att ett slutligt avtal kommer att nås är det möjligt att diverse olika kostnader har lagts ut och att andra avtalsförberedande åtgärder har vidtagits. Om ett avtal sedan inte kommer till stånd har dylika kostnader varit onödiga. Den part som drar sig ur förhandlingarna kan bli skyldig att ersätta den andra partens förhandlingskostnader. I och med ersättningens belopp brukar man för culpa in contrahendo tala om det negativa kontraktsintresset, vilket innebär att den skadelidande parten ska försättas i den ekonomiska situation som denne skulle ha befunnit sig i om man inte hade deltagit i förhandlingarna. Man bör i alla fall få ersatt sådana kostnader som är direkt förknippade med förhandlingarna samt förutsebara förhandlingskostnader, som resekostnader och diverse utredningskostnader. Huruvida en part är berättigad till att få ersättning för övriga kostnader som är relaterade till avtalsförberedande åtgärder bör prövas från fall till fall. I undantagssituationer och under särskilda förutsättningar har det även ansetts vara möjligt att få ersättning i enlighet med det positiva kontraktsintresset, vilket innebär att man bör försättas i den ekonomiska situation som om det slutliga avtalet hade genomförts. Detta har dock främst ansetts vara möjligt om man inte har iakttagit tvingande lagbestämmelser. Ansvarsgrunden culpa in contrahendo brukar anses innehålla element från såväl det kontraktuella ansvaret som det utomkontraktuella ansvaret som följer av SKL. Culpa in contrahendo bör ändå förstås som en egen typ av ansvarsgrund som placerar sig någonstans mellan det kontraktuella och utomkontraktuella ansvaret. Tröskeln för att få ersättning med hjälp av culpa in contrahendo i Finland har ändå ansetts vara ganska hög, och utförligare rättspraxis låter vänta på sig. Det är trots detta ändå tydligt att culpa in contrahendo i dagens läge är allmänt accepterat i den finska rätten och det finns relevant rättspraxis som understöder det prekontraktuella ansvaret, framförallt HD 2009:45 kan uppmärksammas. Denna avhandling syftar därmed till att utreda betydelsen och innehållet av culpa in contrahendo i den finska rätten samt urskilja under vilka förutsättningar som denna ansvarsform kan bli tillämplig och vad det är som slutligen kan ersättas.

Tiedekunta/Osasto Fakultet/Sektion – Faculty Statsvetenskapliga fakulteten Laitos/Institution– Department Institutionen för socialvetenskap Tekijä/Författare – Author Svanström, Melinda Työn nimi / Arbetets titel – Title Det skolsociala arbetet handlingsmöjligheter – en studie om skolkuratorns arbete med unga med psykisk ohälsa Oppiaine /Läroämne – Subject Socialt arbete Työn laji/Arbetets art – Level Pro gradu-avhandling Aika/Datum – Month and year Maj 2020 Sivumäärä/ Sidoantal – Number of pages 61 + 10 Tiivistelmä/Referat – Abstract Ungas psykiska ohälsa har under åren fått stor uppmärksamhet. Enligt tidigare forskning har ungas psykiska hälsa även konstaterats vara mångfacetterad och bland de finländska eleverna har psykisk ohälsa konstaterats vara ett av de allmännaste hälsoproblemen. Skolan har även ansetts vara en viktig arena för ungas psykiska hälsa samt vara en naturlig del av den ungas liv. Skolan har därmed konstaterats ha inte enbart ett pedagogiskt uppdrag utan även ett hälsofrämjande. Personal inom skolan kan i och med detta få en betydelsefull roll i det dagliga mötet med den unga och deras förmåga att upptäcka problematik kan få en avgörande roll för den ungas framtid. Skolkuratorn är den som kan sägas stå för det skolsociala arbetet. Professionella inom elev- och studerandevården står var och en för den specifika expertisen i ett mångprofessionellt samarbete. Skolkuratorn arbetar dock oftast ensam med det skolsociala arbetet vilket kan ha en stor betydelse för hur arbetet organiseras och utförs. Hur den enskilda skolkuratorn utför och organiserar sitt arbete kan därmed få en stor betydelse för den enskilda eleven. Syftet med denna avhandling har därmed varit att varit att belysa det skolkurativa arbetet med unga med psykisk ohälsa i grundskolans övre klasser. Tanken har varit att lyfta fram skolkuratorns arbete och synsätt kring elever med psykisk ohälsa. Syftet med studien har därmed varit att försöka kartlägga de perspektiv och synsätt som skolkuratorerna utgår ifrån i sitt arbete samt synliggöra det professionella handlingsutrymme som de besitter. Avhandlingens forskningsfrågor är: Hur förstår skolkuratorn sitt arbete med elever med psykisk ohälsa i skolan? Hur beskriver skolkuratorn