Browsing by study line "Svenskspråkig studieinriktning"

Antalet personer med typ 1-diabetes ökar samtidigt som behandlingen av diabetes förbättras. Därmed ökar antalet äldre personer med typ 1-diabetes. Avhandlingen ämnar kartlägga faktorer som har samband med åldrande vid typ 1-diabetes, undersöka ifall diabeteskomplikationer ökar med åldern och eventuella skyddande faktorer hos patientgruppen. Avhandlingen utnyttjar data från samtliga 1 035 studiebesök i den riksomfattande FinnDiane-studien där deltagarna var över 55 år och hade typ 1-diabetes. Studiebesöken var antingen ett första, andra eller tredje studiebesök. Deltagarna indelades enligt över 65-åringar eller 55–65 åringar vid tidpunkten för de aktuella studiebesöken. Faktorer med ett självständigt samband med över 65-årsålder utreddes genom logistisk regressionsanalys. Vid det första studiebesöket konstaterades högre diabetesdebutålder, högre pulstryck och större användning av lipidsänkande medicinering hos över 65-åringar. Därtill hade de bättre glykemisk kontroll, mindre njurersättningsbehandling samt rökte mindre. Vid de senare studiebesöken var resultaten liknande gällande diabetesdebutålder och pulstryck hos över 65-åringar. Vid det andra studiebesöket var medelartärtrycket och LDL-kolesterolet lägre hos över 65-åringar. Vid det tredje studiebesöket hade över 65-åringar bättre glykemisk kontroll och diabetisk njursjukdom var ovanligare. Diabetesretinopati och kardiovaskulära händelser var lika vanligt i åldersgrupperna vid alla studiebesöken. Avhandlingen påvisade att långtidskomplikationer inte ökade med åldern utan var lika vanliga hos båda åldersgrupperna. Högre diabetesdebutålder, bättre glykemisk kontroll, mindre rökning och större användning av lipidsänkande medicinering kunde ses som skyddande faktorer hos över 65-åringar.

Pään ja kaulan alueen syöpäpotilaiden ennuste on huono siitä huolimatta, että syöpähoidot ovat kehittyneet viime vuosina. Angiogeneesi, eli verisuonten uudismuodostus, on edellytys syövän kasvulle ja leviämiselle ja tämän takia useita angiogeeneesiä estäviä lääkkeitä on kehitetty syövän hoitoon. Tässä tutkimuksessa tehtiin systemaattinen kirjallisuuskatsaus, jossa kerättiin tiedot kliinisistä tutkimuksista, joissa käytettiin angiogeenesi-inhibiittoreita pään ja kaulan alueen syöpäpotilailla. Kirjallisuushaku tehtiin Ovid MEDLINE, Cochrane Library, Scopus sekä ClinicalTrials.gov tietokannoissa. Tutkimus rajattiin kolmeen kategoriaan angiogeneesiä estäviä lääkkeitä: bevacizumab, tyrosiinikinaasin estäjät sekä endostatin. Kirjallisuuskatsaukseen sisällytettiin 38 kliinistä tutkimusta, jotka olivat vaiheissa I, II tai III. Angiogeneesi-inhibiittoreita käytettiin tutkimuksissa yksinään sekä yhdistettynä sädehoitoon, kemoterapiaan, kohdennettuun syöpähoitoon tai immunoterapiaan. Tutkimuksissa esiintyi 12 erilaista angiogeneesi-inhibiittoria ja näistä bevacizumab oli yleisimmin tutkittu lääke. Bevacizumab osoittautui tehokkaaksi useissa eri kombinaatioissa, mutta siihen liittyi paljon haittavaikutuksia. Endostatin sekä lenvatinib olivat hyvin siedettyjä ja niiden teho oli lupaava. Useimmat kliiniset tutkimukset angiogeneesi-inhibiittoreista eivät osoittautuneet hyödyllisiksi pään ja kaulan alueen syöpäpotilaiden hoidossa ja lisäksi useisiin lääkkeisiin liitettiin paljon haittavaikutuksia. Jotkin tulokset olivat kuitenkin lupaavia, varsinkin yhdistelmähoitoina, joten lisätutkimukset angiogeeneesi-inhibiittoreista pään ja kaulan alueen syöpäpotilaiden hoidossa ovat perusteltuja.

