Browsing by master's degree program "Master 's Programme in Social Science in Swedish (MSV)"

Synen på monogami har ändrats drastiskt under det senaste seklet, och idealet har gått från livslångt partnerskap till seriell monogami. Den sexuella revolutionen har bidragit med en friare syn på relationer och speciellt förändrat unga kvinnors möjlighet att utforska sin sexualitet. Även om sexuellt uttryck och utövande är friare än på länge, så är tvåsamheten fortfarande en stark norm i samhället. Beteenden som bryter mot tvåsamhetsnormen, både flersamma relationer och singelskap, är stigmatiserade och personer som lever utanför den diskrimineras. Kvinnor är speciellt utsatta eftersom de förväntas leva upp till tvåsamhetsnormen i större utsträckning än män. Samhällets normer kring kön och monogami präglar hur unga kvinnor navigerar i sina romantiska och sexuella relationer. Mycket forskning har belyst den här problematiken genom att studera flersamma relationer. Däremot är syftet med den här avhandlingen att identifiera hur unga kvinnor beskriver monogami och vilka större samhälleliga diskurser de reflekterar. Målet är att fördjupa sig i deras meningsskapande vilket inkluderar olika normer, ideal och motsägelser. Socialkonstruktionism tillämpas som teoretisk referensram samt kritisk diskurspsykologi som metodologisk referensram för att undersöka hur unga kvinnor konstruerar monogami och vilka samhälleliga diskurser som återspeglas i deras tal om det. Materialet består av semistrukturerade intervjuer med kandidatstuderande kvinnor. Resultatet visar en mångfacetterad bild av monogami. Monogami beskrivs som något socialt konstruerat som påverkar alla på en samhällelig nivå och som en internaliserad norm. Monogami idealiseras som det självklara och eftersträvansvärda valet, särskilt bland kvinnor. Monogami presenteras även som något determinerat, där människor har förutbestämda preferenser och förmågor när det kommer till relationsformer. Monogami beskrivs även från en neoliberal tankegång där individer själva skräddarsyr sina relationer och förhandlar fram överenskommelser, utan någon påverkan av normer. Det här perspektivet belyser att monogami inte är den självklara relationsformen och att en monogam relation inte utesluter att man känner attraktion till andra människor. Monogami ses även som en uppoffring. Flera av dessa tolkningsrepertoarer är motstridiga sinsemellan och därmed bidrar studien med insikter i hur motstridiga samhälleliga diskurser framkommer i unga kvinnors tal, i form av sociala konstruktioner och normer, determinerade preferenser och individuella val.

Oron kring hur Covid-19 pandemin har inverkat på människors välmående har varit stor. Risken för illamående under pandemin har hävdats vara högre hos de äldre. Därtill tyder tidigare forskning på att immigranterna, jämfört med resten av befolkningen, skulle ha lidit i större utsträckning av de COVID-19 relaterade utmaningarna. Även om det har forskats relativt mycket kring välmående under pandemin både ur ett immigrations perspektiv samt ur de äldres perspektiv, så finns det endast lite forskning kring de äldre immigranternas välmående, trots att de kännetecknas av "den dubbla bördan." Därtill har få studier kring området utförts ur ett diskursivt perspektiv. Syftet med avhandlingen är att diskursivt undersöka hur rysktalande äldre immigranter i Finland konstruerar sitt sociala välmående i en ny kontext präglad av diverse restriktioner och social distansering, det vill säga under pandemin. Detta granskas i förhållande till deras uppfattning kring den nationella hanteringen av pandemin. Därtill granskas hur de rysktalande äldre immigranterna positionerar sig i kontexten av pandemin. Materialet består av 10 semistrukturerade intervjuer med rysktalande äldre bosatta i huvudstadsregionen. Intervjuerna har analyserats med hjälp av den kritiska diskursiva psykologin. Ur resultaten växer fem huvudsakliga tolkningsrepertoarer fram: 1) en högre ålder som risk för välmående under Covid-19 pandemin, 2) välmående som opåverkat av pandemin, 3) välmående som hotat av pandemin, 4) välmående som skyddat av korrekt pandemirelaterad information från media och 5) välmående som stött av hur de finska myndigheterna agerat under pandemin. Dessa tolkningsrepertoarer inrymmer olika subjektspositioner. Resultaten visar att det finns flera konkurrerande uppfattningar och stor variation i hur de rysktalande äldre immigranterna konstruerar sitt välmående under pandemin. Respondenterna både identifierar och disidentifierar sig med de erbjudna tolkningsrepertoarerna. Dock skapar tolkningsrepertoarerna ändå vissa ramar för vad som är möjligt för respondenterna att tänka och prata om beträffande sitt välmående under pandemin. Därtill visar tolkningsrepertoarerna hur de äldre immigranterna konstruerar sitt välmående i förhållande till sin egna kulturella ryska bakgrund. I resultaten illustreras hur de äldre immigranterna lämnas ensamma med hanteringen av de pandemirelaterade utmaningarna; de saknar makt att kräva samhälleligt stöd, och således individualiseras de pandemirelaterade utmaningarna. Resultaten bidrar till tidigare forskning genom att lyfta fram hur språkanvändning och följderna av de diskursiva konstruktionerna, vid sidan av de materiella- och sociala förhållandena, såväl möjliggör som begränsar de rysktalande immigranternas förståelse av sitt välmående under pandemin. Därtill illustrerar resultaten hur de olika förståelserna hör samman med tidigare kulturellt bundna uppfattningar kring äldre och immigranter.

