Browsing by Subject "hemvård"
Now showing items 1-2 of 2
-
(2019)Den centrala forskningsfrågan för magisteravhandlingen är: ”Hur upplever äldre klienter hemvården?” Syftet med studien är förutom att ta reda på hur klienterna upplever hemvården också att ta reda på vilka faktorer som bidrar till att klienterna inom hemvården upplever en känsla av sammanhang? Samtidigt vill jag också få klienternas uppfattning om begreppet tid, både då de har hemvård och den övriga tiden. Genom intervjuer som datainsamlingsmetod har de äldre getts möjlighet att berätta om sina upplevelser av hemvården. Informanterna är fem äldre hemvårdsklienter i åldrarna 73 - 88 år och de har alla använt sig av hemvård under en längre tid. Antalet hemvårdsbesök varierade mellan 2 – 4 besök per dag. Alla klienter var ensamstående men hemmaboende. De centrala teman som vi reflekterade kring i intervjuerna är; personligt nätverk som resurs, upplevelser av hemvård och dess förändringar över tid, upplevelser av tid både med hemvård och i vardagen i övrigt, delaktighet i beslut som gäller den äldre själv kontra delaktighet som en förutsättning för att utföra dagliga aktiviteter. Vi diskuterade också kring temat egenvårdare, som är en del av verksamhetsprinciperna för hemvården inom Social- och hälsovårdsverkets område. Reflektioner kring hemvårdens betydelse var genomgående i flera teman. Kopplingen mellan tid och meningsfullhet kom tydligt fram; om det finns något meningsfullt att sysselsätta sig med så blir upplevelsen av tid mera positiv. Den slutsats som har kunnat dras från analysen av intervjuerna är att hemvården förutom att vara en praktisk resurs för klienterna också kan vara betydelsefull i sig genom att bidra med en känsla av sammanhang. Om den salutogena teorin finns med i planeringen och utförande av hemvården kan det stärka Kasam och bidra till att göra livet mera hanterbart, begripligt och meningsfullt för de äldre.
-
(2019)Many drugs are associated with the risk of QT prolongation and torsades de pointes (TdP). The risk increases with other risks factors for QT prolongation. Recognizing risk factors and QT prolonging drugs is critical in the management of this drug-related problem. The aim of this master’s thesis was to study the prevalence of use of QT prolonging drugs in older adults receiving home care. Additionally, the aim was to study concomitant use of QT prolonging drugs as well as clinically significant QT prolonging drug-drug interactions in the participants. The secondary objective was to study the most commonly used QT prolonging in the participants. The material used in this master’s thesis originated from a randomized controlled trial in City of Lohja, Finland, which enhanced a coordination in medication risk management for older home care clients. The analysis of the baseline data collected in fall 2015 was only deepened regarding QT prolonging drugs. The participants (n=188) were older adults (≥65 years) receiving regular home care from City of Lohja, randomized into an intervention group (n=101) and a control group (n=87). The majority of the participants were women (69%). The mean age of the participants was 83 years. Data on the participants’ drugs were collected from their medication lists. Clinically significant drug-drug interactions were identified using the SFINX database. The QTDrugs Lists of CredibleMeds were used for identifying drugs associated with QT prolongation and TdP. On average, the participants (n=188) used 2.3 drugs (SD 1.3, median 2.0) associated with QT prolongation and TdP. Of the participants, 36% (n=67) used drugs with known risk of TdP (QTDrugs List 1). The most commonly used drugs with known risk of TdP were donepezil and citalopram. The prevalence of QTDrugs List 2 drugs (possible risk of TdP) was 36% (n=67). Most of the participants (n=156, 83%) used drugs which under certain circumstances are associated with TdP (QTDrugs List 3). One fifth (21%) of the participants used concomitantly 2-3 drugs associated with QT prolongation and TdP. QT prolonging drugdrug interactions (SFINX-D interactions) were found in 3% of the participants. The drugs involved in the drug-drug interactions were donepezil, (es)citalopram and haloperidol. The prevalence of use of clinically relevant QT prolonging drugs (QTDrugs Lists 1-2) was higher in this study compared with the prevalence in outpatients in previous studies. Concomitant use of QT prolonging drugs is common in outpatients. Health care professionals need to be educated on the risks of QT prolongation, TdP and the risks of using QT prolonging drugs concomitantly. Risk assessment tools considering patient-specific risk factors could be more widely used, as they may reduce modifiable risk factors, and actual events of QT prolongation and TdP may be avoided. There is a need for systematic procedures for assessing and managing the risks of QT prolongation and TdP in the Finnish health care system.
Now showing items 1-2 of 2