Browsing by Title
Now showing items 1366-1385 of 3696
-
(2024)Tavoitteet. Tutkielman tavoitteena on selvittää, miten varhaiskasvatusikäiset lapset käyttävät neuvomista vertaisten välisissä vuorovaikutustilanteissa. Kiinnostuksen kohteena olivat 5–6-vuotiaat lapset. Aiempi tutkimus ei vastaa kysymykseen lasten tuottamista neuvoista, mutta aiempi tutkimus on osoittanut taitoja ja elementtejä, joista neuvominen syntyy ja joita selkeään neuvomiseen tarvitaan. Tutkielmassa etsitään lasten toiminnasta neuvomista, ja neuvomisen määritteleviä elementtejä, ja pyritään vastaamaan kysymykseen, miten lapset neuvovat ver-taisiaan. Menetelmät. Tutkimus on laadullinen empiirinen tutkimus. Tutkimukseen osallistuneet lapset ovat 5–6-vuotiaita, aineisto kerättiin kahdesta varhaiskasvatusryhmästä videoimalla. Tutkimus toteutettiin havainnoimalla videoaineistoa. Aineisto rajattiin lasten vapaaseen leikkiin, joissa ei esiinny aikuisia. Aineiston analyysi toteutettiin aineistolähtöisesti ja sitä analysoitiin multimo-daalisen vuorovaikutusanalyysin avulla, joka mahdollistaa myös eleiden ja ilmeiden tulkinnan osana tutkimusongelmaa. Tulokset ja johtopäätökset. Tutkimuksen merkittävin tulos oli, että lapset neuvoivat toisiaan sekä puheen, että nonverbaalien eleiden avulla. Neuvonta ja vuorovaikutus oli myös näiden yhdistelmää. Nonverbaalit eleet neuvomisen tukena olivat huomattavan yleisiä verrattuna ai-noastaan puheen kautta annettuihin neuvoihin. Lapset käyttivät suurimmaksi osaksi yleisesti neuvontaan liitettyjä taitoja ja elementtejä esittäessään neuvoa vertaisilleen, mutta eivät esi-merkiksi perustelleet omia mielipiteitään neuvon vastaanottajalle. Varhaiskasvatuksessa tuli-sikin pyrkiä ohjaamaan lapsia oman mielipiteensä ilmaisuun sekä sen perusteluun, sillä tämä tukee myös lasten osallisuuden mahdollisuuksia.
-
(2022)Lasten osallistumiselle yhteiskunnassa on vahva oikeutus, ja sitä kohtaan on osoitettu yhä laajempaa kiinnostusta. Kehitykseen on vaikuttanut Lapsen oikeuksien sopimuksen ratifiointi sekä nykyinen käsitys lapsesta kyvykkäänä osallistumaan. Tämä tutkimus tarkastelee lasten osallistumista fyysisen ympäristön suunnitteluun. Tavoitteena oli selvittää, millaisissa konteksteissa lasten osallistumista suunnitteluun on toteutettu ja miten sen toteuttamista on perusteltu. Lisäksi tutkimuksessa tarkasteltiin, millaisia vaikutuksia lasten osallistumisella on ollut osallistuvien lasten, suunnittelun prosessin ja sen tulosten sekä laajemmin yhteisön kannalta. Tutkimuksen menetelmänä oli kuvaileva kirjallisuuskatsaus. Tutkimuksen aineisto koostui tutkimusartikkeleista, joista kaksi oli kirjallisuuskatsauksia ja kolme käsitteli yksittäisiä tutkimuksia lasten osallistumisesta ympäristön suunnitteluun. Aineistossa oli mukana tutkimuksia eri puolilta maailmaa. Lasten osallistuminen oli tapahtunut erilaisissa konteksteissa, muun muassa päiväkodissa ja asuinalueella, ja sitä oli tutkimuksissa perusteltu lasten oikeuksien toteuttamisella sekä uusien taitojen oppimisella. Lapsilta saatava paikallinen tieto ja lasten suunnitteluun tuomat näkökulmat oli nähty tärkeinä lapsille sopivien kaupunkiympäristöjen toteuttamisessa. Osassa tutkimuksia pääpaino oli lasten osallistumisen menetelmien tutkimuksessa ja tiedonkeruussa Lasten osallistumisella ympäristön suunnitteluun tunnistettiin olevan vaikutuksia sekä osallistujiin itseensä että ympäristöön. Lapset olivat saaneet tietoa ympäristöstä ja suunnittelun käytännöistä sekä saavuttaneet osallisuuden ja voimaantumisen kokemuksia. Aikuiset osallistujat olivat saaneet lapsilta uutta tietoa ja näkökulmia ympäristön suunnitteluun; lasten osallistumisen nähtiin edistävän paremman kaupunkiympäristön toteuttamista. Lasten osallistuminen ympäristönsä suunnitteluun tukee kasvatuksen tavoitteita yhteiskunnallisen osallistumisen taitojen oppimisesta sekä osallisuuden ja toimijuuden vahvistamisesta. Tutkimuksissa välittyy näkemys lapsesta osaavana, aktiivisena toimijana.
