Browsing by Subject "flerspråkighet"
Now showing items 1-9 of 9
-
(2024)Etelä-Karjalasta ja Kymenlaaksosta koostuva Kaakkois-Suomi eroaa kielitilanteelta suuresta osasta Suomen alueita. Alueen kielitilannetta kuvaa se, että vieraita kieliä ensikielenään puhuvien henkilöiden osuus on pienempi kuin heidän osuutensa koko Suomen väestöstä. Kuitenkin venäjää ensikielenään puhuvien osuus on Kaakkois-Suomessa maan keskiarvoa suurempi. Tutkielmani tarkoituksena on kartoittaa, millaisia kokemuksia Etelä-Karjalassa ja Kymenlaaksossa ruotsia toisena kotimaisena kielenä opettavilla opettajilla on monikielisten lukiolaisten ja yläkoululaisten opettamisesta. Lisäksi tarkoituksena on selvittää hyödyntävätkö opettajat monikielisyyttä joillakin tavoin opetuksessaan. Tutkimuksen aineisto on kerätty loppuvuoden 2023 ja alkuvuoden 2024 aikana Etelä-Karjalan ja Kymenlaakson lukioihin lähetetyn sähköisen kyselylomakkeen avulla. Lomake koostuu yhteensä 16 kysymyksestä, joista 4 on taustakysymyksiä ja 12 käsittelee monikielisyyttä ruotsinopetuksessa. Suurin osa kysymyksistä on avoimia kysymyksiä. Yhteensä kyselyyn vastasi 21 opettajaa, joista 14 työskentelee Kymenlaaksossa ja 7 Etelä-Karjalassa. Tutkimusaineistosta selviää, että suurin osa vastaajista selvittää erilaisten apuvälineiden avulla mitä kieliä heidän oppilaansa/opiskelijansa osaavat. Pieni osa ei kuitenkaan asiaa tietoisesti selvitä. Lisäksi tutkimus osoittaa, että suurin osa kyselyyn vastanneista opettajista hyödyntää monikielisyyttä ruotsinopetuksessa. Monikielisyyttä hyödynnetään mm. vertailemalla ruotsia muihin kieliin sekä kannustamalla oppilaita/opiskelijoita hakemaan tietoa kaikilla heidän osaamillaan kielillä. Enemmistö vastaajista hyödyntää myös oppilaiden ja opiskelijoiden monikielisiä taustoja opetuksen tukena, esimerkiksi kulttuuritietoutta opettaessaan. Kaikki eivät monikielisiä taustoja kuitenkaan hyödynnä. Haasteina mainitaan esimerkiksi se, ettei opettaja osaa monikielisten oppilaiden ensikieliä. Lisäksi tutkimus osoittaa, että monikielisten oppilaiden/opiskelijoiden opettaminen nähdään jonkin verran haastavampana kuin kotimaisia kieliä ensikielenään puhuvien. Monikielisillä oppilailla/opiskelijoilla esiintyy vastaajien mukaan enemmän haasteita ruotsinopiskelun eri osa-alueilla kuin kotimaisia kieliä ensikielenään puhuvilla. Haasteita esiintyy etenkin kieliopissa. Lisäksi monilla puutteellinen suomen kielen taito vaikeuttaa opetuksen seuraamista. Toisaalta esimerkiksi sanaston opettaminen monikielisille on monen vastaajan mielestä helpompaa kuin kotimaisia kieliä äidinkielenään puhuville, sillä usein monikieliset oppilaat/opiskelijat hyötyvät sanaston oppimisessa monikielisestä kompetenssistaan.