Syftet med denna avhandling har varit att undersöka vilka erfarenheter skolkuratorer som arbetar inom elevvården har av att bemöta HBTIQ-ungdomar. samt deras syn på vilket stöd de upplever att de behöver för ökad kunskap. Forskningsfrågorna är följande: Hur beskriver skolkuratorer sina erfarenheter och kunskaper när det kommer till att arbeta med HBTIQ-ungdomar inom elevvården? Vilket stöd upplever skolkuratorerna att de skulle behöva för att arbeta med HBTIQ-ungdomar på bästa sätt? Hur tar sig den heteronormativt dominerande diskursen sig uttryck i skolvärlden, och vilken betydelse får den när det kommer till skolkuratorers arbete med HBTIQ-ungdomar? Studien har en kvalitativ ansats. Datainsamlingen har bestått av semistrukturerade intervjuer, som sedan har analyserats med hjälp av innehållsanalys. Urvalet har bestått av sju skolkuratorer verksamma runtom i Finland, och intervjuernas längd sträckte sig från 18–32 minuter. Som teoretisk referensram har använts socialkonstruktionism (Burr, 2015) samt teori med fokus på sexualitet och heteronormativitet. (Mattson, 2021, Lykke, 2003, Rich, 1980). Resultaten visar att alla skolkuratorer hade erfarenheter av att arbeta med ungdomar som identifierade sig som HBTIQ, och att deras erfarenheter alla var varierande; vissa hade mer negativa erfarenheter, medan andras erfarenheter var mer positiva. Det fanns svårigheter att stödja ungdomen i att våga vara sig själva och vara öppna med sin sexuella läggning, när föräldrar, släktingar, eller andra auktoriteter uppvisade klart negativa attityder mot andra sexuella läggningar utöver heterosexualitet. Andra utmanande faktorer som skolkuratorerna lyfte upp när det kom till att arbeta med HBTIQ-unga var okunskap, fördomar och negativitet som kunde florera inom lärarkåren, samt elevers ofta nedsättande språkbruk och kränkningar om HBTIQ-personer, vilket kunde ses som ett hinder för vissa ungdomar att våga vara öppna med vem de är. I skolan ansågs elever och lärare hos vissa skolkuratorer som en av de största utmaningarna att jobba med; kuratorerna upplevde sig ofta ha tillräcklig kompetens för att arbeta med HBTIQ-unga, men fördomar och negativa attityder bland både lärare och elever försvårade arbetet. Alla kuratorer var nöjda med sin nuvarande förmåga att bemöta och arbeta med HBTIQ-ungdomar, men uttryckte ändå att de önskade sig mera kunskap i form av olika kurser och fortbildningar, för att stärka självkänslan och öka kunskapsnivån.

