Browsing by study line "History, in Swedish"

Den 22 januari 1905 utspelades sig en sammanstötning mellan ryska soldater och demonstranter utanför Vinterpalatset i S:t Petersburg. Demonstranterna hade under ledning av den Ortodoxa prästen Georgij Gapon som mål att framföra en petition till kejsaren Nikolaj II med vädjan på förbättring av arbetarklassens förhållanden. Då demonstranterna närmade sig Vinterpalatset besköts de av soldaterna. Sammanstötningarna följdes av utvidgade strejker i landet och anses allmänt som startskottet på ryska revolutionen 1905-1907. I denna avhandling jämförs pressens rapportering kring händelserna i Finland och Sverige. Finland var vid 1905 en del av ryska kejsardömet och dess press låg under censurmyndigheternas övervakande. Censuren påverkade pressens möjlighet att fritt rapportera kring händelser. Censurmyndigheterna i Finland förbjöd material som ansågs skadligt för kejsardömet. Detta skiljer sig från Sverige var presscensurens påverkan på tidningsutgivarna var liten. Avhandlingen baserar sig på källmaterial samt arkivmaterial. Källmaterialet i fråga är tidningsexemplar från Aftonbladet, Social-Demokraten, Helsingin Sanomat och Työmies under perioden 23-31.1.1905. Dessa kompletteras med samlingar från riksarkivet gällande Överstyrelsen för pressärenden. De valda källorna behandlas först kvantitativt och sedan kvalitativt. Genom en kvantitativ jämförelse av tidningarna forskar avhandlingen kring skillnader som framkommer i rapporteringen kring Blodiga söndagen och dess mängd. Den kvalitativa analysen som följer ämnar forska kring orsakerna bakom skillnaderna. Genom analysen framförs hur presscensuren, tidningarnas historia samt politiska lutning har påverkat på rapporteringen.

Denna magisteravhandling undersöker hur pressen i Finland debatterade vapenvägrare och civiltjänstfrågan 1929–1931. Avhandlingen fokuserar främst på den debatt som uppstod om pacifisten och vapenvägraren Arndt Pekurinen (1905–1941) och hans vapenvägran som ledde till fängelsestraff 1929. Pekurinens vapenvägran väckte stor uppmärksamhet i Finland och avhandlingen fokuserar på pressdebatten som uppstod kring hans och andras vapenvägran. Syftet med avhandlingen är att se hur olika aktörer genom pressen uppfattade Arndt Pekurinen, vapenvägrarna och civiltjänsten. Det undersökta materialet består av tidningar och tidskrifter på finska. De finns digitalt tillgängliga på nätet i Finlands Nationalbibliotekets digitala samlingar. Tidningar som används är Suomen Sosiaalidemokraatti, Iltalehti och Ajan Sana och tidskrifter som används är Rauhaa Kohti och Suomen Sotilas. Suomen Sosiaalidemokraatti och Rauhaa Kohti var för en civiltjänst medan Iltalehti, Ajan Sana och Suomen Sotilas var emot civiltjänsten. Aarne Selinheimo, J. W. Tuura och Felix Iversen var de som skrev oftast i denna debatt. Pressmaterialet studeras komparativ så att kritiska och positiva synpunkter på Arndt Pekurinen, vapenvägrarna och civiltjänsten i debatten lyfts fram och jämförs. Avhandlingen behandlar denna debatt tematiskt med fokus på vapenvägrarna som aktivister, manligheten, utlandets påverkan och riksdagsdebatten om civiltjänsten. Undersökningen visar att debatten var mångsidig och att civiltjänstfrågan var ett känsligt ämne i Finland i och med rädslan för Sovjetunionen och kommunismen. Den här debatten fördes samtidigt som Lapporörelsen fick ett allt starkare grepp om det politiska klimatet i Finland. Lapporörelsen misshandlade Pekurinen 1930 och det debatterades i pressen. Sovjetunionen som hot mot Finland var det vanligaste argumentet som användes mot civiltjänsten. Det att utländska personer som fysikern Albert Einstein deltog i rätten till civiltjänst delade opinionerna i Finland. Debatten synliggör också rådande manlighetsideal. Vapenvägrarna uppfattades som män, modiga eller fega, förrädare eller martyrer. Avhandlingen visar att frågan om militär- och civiltjänst var oupplösligt förbunden med rådande normer och synpunkter på manligheten. Vapenvägrarna kritiserade eller försvarades för att inte ha kunnat uppfylla dessa normer. Riksdagsdebatten och civiltjänstlagen Lex Pekurinen visade att pressen följde med och debatterade den pågående lagändringen. Arndt Pekurinens protest mot Försvarsmakten bidrog till att frågan debatterades i offentligheten och till att en lag om civiltjänst stiftades i riksdagen 1931.