-
(2019)The material that has been analyzed for this study consists of video recordings from Natur & Språk’s [Nature & Language’s] multilingual summer camps. The aim was to study the children’s interactions and conversations at the camps, focusing on their stances towards other languages. A further aim was to study the results in relation to the National Core Curriculum for Basic Education 2014. The research questions focus on how the children in their conversations express their stances and positions towards other languages, and how this can be related to the views on language stated in the national core curriculum. The respondents were between 8 and13 years old and spoke either Swedish or Finnish while some were bilingual. The video recordings of the conversations between the children were transcribed and analyzed through thematic analysis. The transcripts were additionally analyzed through a sociolinguistic perspective by studying the children’s stance. The theoretical framework of this study was based upon stance. As a result of the analysis, four main categories were found that represented the children’s varied ways of expressing their stances towards other languages, as well as other people’s language choices and backgrounds. The children categorized themselves and others in relation to languages and/or language groups. They showed expectations regarding their own and/or other’s competence. They expressed comments or whishes about language choice and showed orientation towards language learning. These results demonstrate that multilingual practices with language encounters create opportunities for children to challenge themselves and develop their language awareness, their stances and interests in other languages. In relation to this, parallels were drawn to the views on language stated in the National Core Curriculum, with its aims concerning language awareness and cultural diversity. Therefor this study can contribute with insight in regard to the potential that multilingual practices and activities have to offer in different educational contexts. This study is written in collaboration with the project Natur & Språk [Nature & Language], a collaboration between the Finnish Society for Nature and Environment, the Finnish Nature League and the Faculty of Educational Sciences at the University of Helsinki.
-
(2019)I min Pro Gradu –avhandling undersöker jag inlärningen av det tyska språket som ett andra främmande språk under ett utbytesår i Tyskland. Forskningen är en fallstudie som sätter en utbyteselevs upplevelser i fokus. Syftet med undersökningen är att studera hur språkinlärningsprocessen upplevs av utbyteseleven och vilken betydelse lärmiljön har för upplevelserna med språket, som tillägnas på ett naturligt sätt. Eftersom eleven har tidigare kunskaper i andra språk (svenska, finska och engelska) utgör tyskan det andra främmande språket. Således undersöks även dessa kunskapers betydelse för inlärningen av det tyska språket. I avhandlingens teoridel behandlas forskning om utbytesstudier samt om tillägnandet av främmande språk utgående från en naturlig lärmiljö. I och med att utbyteseleven har tidigare erfarenhet av att lära sig språk utgör flerspråkighetsforskningen den teoretiska grunden för språkinlärningen. Materialet utgörs av en intervju samt ett frågeformulär, vars ändamål var att samla bakgrundsinformation inför intervjun. Materialet transkriberades och analyserades sedan med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Undersökningens resultat avslöjar att utbyteselevens syn på inlärningen av det tyska språket är ytterst positiv, trots stora språkliga utmaningar i början av året. Elevens upplevelser indikerar att den positivt präglade sociala kontexten och de tidigare språkkunskaperna är starkt förknippade med språkutvecklingen. Dessutom har de individuella faktorerna en stor betydelse för inlärningen. En stark vilja av att kunna uppnå de egna kommunikationsbehoven och ett aktivt engagemang med språket tyder på elevens höga motivation för att lära sig tyska. Goda relationerna med personerna i utbyteselevens omgivning bidrar med stöd och en trygg lärmiljö. De tidigare språkkunskaperna, framförallt svenskan och engelskan, utnyttjas strategiskt av eleven och är till stor nytta för såväl de receptiva som de produktiva färdigheterna i tyska. I resultaten kan en tydlig relation till flerspråkighetsforskningens modeller uppfattas.