Upplevelsen av hur man blir bemött av vårdpersonalen har en stor betydelse för själva vården och omsorgen. Detta är också en av kvalitetsaspekterna som uppföljs inom äldreomsorgen. I forskning om bemötandet har fokus i huvudsak riktats mot vårdtagaren och på de följder bemötandet har haft för vården eller omsorgen. Mycket litet forskning överlag har gjorts ur vårdarens – bemötarens – perspektiv. Syftet med denna studien är därför att studera hur vårdare konstruerar bemötandet, vilka diskurser som kan urskiljas i talet om bemötande och vilka implikationer dessa har i omsorgsarbetet. Studien är till sin natur kvalitativ och den har gjorts ur ett socialkonstruktionistiskt och ett diskursivt perspektiv. Materialet består av 12 semistrukturerade intervjuer med vårdare som arbetar på ett offentligt serviceboende med heldygnsomsorg. Svaren har analyserats med hjälp av den foucauldianska diskursanalysen. Resultaten visar att bemötandet konstrueras av uppmärksamhet, röstanvändning och beröring samt att vårdaren får kontakt och ger tid åt den äldre personen. Det urskiljs fyra diskurser om bemötandet: diskursen om behov och vård, diskursen om det professionella bemötandet, diskursen om det reflexiva bemötandet och diskursen om ömsesidighet. De tre första diskurserna är de dominerande. Den sistnämnda urskiljs i situationer för undantag eller då de rådande praktikerna ifrågasätts. Implikationer inom de dominerande diskurserna är en kategorisering av de äldre personerna utgående från sjukdom eller beteende vilket samtidigt även minskar på beaktandet av individualiteten i bemötandet, att vårdteknologi upplevs komma emellan vårdaren och den äldre personen och minska på närhet och beröring för de äldre personerna samt att våldsamma muntliga eller fysiska uttryck gentemot vårdarna anses vara en del av arbetet och som också normaliseras i talet. Resultaten påvisar ett behov att fästa uppmärksamhet på sättet hur vårdteknologin implementeras i omsorgen, på sättet att tala om de äldre personerna och framför allt på möjligheterna att minska på våldet gentemot vårdarna. Det rekommenderas också mera forskning om bemötandet i äldreomsorgen för att stöda utvecklingen av arbetsmetoderna samt planeringen och organiseringen av omsorgstjänsterna till att motsvara de kvalitetsförväntningar som riktas mot dem från servicebrukare, vårdare och samhälle även i fortsättningen.

Tiivistelmä – Referat– Abstract Boendeservice regleras i socialvårdslagen (1301/2014) och baserar sig på en servicebehovsbedömning för klienter. Tjänsten är frivillig och kräver i praktiken en psykiatrisk diagnos samt en begränsad funktionsförmåga hos klienten, som föranleder boende med stöd. Med boendeservicen strävar kommunerna till att minska avdelningsvården inom psykiatrin och samtidigt ge klienterna en vardag som medför delaktighet i samhället. Avhandlingens syfte är att problematisera och förklara boendeservicen under socialvårdslagen genom en narrativ litteraturanalys av servicen i Finland och internationellt. Målsättningen är att genom en narrativ litteraturanalys av tidigare forskning och rapporter identifiera och belysa vissa problemområden med boendeservice som b.la. kortsiktigheten i kontrakten, behovet av en diagnos samt fragmenteringen av servicen bland serviceproducenterna. Dessa bildar sedan tematiska helheter inom analysen. Boendeservicen analyseras även utifrån en strukturell hållbarhetsram. Frågorna gäller boende som en bastrygghet, en problematisering av diagnosen som grund för servicebehovet och boendeservicen som en större tematisk helhet under hållbarheten. Ansatsen är holistisk, baserad på teorier av Lauri Rauhala och Erik Allardt för att se klienten inom boendeservicen som en hel och komplex människa. En holistisk ansats innebär att ord som självbestämmande och återhämning blir extra viktiga. Samtidigt borde avinstitutionaliseringen av psykiatrin främjar en klientbaserad insats med möjligheter till flexibla lösningar. Till det mänskliga varandet och återhämtning från sjukdom hör även materiella saker som en egen bostad eller en inkomst. Dessa behövs för att en individ skall känna sig trygg och klara av att återvända från sjukdom till en så funktionerande vardag som möjligt. Metoden för avhandlingen är narrativ litteraturanalys, en forskning om forskning. Materialet består av främst finländsk forskning men även internationella forskningar är aktuella för att belysa ämnet ytterligare. Den riktade narrativa materialinsamlingen baseras sig på en begränsad tid och ett begränsat urval. Analysen av materialet är tematisk. Sökorden, sökträffar och det funna materialet redovisas i avhandlingen i tabeller. Avhandlingens resultat visar att det uppstår vissa tematiska helheter under forskningsfrågorna. Dessa tematiska helheter återges som underrubriker och problematiseras. Tematiserade helheter är boendeservicen som en service, boendeservicens utgångspunkt i diagnosen och boendeservicen ur ett globalt hållbarhetsperspektiv. Resultaten visar att det uppstår motstridigheter när kommunen både köper och beviljar tjänster samtidigt som kommunerna själv övervakar köptjänsterna. Klienterna inom boendeservicen kan bli stämplade att förbli inom boendeservicen genom att den psykiatriska diagnosen hindrar dem från att erhålla annan service. Det kommer att krävas förändringar inom kommunerna för att boendeservicen skall vara en hållbar lösning på lång sikt. Socialarbetare behöver kunskap om psykisk ohälsa samtidigt som det krävs en förmåga att se en strukturell holistisk helhet i ett fragmenterat system. Flexibla lösningar och förebyggande åtgärder som riktar sig till hjälp i vardagen för klienten är att föredra framom anstaltliknande boenden, visar både nationell som internationell forskning. Anstaltliknande boenden är resultatet till trots den dominerande formen av boendestöd just nu.