de rådande omständigheterna och sina handlingsmöjligheter i skolan? Avhandlingen baserar sig på en kvalitativ material insamling bestående av sex semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer i grundskolans övre klasser. Materialet har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehålls analys. Resultatet av avhandlingen visar hur skolkuratorerna lång utgår från ett miljöorienterat perspektiv (Caswell 2005) i sitt arbete, som ser sociala problem långt som ett komplext samspel mellan individen och miljön. Skolkuratorerna ser sig långt utföra ett akutdrivet arbete med den individuella problematiken som fokus. Förtroendefulla relationer, tillit samt ett gemensamt synsätt på det psykosociala stödet i skolan har en betydande funktion för det skolkurativa handlingsutrymmet. Avainsanat – Nyckelord – Keywords Skolkurator, skolsocialt arbete, psykisk ohälsa, praxislogik, handlingsutrymme. Säilytyspaikka – Förvaringställe – Where deposited Muita tietoja – Övriga uppgifter – Additional information  

I min avhandling diskuterar jag om och hur man kan läsa Eva Wichmans novell "Kärret" (ur Molnet såg mig, 1942) som en prosamodernistisk berättelse om ett kvinnligt subjekt, och om kvinnligtskapande. Jag vill mot en prosamodernistisk bakgrund visa min tolkning med en stilistisk och entematisk analys. I min inledning markerar jag att forskare har haft svårt att avgöra vad Eva Wichman egentligen vill säga med "Kärret". De flesta definierar "Kärret" som en fabel, en moralisk berättelse. I min tolkning betonar jag att novellen kan läsas som en prosamodernistisk fabel om det kvinnliga skapandet. Eva Wichman har i många av sina verk beskrivit en kvinnlig konstnärs svårigheter i massamhället och den manliga världen. Jag anser därför att denna tolkning inte är långsökt då det gäller en naturallegori som "Kärret". Jag redovisar kort för bakgrunden till prosamodernismen; definierar stilistiska grundbegrepp i lyrikoch prosa samt diskuterar med hjälp av Peter Luthersson och Gunilla Domellöf hur den modernistiska individualiteten konstituerar sig i förhållande till samhället ochmoderniseringsprocessen. Jag tar fasta på den kvinnliga författarens skapandeprocess och poängterar, med hjälp av bl.a. Dominique Head och Domellöf, att det kvinnliga skapandet ofta är svårt att erhålla i ett traditionellt manligt samhälle. Head, Domellöf och Rachel Blau DuPlessis menar att det modernistiska skapandet hos kvinnor i stor grad sker med hjälp av stilistiska brott och luckor. I synnerhet förhållandet mellan metafor och metonymi utgör en viktig metod för den kvinnliga modernisten. I mitt tredje kapitel analyserar jag "Kärret" stilistiskt. Modernismen i "Kärret" går ut sammanställa motsatser och sinnesanalogier. Jag tar upp det lyriska och metaforiska i "Kärret"; upprepningar,parallellismer, rytm och dynamik, samt förhållandet mellan metaforer och metonymier utgående från en artikel av David Lodge. Jag demonstrerar i stilanalysen hur Eva Wichman bygger upp ett cykliskt mytiskt berättande. Detta cirkelberättande kan, enligt Domellöf, ses som en kvinnlig utmaning mot det traditionella manliga berättandet. Förhållandet mellan metaforer och metonymier spelar en stor roll också i min tematiska analys. Jag läser kärret i novellen som en symbol för ett kvinnlig subjekt. Kärret är uppbyggt av motsatser. Dessamotsatser kan ses som metaforer i min tolkning av kärret som kvinnligt subjekt. Motsatsparen yta/djup läser jag som den medvetna respektive undermedvetna nivån i det kvinnliga subjektet. Djupet, den undermedvetna nivån, analyserar jag delvis med hjälp av Julia Kristevas begrepp abjektet. Metaforerna spegel/öga ser jag som subjekt/objekt och manligt/kvinnligt i förhållande till det kvinnliga subjektet. Med hjälp av abjektet, omnipotens/känslighet, rörelse/statis samt liv/död visar jag hur Eva Wichman beskriver det konstnärliga skapandet, och den konstnärliga alieneringen i kontrast till det förtryckandet massamhället. Här baserar jag mig på Lutherssons resonemang om den modernistiska individualiteten. På så sätt drar jag slutsatsen att kärret som kvinnligt subjekt kan läsas som ett kvinnligt författarjag. "Kärret" är en berättelse om kvinnlig skaparkraft, om ett kvinnligt subjekt som skapar och verkar isamhället. Eva Wichman gestaltar det kvinnliga berättandet både tematiskt och språkligt. Därför är "Kärret" enligt mig inte en pessimistisk berättelse om ett "säkert nederlag" som många påstår, utan en storslagen fabel om ett modernistiskt subjekt i process.