-
(2023)Tämän tutkielman tarkoituksena on ottaa selvää monikielisistä opetuskäytännöistä ruotsinopetuksessa Helsingin suomenkielisissä lukioissa sekä selvittää millä tavoin ruotsinopettajat ottavat monikieliset opiskelijat huomioon opetuksessa ja opetuksen suunnittelussa. Lisäksi selvitän millaisia apukeinoja opettajat kokevat tarvitsevansa tukeakseen monikielisiä opiskelijoita paremmin sekä miten opettajien mielestä oppimateriaalia voisi kehittää. Tutkielmassa monikielisellä opiskelijalla viitataan opiskelijaan, jonka ensikieli on jokin muu kuin kotimainen kieli (suomi, ruotsi tai saame) ja joka puhuu arjessaan useampaa kieltä. Tutkielman materiaali koostuu kahdeksasta vastauksesta kyselyyn, joka on suunnattu Helsingin suomenkielisten lukioiden ruotsinopettajille. Analyysimetodina käytetään laadullista sisällönanalyysia. Analyysi on jaettu kolmeen teemaan: monikieliset opetuskäytännöt; haasteet, apukeinot ja lisäkoulutus sekä oppimateriaali. Analyysissa annetaan ensin kokonaiskuva vastauksista ja sen jälkeen esimerkkejä opettajien vastauksista. Tutkimustulokset osoittavat, että opettajat suhtautuvat monikielisyyteen neutraalisti ja, että monikielisiä opetuskäytänteitä käytetään suhteellisen vähän. Opettajat, joilla on kokemusta monikielisessä ympäristössä työskentelemisestä, osoittivat pohtivansa monikielisyyttä enemmän ja olevansa tietoisempia opiskelijoiden monikielisyydestä. Kaikilla kyselyyn vastanneilla opettajilla on monikielisiä opiskelijoita opetusryhmissään ja suurin osa vastasi ottavansa monikieliset opiskelijat huomioon opetuksessa ja opetuksen suunnittelussa. Eniten opettajat käyttävät kielten vertailua opetusmetodina. Myös visuaalisia keinoja, opiskelijoille tuttuja teemoja sekä ensikielen käytön kannustamista käyttää moni opettaja. Opettajat kertovat, etteivät he koe saaneensa tarpeeksi koulutusta monikielisten opiskelijoiden tukemiseksi. Opettajien mukaan oppimateriaalia tulisi kehittää tukemaan monikielisyyttä. Vastausten perusteella voidaan todeta, että lisäkoulutukselle sekä koulujen yhteisille ohjeistuksille monikielisyyden edistämiseksi on tarvetta ja lisäksi oppimateriaalia tulisi uudistaa.
-
(2024)I Finland, ett land som blir allt mer flerspråkigt, bildas familjer med olika etniska bakgrunder. Dessa familjer praktiserar flerspråkighet i sitt dagliga liv. I Finland finns det officiellt två nationalspråk: finska och svenska. Trots att den finskspråkiga befolkningen utgör den stora majoriteten och det svenska språket talas endast i några få regioner i landet, betraktas svenskan inte som ett minoritetsspråk. Det finns flera artiklar som behandlar olika aspekter av den språkliga utvecklingen hos flerspråkiga familjer som kombinerar finska och ett annat språk (t.ex. finska och svenska, finska och ryska), men det finns inte mycket forskning om hur flerspråkiga familjer med svenska och ett annat språk hanterar sin vardag och sin språkliga utveckling. Denna forskning koncentrerar sig på rysk-finlandssvenska familjer och undersöker familjens språkpolicy i dessa familjer i Finland genom att genomföra en serie intervjuer med familjemedlemmar. Till undersökningen valdes fyra familjer som använder både ryska och svenska på modersmålsnivå i hemkommunikationen och som bor i Finland. I intervjuerna, som görs med föräldrar och i vissa fall med vuxna barn, diskuteras olika språkhanteringsstrategier i familjen, beslut kring språkval, språkideologi och dagliga språkliga praktiker. Resultaten av analysen visar att familjerna lyckas balansera användningen av både ryska och svenska i samma utsträckning i sitt dagliga liv, men i alla familjer har man funnit användning av finska. Svenskan dominerar över ryskan i den andra generationens språkliga vardagspraktik. Föräldrarna i dessa flerspråkiga familjer använder olika tekniker och strategier för att upprätthålla sina barns språkliga utveckling, men det har visat sig att de inte uttryckligen diskuterar språkhantering eller språkpolicy i hemmet. Denna studie är relevant inom språkvetenskapen eftersom den breddar förståelsen av svenskans ställning i Finland och ger en inblick i den dagliga språkliga praktiken i flerspråkiga familjer i Finland.