Fakultet: Statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet Utbildningsprogram: Magisterprogrammet i samhällsvetenskaper Studieinriktning: Journalistik och kommunikation Författare: Lotta Lindholm Arbetets namn: Coronarestriktioner och ojämställd idrott - En kvantitativ innehållsanalys av opinionstexter på sportsidorna i Hufvudstadsbladet Arbetets art: Magisteravhandling Månad och år: maj 2023 Sidantal: 48 + 7 sidor Nyckelord: Sportjournalistik, opinionstexter, genusfördelningar, covid-19 Handledare: Laszlo Vincze Förvaringsplats: Helsingfors universitet Sammandrag: Magisteravhandlingens syfte var att få fram vad Hufvudstadsbladet (Hbl) skriver om i deras opinionstexter på sportsidorna i papperstidningen. I avhandlingen ligger fokuset på år 2020, då covid-19, och restriktionerna som kom med pandemin, orsakade att idrotten stod stilla och tävlingar flyttades. Genusfördelningarna i opinionstexterna granskas, då Hbl enligt sina egna ord vill bidra till en mer jämställd idrottsvärld. Materialet för avhandlingen var alla tidningar från år 2020. En kvantitativ innehållsanalys genomfördes, för att se vad tidningen skrev om i de olika opinionstexterna och hur genusfördelningen såg ut. Resultaten för analysen visade att Hbl hade ett mångsidigt innehåll i opinionstexterna på sportsidorna, då ungefär 40 procent av alla opinionstexter var samhälleligt relevanta i stället för att endast handla om sport. De mer samhälleliga texterna handlade oftast om jämlikhetsfrågor eller covid-19. Genusfördelningen i opinionstexterna var ojämn, då endast en fjärdedel av texterna handlade om damidrott och över hälften om herridrott. Genusfördelningen varierade beroende på typen av opinion, samt idrottsgrenen texten handlade om. Texterna om lagsport hade till exempel betydligt mindre innehåll om damidrott än texterna om individuella grenar. Damidrott togs oftast upp i texter om jämlikhetsfrågor, medan det skrevs mer om herridrott i texter om ekonomi och hälsa. Resultaten diskuteras genom att se på genusfördelningar och samhälleligt innehåll. Avhandlingens resultat är överens med tidigare forskning, som Bruce, Howden et.al. (2010), Daum & Scherer (2017) och Laine, 2011, då genusfördelningen inte var jämn. Nästan hälften av opinionstexterna på sportsidorna handlade om samhälleliga teman, vilket är mer än i tidigare forskningar av bland annat Daum och Scherer (2017) och Laine (2011). Avhandlingens brister är ett begränsat och icke-slumpmässigt analysmaterial och att en del information föll bort då materialet måste bearbetas och kodas om. För framtiden kunde det vara intressant att göra en kvalitativ innehållsanalys eller en diskursanalys om opinionstexter på sportsidor, för att närmare undersöka hur olika samhälleliga kontexter tas upp och vilka ordval som görs.