Denna magisteravhandling undersöker hur Charles Emil Hagdahls kokbok Kok-konsten som vetenskap och konst från år 1879 påverkades av fransk matlitteratur och på vilka sätt den skiljer sig från samtida svenska kokböcker. Hagdahls kokbok anses allmänt vara unikt inom den svenska matlitteraturen och var den mest betydelsefulla svenska kokboken före 1900-talet. C.E. Hagdahl var medicine doktor och skrev sin kokbok på ett avvikande sätt från de samtida svenska kokboksförfattarna. Syftet med detta arbete är att reda ut vilka franska verk som inspirerade Hagdahl, hur de påverkade hans skrivande och på vilka sätt hans kokbok till följd av de utländska inspirationerna och hans bakgrund som medicine doktor skiljer sig från tidigare och samtida svenska kokböcker. Svenska kokböcker som publicerades fram till 1900-talet skrevs främst av professionella kockar och hushållerskor. De följde ofta samma mönster och böckernas innehåll bestod enbart av recept och tillredningsanvisningar. Hagdahls kokbok var unik i att den också behandlade bland annat kokkonstens historia, ekonomiska aspekter av matlagning och hälsoeffekterna av födan. Dessa nya egenskaper för den svenska matlitteraturen fanns redan delvis i den franska matlitteraturen som Hagdahl använde som inspiration för sin kokbok. Utvecklingen inom den svenska matlitteraturen som Hagdahl satte igång påverkade senare svenska kokböcker på ett avgörande sätt. De franska källorna som används i avhandlingen har valts på basen av Hagdahls egna texter om kokbokens inspirationer samt forskningslitteratur om Hagdahl och hans kokbok. Till dessa hör bland annat böcker av gourmeten Jean Anthelme Brillat-Savarin och kocken Jules Gouffé, som skrivit om matkulturella utvecklingar och 1800-talets mat trender. De svenska kokböckerna som i detta arbete jämförs med Hagdahls verk är bland de mest betydande inom genren från 1800-talet och början av 1900-talet. Dessa är skrivna av Margareta Nylander, Gustafva Björklund och Elisabeth Östman. Avhandlingen består av en kvalitativ undersökning av Hagdahls kokbok som visar vilka egenskaper den fått av den franska matlitteraturen och hur den skiljer sig från de andra svenska kokböckerna samt en komparativ undersökning mellan Kok-konsten som vetenskap och konst och de andra svenska kokböckerna som visar avvikande egenskaper i Hagdahls kokbok och hur dessa påverkade senare svensk matlitteratur. Studien visar hur Hagdahls kokbok påverkats av den franska matlitteraturen och hur den i sin tur påverkade den svenska matlitteraturens utveckling.

I magisteravhandlingen undersöks pressrapporteringen i Finland och Estland om de finska frivilliga i estniska frihetskriget 1918-1920. Särskild fokus läggs vid frågan om hur manlighet och hjältemod uttrycks och uppfattas i denna rapportering. Det här studeras genom rapporteringen om rikssvensken Martin Ekström (1887-1954) och esten Hans Kalm (1889- 1981). De var befälhavare för de finska frivilliga och undersökningen fokuserar specifikt på hur deras insatser i denna konflikt behandlades i tidningspressen i Finland och Estland under åren 1918-1939. Det undersökta materialet är tidningar och veckomagasin på finska och svenska samt estniska och tyska. De finns digitalt tillgängliga på nätet på Nationalbibliotekets och Rahvusraamatu- kogus hemsidor. Tidningsmaterialet är sökbart. Tiden som studeras börjar med det estniska frihetskrigets inledning i november 1918 och slutar vid ingången till 1939. Pressmaterialet studeras både kvantitativt och kvalitativt. Kvantitativt studeras hur ofta, när och i vilken omfattning Hans Kalm och Martin Ekström förekom i tidningarna under åren 1918- 1939 med anknytning till det estniska frihetskriget i finländsk och estnisk press. Undersökningen visar att intresset för de finska frivilliga var större i Finland under hela perioden medan man i Estland började fokusera mer på dem först under det förändrade inrikespolitiska läget efter Konstantin Päts’ maktövertagande 1934. Undersökningen visar också att bilden av Ekström och Kalm varierade beroende på vilket språk en text publicerades, dvs. hur skribentens och tidningens språk påverkade hurudan bild de ville framställa av befälhavarna. På kvalitativ nivå studeras också vilken bild av manlighet och hjältemod som den finländska och den estniska pressen förmedlade i sin rapportering om Ekström och Kalm. Särskilt undersöks om och hur pressens bild av de två befälhavarna är förenlig med tidens hjälte- och manlighetsideal. Det under mellankrigstiden förhärskande manlighetsidealet i Finland och Estland härstammade från 1800-talets förnyade militärväsen med drag ur samhällsnormer, kristendom och senare patriotism. Syner på män och hjältar var väldigt lika varandra och behandlas därför ofta parallellt. Studien visar att det finns flera likheter mellan de rådande manlighetsidealen och skildringarna av Ekström och Kalm medan det samtidigt finns flera tydliga avvikelser. I enlighet med myten framställs de två männen som modiga, beundransväckande befälhavare som alltid är först i ledet, medan de till skillnad från mytens ideal också beskrivs som t.ex. besvärliga och själviska.