-
(2016)The aim of this study is to examine parents' experiences of day-care practices in the home of a child who has Down syndrome. The study focuses on co-operation between parents and day-care before the start of day-care and parental experiences about the need for these practices. Related research material is very scarce, so the test is very theory-oriented. The study used both qualitative and the quantitative research features in parallel. The study was carried out with an online questionnaire for parents whose child is in day-care, and that has been diagnosed with Down syndrome. Respondents were a total of 34, of which 18 ended up in the examination answer. The survey had open and structured questions to measure parents' opinions and experiences. The results have been analyzed by themeing open answers and classifying structured answers. The results show that the initial practices of day-care for special children come true in versatile manner. Primary nursing has been adopted well in day care and educational partnership is a familiar term to all the parents. Parents had plenty of time to explore both the day care staff, the practices of the group. Multi-professional educational team was mostly present in the childs matters from the beginning. The study showed that the most important thing for parents in day care is a knowledgeable and professional staff. In addition, questions arose as an important warm attitude towards the special child, who must be a natural part of the everyday life of the group to integrate on a normal day-care group.
-
(2023)Tässä tutkimuksessa tavoitteena oli tarkastella varhaiskasvatuksen opettajaopiskelijoiden mielipiteitä ja kokemuksia siitä, miten eri kieli- ja kulttuuritaustaisten lasten osallisuutta, toimijuutta voidaan tukea ja millainen oppimisympäristö tukee lasten osallisuutta varhaiskasvatuksessa. Aiemmat tutkimukset ovat osoittaneet, että kasvattajilla ja oppimisympäristöllä on suuri merkitys lasten osallisuuteen ja toimijuuteen sekä oppimiseen. Teoriaosuudessa avaan tutkimuksen kannalta keskeisiä käsitteitä, kuten osallisuus ja toimijuus. Lisäksi määrittelen, mitä tarkoitan eri kieli- ja kulttuuritaustaisilla lapsilla. Keskityn tutkimaan eri kieli- ja kulttuuritaustaisten lasten oppimisympäristöä ja osallisuutta haastattelemalla varhaiskasvatuksen opettajaopiskelijoita. Tutkimukseni rinnalla kulkee Shierin (2001) teoria ”Lapsen osallisuuden tasot”, jossa esitellään viisi osallisuuden tasoa. Tutkimus toteutettiin teemahaastattelumenetelmällä. Tutkimukseen osallistui neljä varhais-kasvatuksen opettajaopiskelijaa. Haastateltavat opiskelevat työnsä ohella. Heillä on varhais-kasvatuksen työkokemusta yli 20 vuotta ja heidän lapsiryhmissään on ollut useita vuosia eri kieli- ja kulttuuritaustaisia lapsia. Haastattelut toteutettiin yksilöhaastatteluina. Aineistoa analysoitaessa käytettiin aineistolähtöistä sisällönanalyysiä. Tulokset ja johtopäätökset osoittivat, että eri kieli- ja kulttuuritaustaisten lasten osallisuutta ja toimijuutta voidaan tukea muokkaamalla oppimisympäristöä, mikä hyödyttää myös kaikkia lapsia varhaiskasvatuksessa. Tuloksissa korostui myös kasvattajan ja lapsen välisen vuorovaikutuksen tärkeys, joka tuki lasten osallisuutta. Muita pedagogisia keinoja, joita kasvattajat olivat käyttäneet, olivat kuvien käyttö, pienryhmätoiminta, positiivinen pedagogiikka ja kasvattajan leikkiin osallistuminen ja sen tukeminen. Johtopäätöksenä oli, että oppimisympäristöllä on suuri vaikutus lasten oppimiseen, osallistumiseen ja aktiiviseen toimijuuteen.