Den demokratiska legitimiteten i EU är ämne för ständig debatt. Hur man gör flernivåsystem legitima och ansvarsfulla är en av de centrala frågorna inom statskunskap idag (Black 2008). Flernivåsystem karaktäriseras av att staten inte är den enda aktören som erhåller auktoritet, och statens roll är förminskad. Sådana system präglas av fragmentering, komplexitet och ömsesidigt beroende mellan aktörer, där statliga och icke-statliga aktörer är samtidigt både tillsynsmyndigheter och reglerade av andra aktörer. En allmän EU-kritiskhet har vuxit fram bland folket i flera länder, och tilliten till unionens beslutsfattandeprocesser är fallande. Flera av de beslut som berör nationalstaterna och dess invånare fattas på EU-nivå, och därför är det viktigt att de processer som styr beslutsfattarna erhåller en stark legitimitet. Syftet med denna avhandling är att undersöka vilka mekanismer EU använder sig av för att legitimera dess beslutsfattandeprocesser. Det teoretiska ramverket består av en beskrivning av policyprocessen i EU samt teorier om flernivåstyrning och legitimitet. Legitimiteten i politiska system har många definitioner, och i denna avhandling är syftet att fokusera på institutionella aspekter av legitimitet, inte på den folkliga upplevelsen av beslutsfattarnas makt som legitim. Därmed bygger det teoretiska ramverket på litteratur som handlar om vilka mekanismer EU använder sig av för att legitimera själva processerna (throughput) och effektiviteten (output) av dess beslut. EU:s grundläggande “problem” är en svag input legitimitet, alltså måste en stor del av politiken legitimeras på output sidan. På basis av den existerande litteraturen kan man identifiera fyra legitimitetsmekanismer som EU använder sig av för att legitimera sin politik som förknippas med output legitimitet: ansvarighet, transparens, inkludering och öppenhet, samt effektivitet. Med de fyra mekanismerna från teoriavsnittet som utgångspunkt, har jag utfört en fallstudie med kvalitativ innehållsanalys av EU:s direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor. Jag har även studerat implementeringen av direktivet i Finland, för att få en bild av hur mekanismerna tar sig i uttryck på nationalstatlig nivå jämfört med EU. Metoden är passande för en sådan här undersökning, då syftet är att söka efter meningsbärande enheter i ett dokument för att testa ifall innehållet överensstämmer med det som teorin förespråkar. Resultaten antyder att alla fyra mekanismer finns i någon form i det valda direktivet. Såsom förväntat har vissa mekanismer en starkare närvaro än andra, men i sin helhet finns alla representerade. Effektiviteten syntes mest i förhållande till implementeringen på den nationella nivån. I utformandet av direktivet har man använt sig av många olika legitimeringsmekanismer, som ger direktivet demokratisk legitimitet och trovärdighet. Man kunde även särskilja mellan mjuka och hårda styrmekanismer i direktivet. Undersökningen kan anses vara något bristfällig i och med att jag endast haft möjlighet att undersöka vad som sägs i själva direktivet, inte det som skett medan direktivet har utformats, vem som varit delaktig o.s.v. Vidare kunde analysen ha blivit bättre ifall jag hade intervjuat någon som arbetat med EU:s processer. Vad gäller generaliserbarheten och validiteten av resultaten vågar jag dock påstå att man kan härleda vissa saker om legitimiteten i EU direktiv på basis av denna undersökning. I och med att de fyra legitimitetsmekanismerna har en stark teoretisk förankring finns det en stor sannolikhet att man skulle hitta samma eller liknande mekanismer i något annat EU direktiv eller en annan process. Slutligen kan konstateras att det finns utrymme för fortsatt forskning inom ämnet.

Ett barn befinner sig i en sårbar position då deras förälder är allvarligt sjuk och mottar palliativ vård. Barns behov riskerar att förbises då stort fokus läggs på patienten och eventuell behandling, även om palliativ vård ska inkludera patientens anhöriga. Syftet med magisteravhandlingen är att undersöka genom en litteraturöversikt vad för typ av forskning som har bedrivits gällande barn vars förälder är döende och att kartlägga nuvarande kunskapsläge vad angår socialt arbete med barn vars föräldrar är döende. Parallellt granskas på vilket sätt barnperspektiv och barns perspektiv tas i beaktande i forskningen. Som grund för avhandlingen har jag valt att använda barndomssociologi som teoretisk referensram där barnperspektiv och barns perspektiv diskuteras. Litteraturöversikten ska besvara dessa forskningsfrågor: 1. Hur ser kunskapsläget ut inom forskning kring barn vars förälder är döende? 2. Vilka barnperspektiv förs fram inom forskningen? 3. Hur definieras socialvården och sociala arbetets roll inom forskningen? Materialet består av 26 vetenskapliga artiklar och har analyserats kvantitativt och kvalitativt. Fyra övergripande kategorier och sju teman identifierades. Barns inkludering, förändrad familjedynamik, betydelsen av öppen kommunikation och uteblivet psykosocialt stöd poängteras starkt. Professionella påpekar otillräcklig kunskap i samtalsteknik och avsaknaden av handledning för att hantera den emotionella belastningen. Barns perspektiv uppmärksammas till viss del, men fortfarande dominerar barnperspektiv i forskning. Stor forskningspotential inom socialt arbete existerar då forskning gällande barn vars förälder är döende främst bedrivs inom vårdvetenskap.