Anorexia nervosa är en allvarlig sjukdom vars samverkan med sexualitet är något oklar. Sjukdomen kännetecknas av kraftig viktnedgång, vilket kan förändra hormonfunktionerna. Antagandet har varit att sjukdomen anorexi dämpar patientens sexualitet. Vi undersöker sexualitetsutvecklingen hos kvinnor med och utan anorexi och jämför dessa. FinnTwin16- studien inkluderar 2835 kvinnor födda 1975–79. Materialinsamlingen gjordes med frågeformulär per post när deltagarna var 16, 17, 18, 25 samt 34 år gamla. Med frågeformulär samt semistrukturerad diagnostisk intervju konstaterades 92 kvinnor ha haft anorexi. Vi jämförde kvinnor som haft anorexi med kvinnor utan anorexi (N=2557) med statistiska test (T-test samt χ2-test). För kvinnor med anorexi var genomsnittlig menarcheålder 12,59 år, och för kvinnor utan anorexi 12,75 år, p= 0,17. För kvinnor med anorexi var genomsnittlig ålder för första samlag 16,83 år, och för kvinnor utan anorexi 17,30 år, p=0,061. Ingen skillnad i antal sexpartners, antal samboförhållanden eller allmän sexuell tillfredsställelse förekom. Kvinnor med anorexi upplevde starkare att oro över det egna utseendet påverkat deras sexliv negativt än vad kvinnor utan anorexi gjorde (P<0.0001). Ingen skillnad i menarcheålder, ålder för första samlag, antal sexpartners, antal samboförhållanden eller allmän sexuell tillfredsställelse noterades grupperna emellan. Upplevelsen av hur det egna utseendet inverkar på sexuallivet var mera uttalad bland kvinnor med anorexi än hos kvinnor utan anorexi.

Summary of Background Data. Lenke classification is used to define the curve type in adolescent idiopathic scoliosis (AIS). The association of Lenke classification and long-term postoperative health-related quality of life (HRQoL) remains unclear. Objective. The purpose of this study was to assess the association between Lenke classification and HRQoL in patients who underwent spinal fusion for AIS. Materials and Methods. In all, 146 consecutive patients (mean age 15.1 yr) operated for AIS between 2007 and 2019 with a minimum 2-year follow-up were included. Fifty-three (36%) patients reached the 10-year follow-up. Their HRQoL was assessed with the SRS-24 questionnaire preoperatively, at six months, two years, and 10 years after surgery. Results. The preoperative major curve was the largest in Lenke 3 (mean 63°) and 4 (mean 62°) groups and the lowest in Lenke 5 groups (mean 48°, P<0.05). These curves were corrected to a mean of 15° with no differences between groups. We found no evidence of differences between the preoperative HRQoL scores between the Lenke groups. The self-image domain of SRS-24 was lower in patients with isolated major thoracolumbar scoliosis (Lenke 5) when compared with double-thoracic (Lenke 2) group at the two-year follow-up (mean [95% CI] 3.6 [3.3–3.9] vs. 4.3 [4.1–4.6]). The postoperative satisfaction domain was lower in Lenke 5 group when compared with main thoracic (Lenke 1) group (mean [95% CI] 3.8 [3.5–4.0] vs. 4.3 [4.2–4.5]) and Lenke 2 group (mean 4.4, 95% CI 4.2–4.6) at the two-year follow-up. The mean total score of SRS-24 at the 10-year follow-up was highest in Lenke 1 group (mean 4.06, 95% CI 3.79–4.33) and lowest in Lenke 6 group (mean 2.92, 95% CI 2.22–3.61). Conclusions. Lenke classification and especially its curve type (major thoracic vs. major thoracolumbar scoliosis) was associated with long-term health-related quality of life after instrumented spinal fusion for AIS.

Objectives Few studies have focused on the association between childhood and young adulthood cancers and cancer screening attendance. Our aim was to assess the effect of cancer diagnosed before the age of 30 years on first-time cervical screening attendance. Methods Using the nation-wide and population-based Finnish Cancer Registry and the Mass Screening Registry, we identified 4,491 cancer patients born between years 1961 and 1988 and diagnosed with cancer before age 30 and alive at the time of first cervical cancer screening invitation at age 25 or 30 years. Attendance probability to screening was compared between individuals with and without a prior cancer diagnosis. Results Compared to women with no previous cancer (attendance probability of 58% in study period), difference in attendance to first-time screening invitation was observed among women with previous cervical cancer (24%), other malignant gynaecologic cancer (43%) and borderline ovarian tumours (48%). Attendance among women with other previous cancer types did not differ from women with no previous cancer. Differences in the attendance probability of cancer survivors and cancer free individuals also varied between catchment areas. Conclusions The low cervical cancer screening attendance among survivors of previous gynecologic cancers and borderline ovarian tumors calls for further exploration on the reasons. As attendance probability differed among survivors of gynecological and other types of cancer significantly only if the invitation came <5 years after the cancer diagnosis, one likely explanation is ongoing oncologic follow-up. Regional differences underline the importance of national guidelines.

Inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD = inflammatory bowel disease) är en grupp kroniska, återkommande inflammatoriska sjukdomar vars uppkomstmekanism ännu är till stor del okänd. Gemensamt för sjukdomarna är en kronisk inflammation i mag-tarmkanalen, men även olika extraintestinala manifestationer är vanliga hos dessa patienter. Även om behandlingen av IBD har blivit betydligt effektivare under de senaste 20 åren är sjukdomsbilden för patienter med IBD ofta fluktuerande och en del drabbas av ett svårt skov som kräver sjukhusvård någon gång under sin sjukdomstid. I avhandlingen studerades retrospektivt vård och endoskopier av patienter med IBD som blivit inlagda på Mejlans sjukhus på grund av ett skov under åren 2021–2022. Patienternas symtom, vård, medicinering, bruk av antibiotika och infektioner analyserades närmare. Tidigare studier har visat att IBD patienter med Clostridioides difficile infektion (CDI) har en större risk att utveckla en svårare sjukdomsbild och att incidensen av CDI är dessutom högre hos IBD-patienter. Studien visade att läkarna är medvetna om CDI risken och att CDI således utesluts genom laboratorieundersökning av så gott som alla patienter med ett svårt skov. Endast en av studiens patienter hade en CDI. Vidare analyserades endoskopiernas omfång, fynd och möjliga komplikationer. Hos studiens patienter uppstod inte några komplikationer i samband med endoskopierna även om en del av endoskopierna avbröts i förtid pga smärta hos patienten. Detta visar att trots att man bedömt att endoskopi är nödvändigt för utvärdering av sjukdomsbeloppet, agerar läkarna enligt patientens symtom för att undvika komplikationer.

VMAT2 is an integral membrane protein with a crucial role in the monoaminergic system. It transports cytosolic dopamine and other neurotransmitters into synaptic vesicles for storage and later exocytotic release. VMAT2 has been found to have a neuroprotective effect, for instance by preventing oxidation of free cytosolic dopamine. Research has suggested that increased VMAT2 expression or function could have a protective effect against Parkinson’s disease. Rapid embryonic development, transparency during larval stage, and high homology with the human genome are some of the factors that makes the zebrafish a popular model organism. The aim of this research was to optimize the protocol for immunohistochemistry with an anti-dopamine antibody, and to find out how the absence of a functioning vmat2 gene in zebrafish mutants (vmat2-/-) affects dopamine immunostaining, compared to embryos with normal vmat2 function (vmat2+/+). Zebrafish larvae were fixed in a fixation agent, whereafter brains were dissected and immunostaining was performed. Individual methods in the protocol were adjusted for each experiment until the result of the dopamine staining was considered optimal. We found that the choice of fixative affected dopamine staining strongly. A clear reduction in dopamine immunoreactive cells was observed in zebrafish larvae lacking a functioning vmat2 gene compared to zebrafish with normal vmat2 function. The results also suggested that the localization of dopamine-storing cells in zebrafish larvae resembles more tyrosine hydroxylase 2 than tyrosine hydroxylase 1 expression pattern, especially in the hypothalamus. Vmat2-/- zebrafish could be useful when investigating how monoamine transport affects different diseases and their pharmacological treatment.