-
(2020)In this research I have examined how multilingual students are met in Swedish speaking secondary school in the metropolitan area of Helsinki. I have looked at the challenges and possibilities the minority schools have in offering education for a minority group. My research is based on interviews with seven special education teachers in four different secondary schools in the area, as the special educations teacher plays a major role in the multilingual students educational path. As a base in my research I used Cummins framework for school language policy development. Cummins states that a successful language acquisition requires both cognitive engagement and identity investment. These two correlate, as they strengthen or weaken each other. The material was thematized in two categories according to Cummins model for learning the knowledge-oriented language. The first category, Relationships between teaching and learning, consists of measures and structures that either support the multilingual student's knowledgeoriented language learning in school, or do not. The second category, The strengthening of the student's self-image, consists of the action or structures found in the schools that either support the multilingual student's self-image and identity development, or do not. The strong role that the Finnish language has in the Swedish speaking schools in the Capital Region can have both a positive and a negative impact on the multilingual pupils' schooling. On the one hand, the Finnish language acts as an axcluding factor in the school community, but at the same time there is evidence that the teaching in these bilingual schools has been formed to be language supporting, which could benefit the multilingual students.
-
(2020)Syftet med avhandlingen är att med hjälp av en enkätundersökning se hur väl elever i årskurs nio i Sverige och Finland stavar ett visst antal svårstavade ord. Orden i enkätundersökningen är ett urval från en större lista över svårstavade ord i svenskan, sammanställd av Nordstedts i samarbete med Språkrådet. Mitt material består av 30 enkätsvar från 15 elever i Finland och från 15 elever i Sverige. Min metod är både kvantitativ och kvalitativ. Till en början analyseras enkäterna kvantitativt, sedan lyfts ett antal svårstavade ord ut för att analyseras med en kvalitativ analys. I min avhandling har jag ställt upp tre forskningsfrågor: Vilka är de mest utmärkande felen elever från Sverige och Finland har i fråga om rättstavning? Vilka skillnader finns det mellan elever i Sverige och elever i Finlands rättstavning av ett antal svårstavade svenska ord, och vad beror de på? Vilken roll spelar flerspråkighet för resultaten? Resultaten visar att de mest utmärkande felen hos elever i både Sverige och Finland gäller avsaknad av en bokstav i de felstavade orden, och att de här stavfelen kan kopplas till problematik rörande dubbelteckning och morfologisk medvetenhet. I Finland är det mest felstavade ordet abonnemang, medan det för Sveriges fel rör sig om ordet noggrann. Gällande den andra frågan, skillnader i stavning mellan eleverna i de två länderna, konstateras att eleverna i Finland tenderar att stava mer ljudenligt, då finlandssvenskt uttal ligger närmare den skriftliga representationen än det rikssvenska uttalet. Eleverna i Finland visar inte heller lika tydliga drag av reduktion i skrift som eleverna i Sverige gör. Ytterligare visar det sig att eleverna i Sverige inte har lika svårt med orden abonnemang och giftermål, vilket kan vara en indikation på att finlandssvenska elever lever i ett samhälle som är mer dominerat av ett annat språk, finskan, och därför inte stöter på traditionella eller ovanliga ord lika ofta som rikssvenska elever. Min tredje och avslutande forskningsfråga handlar om vilken roll flerspråkighet spelar. Resultaten visar att de flerspråkiga eleverna i Finland presterar bättre än flerspråkiga i Sverige och enspråkiga i Finland, och lika bra som enspråkiga elever i Sverige. Det här resultatet ger en indikation på att flerspråkiga elever har en god morfologisk medvetenhet, något som är viktigt för att kunna stava rätt på svenska. Förslag för vidare forskning kunde vara att i framtiden inkludera variabeln läsförståelse, och undersöka hur eller om svaga resultat i läsförståelse korrelerar med svaga resultat i stavning.