Under senaste årtionden har den medicinska uppfattningen om avvikande mänskligt beteende dominerat i det finländska samhället. Fenomenet kallas för medikalisering och har resulterat i ett uppsving i antalet människor med medicinska diagnoser. Därmed har även antalet individer som diagnosticerats med neuropsykiatriska funktionsvariationer [NPF] ökat. NPF fungerar som ett samlingsnamn för neurologiska avvikelser som kan leda till diagnoser som ADHD, Autismspektrumstillstånd, Tourettes syndrom eller Blandade specifika utvecklingsstörningar. Individer med NPF upplever varierande symptom, deras diagnosprocess är oftast komplicerad och individerna behöver ofta samhälleligt stöd. Till samhälleligt stöd beräknas stöd som beviljas från FPA, socialservicen, hälsovården och stöd till skolan. Tidigare studier har lagt fram bevis på att familjer vars barn har NPF sällan uppfyller de kriterium som finns för att beviljas samhälleligt stöd. Avhandlingens syfte är att studera vilken betydelse föräldrar vars barn har NPF-symptom tillskrivit diagnosen inom familjen och hur diagnosen upplevs påverka beviljandet av samhälleligt stöd. Det är oftast föräldrar som ansöker om stöd till sitt barn och därmed är föräldraperspektivet relevant. Materialet samlades in med en enkät som skickades till en Facebook-grupp vid namnet Nepsy-nurkka. Gruppen är grundad i synnerhet till föräldrar vars barn upplever NPF-symptom. Som avhandlingens bakgrundsteori fungerar medikalisering och social kontroll. Med hjälp av teorierna diskuteras diagnosens betydelse hos föräldrar till barn med NPF. Resultaten visar att föräldrarna upplever samhällets stöd som bristande och diagnoscentrerat. En del föräldrar anser att diagnoscentreringen är en bra sak medan andra anser att ett individbaserat bemötande skulle vara en bättre lösning. De flesta av föräldrarna upplever NPF som ett medicinskt problem och önskar sig därmed medicinska lösningar. Framtida forskning kunde studera vidare den medicinska diagnosens betydelse i beviljandet av samhälleligt stöd.

To my knowledge, this is the first study describing student communication, learning, and wellbeing at the university-level during Covid-19 in Finland. This research is meant to correspond to the need for more research regarding the effects of the Covid-19 pandemic on youth (aged 29 and younger according to the Finnish legislation). The goal of the research is to provide solutions to the complex challenges which have arisen during the pandemic and a rapid transition to a fully online learning and teaching format in Finland. The thesis brings to light student experiences regarding online learning, communication and wellbeing, during the Covid-19 pandemic. This research is guided by two research questions: 1. How do students at the University of Helsinki describe their experiences of distance communication and learning during the Covid-19 pandemic? And second: 2. How has the Covid-19 pandemic influenced the wellbeing of students at the university? Theoretically, the approach of this thesis builds on social constructionism. Methodologically, reflexive thematic analysis is used, to examine the research material. The empirical data consists of qualitative semi-structured interviews with five university students at the University of Helsinki. The analysis showed significant challenges with communication, learning and wellbeing in the student population, during the Covid-19 pandemic. Overall, communication had deteriorated during the initial phases of the Covid-19 pandemic; however, improved over time. The main recommendation of the research is coordinated action in form of a unified manual regarding online teaching and behavior on Zoom, by universities or similar institutions in Finland, which face a similar challenge as the University of Helsinki. Lecturers are encouraged to take a personal interest in student engagement online, and strongly recommend using cameras, speaking more freely, and participating actively in small groups, for better student success, communication and wellbeing. In addition, students are encouraged to stay social and form support groups on for example Whatsapp or other similar application. In the future, students may be able to use distance learning opportunities for networking and potentially, meeting future colleagues online. Lastly, student wellbeing is in focus, and should be researched further, to implement strategies for the preservation of student wellbeing, wellbeing at university and for sustainable networks in the academic environment.