Avhandlingen handlar om en offentlig debatt om den gamla dammen vid Gammelstadsforsen. Debatten pågick mellan åren 2014 och 2017. Den började oktober 2014 då stadsfullmäktigeledamoten och De Grönas partimedlem Jukka Relander förde fram sin motion om utredning om möjligheten att riva dammen vid Gammelstadsforsen till Helsingfors stadsförvaltning. I denna avhandling granskas hur debatten definierar kulturarvet av dammen vid Gammelstadsforsen. Därtill undersöker jag hur historiska argument används i debatten och vilka övriga värden dammen och området innehar. I avhandlingen granskas både det kommunalpolitiska perspektivet och det offentliga perspektivet. Analysen genomförs med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, och materialet delas upp i olika kategorier: insändarmaterial, nyhetsmaterial och kommunalpolitiskt material. Inom varje kategori söker jag efter likadana och olika argument som stöder eller ställer sig emot dammens rivning. I nyhetsmaterialet målas en väldigt stark tudelning mellan naturen och kulturen. De anses vara som motsatt och upphävande till varandra. Formuleringar som ”Natur står mot kultur” skapar en uppfattning att både naturvärde och kulturvärde kan inte uppfyllas i samma ändamål. Med tanke på debattens resultat, att avlysa Relanders motion och bevara dammen, kan man dra en slutsats att det industriella kulturarvet anses som mer värdefullt inom Helsingfors stadsförvaltning än att förbättra ekosystemet i Gammelstadsforsen. Däremot är det tydligt att en långsam förändring i inställningar har börjat synas och numera värdesätts friströmmande vattendrag högre än dammiljöer i och med att det finns ett aktivt kollektiv som fortfarande försöker föra dammens rivningsprocess vidare (2018).   Vattenkraften har spelat en viktig roll i Finlands utveckling och vattenkraftsmiljöer anses vara betydande kulturmiljöer i Finland. Trots detta har man börjat ifrågasätta nyttan av vattenkraftsanläggningar och dryfta deras inverkan på miljön. På grund av de negativa effekter som vattenkraften och dammiljöer orsakar i naturen, har dammrivningar och vattendragsupprustningar blivit till ett globalt fenomen.

Sedan år 2013 har förstaårsstuderande i medicin och odontologi på medicinska fakulteten vid Helsingfors Universitet fått en personlig iPad, en surfplatta, att använda i sina studier. Medicinska fakulteten har sedan dess studerat användningen av dessa. Målet med den här undersökningen är att försöka svara på frågan: Har skiftningen till mer digitala hjälpmedel påverkat hur studenter upplever att de klarar sin utbildning och speciellt studierna inom fysiologi? Undersökningsdata har samlats in under år 2018 och år 2019. Metoden är en kvalitativ undersökning som grundar sig på en enkät som skickats ut till en kohort av studerande, som börjat sina studier vid medicinska fakulteten år 2017 och då mottagit en iPad. Enligt resultaten så skriver fler för hand år 2019 än år 2018, e-bok används mer och så även delning av anteckningar med varandra. Vi kan se att skiftningen till mer digitala hjälpmedel påverkar hur studenterna upplever att de klarar sin utbildning och speciellt studierna inom fysiologi. De studenter som främst använder e-bok har en större tilltro till sin förmåga att klara sina studier än de som främst använder tryckt bok. De som främst använder tryckt bok säger sig ha svårt att bilda sig en helhetsbild över fysiologin.

Denna avhandling behandlar Jalmari Jaakkolas propagandapublikation Suomen idänkysymys (sv. Finlands östproblem), som gavs ut år 1941. Bokens syfte var att motivera Finlands rätt till att göra anspråk på Östkarelen och Kolahalvön och forma ett Storfinland. Suomen idänkysymys fick sin början som ett tyskt beställningsarbete. Den tyska statsmakten hade våren 1941 framfört en önskan om att få en historiskt, geografiskt och etnografiskt motiverad sammanställning om Finlands gränsönskemål. Den finska statsmakten valde Jalmari Jaakkola, som var professor i historia vid Helsingfors universitet, till att förverkliga detta uppdrag. Han fick hjälp av ett antal aktiva medlemmar i Akademiska Karelen-Sällskapet. Resultatet av detta samarbete var först memorandumet ”Itä-Karjalan ja Kuolan kysymys” som cirkulerade i slutna kretsar i Tyskland under våren 1941. Hösten 1941 bearbetades memorandumet till en bok, Suomen idänkysymys, som gavs ut till den finländska allmänheten och översattes till svenska, tyska, engelska och franska. Avhandlingens centrala frågeställningar är vilka argument för ett Storfinland som presenteras Suomen idänkysymys och hur dessa harmoniserar med Jalmari Jaakkolas historiska uppfattningar han uttryckt i sina tidigare skrivelser. De gränskrav som Jaakkola ställde i sitt verk påverkade den finska och tyska statsmaktens förhandlingar om hur Sovjetunionens område skulle delas efter kriget i den mån att den tyska statsmakten gick med på att Finland skulle få förutom Östkarelen även Kolahalvön. Allt som allt var Suomen idänkysymys en del av en större helhet där den tyska statsmakten ritade om Europas gränser för att skapa ett nytt Europa efter att ha vunnit det andra världskriget. Ett Storfinland var en del av Tysklands gränsplaner. Efter att Tyskland och Finland förlorat andra världskriget tystades diskussionen om ett Storfinland ner. Jalmari Jaakkola höll resten av sitt liv låg profil om boken och tog avstånd till sin delaktighet i den krigstida Storfinlandpropagandan.