-
(2017)I avhandlingen granskas svenskans användning i riksdagen ur riksdagsledamöternas och assistenternas synpunkt. Syftet för avhandlingen är att ta reda på svenskans värde i riksdagen, att utreda riksdagsledamöternas och assistenternas svenskkunskaper, i vilka situationer svenskan används och hur språket bör befrämjas i framtiden. I avhandlingen kopplas också informanternas politiska parti med svaren. Forskningsmaterialet har samlats in i Finlands riksdag och består av riksdagsledamöternas samt deras assistenters svar på två frågeformulär som skickats elektroniskt till dem i oktober 2016. Av riksdagens 200 ledamöter svarade 51 på formulären och av 180 assistenter svarade 79 stycken. Metoden för avhandlingen är en enkätundersökning, som består utav både kvantitativ och kvalitativ forskning. I den teoretiska referensramen tas bl.a. upp vilken påverkan motivation och attityder har på språkinlärning, språkfärdigheter och kompetenser, två-, fler- och parallellspråkighet. Svenskan granskas ur dess lagstadgade ställning i Finland och hur språket lyfts fram i partiernas språkprogram. För jämförelsens skull granskas tvåspråkigheten i andra tvåspråkiga parlament i världen. Resultaten visar att både ledamöterna och assistenterna ser ett stort värde i svenskan och anser språkets status viktigt, men samtidigt tycker de att svenskan inte i praktiken syns så mycket i riksdagen. Landets tvåspråkighet värderas högt bland informanterna och de anser att då riksdagen representerar hela Finland är det viktigt att båda nationalspråken syns i riksdagsarbetet. En del informanter anser också att svenskan inte har ett värde i riksdagen och att vissa ledamöter försöker trampa rätten för de svenskspråkiga. Majoriteten av informanterna har finska som modersmål och endast 17,6% respektive 12,7% av informanterna skriver att de har svenska som modersmål. Nordiska rådet, samarbete med Sverige och de övriga nordiska länderna, Ålandsfrågorna och kontakten till det tvåspråkiga Finland är ämnesområden där svenskan används mest enligt informanterna. Både ledamöterna och assistenterna pratar svenska främst med SFP:s representanter, när de svarar på svenskspråkiga mejl och telefonsamtal samt med svenskspråkiga journalister. En effektiv lösning att befrämja svenska språket i riksdagen är genom att erbjuda utbildning och språkkurser i större grad för ledamöterna, assistenterna och personalen. Informanterna uttrycker dock en oro för att kurserna ordnas under sådana tidpunkter som inte passar deras tidtabeller. Utbildningspersonalen borde enligt dem ta reda på vilka tidpunkter som passar bäst ledamöterna, assistenterna och den övriga personalen och ordna kurserna enligt det. Båda informantgrupperna tycker att talmannens inställning och attityd mot svenskan har en märkvärdig påverkan på hur svenskan bemöts och används i plenum och på hela språkklimatet i riksdagen.
-
(2024)Denna avhandling handlar om 18–30-åriga personers uppfattningar om tvåspråkighet. Syftet med avhandlingen är därmed att ta reda på hur 18–30-åriga personer i huvudstadsregionen uppfattar begreppet tvåspråkighet. Jag tar först reda på informanternas egen språkliga identifikation och vad som påverkar den och går därefter igenom informanternas uppfattningar om tvåspråkighet i allmänhet. Materialet för denna avhandling har samlats in med enkät från december 2023 till april 2024. Enkäten innehöll följande fyra delar: bakgrundsfrågor, språkkunskaper, egen identitet och tvåspråkighet i allmänhet. Sammanlagt 54 personer svarade på enkäten och dessa enkätsvar har analyserats kvalitativt med hjälp av figurer och exempel. Studien utgår i första hand från Skutnabb-Kangas (1981) definition av tvåspråkighet. Hon definierar tvåspråkighet genom fyra kategorier: ursprung, kompetens, funktion och attityder. Analysen visar att 30 av de 54 informanterna uppfattar sig själva som enspråkiga och 23 som tvåspråkiga. När informanterna motiverar sina val för en- eller tvåspråkighet, nämns funktion 28 gånger, ursprung 21 gånger, kompetens 15 gånger och identitet 5 gånger. De allmänna uppfattningarna om tvåspråkighet varierar mellan informanterna, men informanterna är eniga om att en person som talar finska med en förälder och svenska med den andra är tvåspråkig, dvs. ursprungets betydelse i uppfattningar om tvåspråkighet är stor. Informanternas uppfattningar om kompetens och funktion uppvisar en liknande fördelning. Ungefär 30 av de 54 informanter uppfattar att en person som kan finska och svenska lika väl eller använder båda språken i sin vardag kan vara tvåspråkig. Informanternas uppfattningar om identitet uppvisar mer variation, men största delen ansåg att man kan vara tvåspråkig om man känner sig tvåspråkig.
Now showing items 1-9 of 9