-
(2021)Nykypäivänä mediassa keskustellaan parisuhteiden ja perheiden raha-asioista. Lehtiartikkelit, podcastit ja blogit ehdottavat, miten pariskunnat voisivat jakaa taloudelliset resurssinsa keskenään ”reilusti”, sekä miten lapsille tulisi opettaa taloustietoja ja -taitoja. Parisuhteen tai perheen perustaminen ovat elämänkulun siirtymävaiheita, jolloin taloudellinen tilanne muuttuu ja talouden hallinta sekä yhteisten resurssien jakaminen korostuu. Tutkielmassa tarkastellaan rahankäyttöä ja tulojen jakamista lapsiperheissä erilaisiin käyttökohteisiin. Lisäksi tarkastellaan lasten ja vanhempien välistä vuorovaikutusta kulutuspäätöksissä. Tutkielma toteutettiin kuvailevana kirjallisuuskatsauksena, jossa viitekehys rakentuu kansainväliseen tutkimusperinteeseen perheen rahankäytöstä sekä viimeaikaisiin kotimaisiin tutkimuksiin. Kirjallisuuteen perehtymällä sekä tietoa yhdistelemällä ja tulkitsemalla tieto jäsentyi kolmeen käsittelylukuun. Ensimmäinen käsittelyluku taustoittaa ja esittelee perheiden rahankäyttöä yleisesti. Varsinaiset tutkimuskysymyksiin vastaavat luvut käsittelevät resurssien jakautumista ja hallintaa lapsiperheissä sekä lasten ja vanhempien vuorovaikutusta. Lapsiperheissä kaikki eivät jaa lähtökohtaisesti samaa elintasoa ja hyvinvointia. Rahojen hallintaan vaikuttavat käytettävissä olevat tulot, niiden alkuperä sekä lasten lukumäärä ja lasten ikä. Rahojen jakautuminen ja käyttö on perheissä sukupuolittunutta. Miehet vastaavat rahallisesti merkittävistä hankinnoista ja naiset päivittäistavaroista. Myös lapset osallistuvat perheessä kuluttamiseen. Lasten ja vanhempien välisellä vuorovaikutuksen laadulla on merkitystä, millaisia kulutusasenteita ja talouden hallinnan taitoja lapset omaksuvat.
-
(2016)The goal of this thesis is to study the desired domestic services provided by municipalities for families with children, specifically from the viewpoint of families that have not used the service before. Additionally the survey sought out reasons as to why the service was not used. The questions presented in the survey asked what the families would want from the domestic services and which factors are stopping them from using these services. The survey has been performed using qualitative research methods. The material was gathered by interviewing eight mothers from Vantaa in semi-structured thematic interviews, and the gathered material was analyzed using content analysis and thematic analysis. The survey revealed several situations where families with children would have use for domestic services, including the birth of a new child, the illness of a child or parent, and the lack of a support network. Most often help was needed for taking care of the children, but also with housework, like cooking, laundry, and cleaning. The material shows that the mothers desired concrete and temporary help with their day-to-day chores, and there was no need for guidance services. The mothers had a basic idea of the domestic services provided for families with children, but they weren't aware the requirements or minimum criteria for receiving the services. The material showed that the families had not used the services because of their cost, the need for self-suffiency, and a lack of trust. The mothers felt that the application process for the services was difficult and that domestic services for families with children were only available in emergencies. None of the interviewees had been offered domestic services even though some of them had already been using other municipal social services. According to the material domestic services are used by people who know how to ask for them. The services need to be described as preventative services with minimal criteria, better than they currently are. In addition the application criteria and the intended clients of the domestic services for families with children should be communicated more clearly.
-
(2019)The aim of this study was to examine literature on grief in general, grief of children and the role of the school in supporting a grieving child. This study examines the views on grief, grief from perspective of a child and also the opportunities of the school and teachers to acknowledge and support a grieving child. The study deals with the grief through concepts of grief work, stage model of grief, comprehensive grief and the new concept of grief. Additionally the study examines the mediators and special characteristics of a child´s grief, the meaning and opportunities of school in the life of a grieving child and instructions for schools regarding acknowledging and supporting a child in grief. The study was conducted as a descriptive literary review. Relevant scientific literature and few notable written guides on grief were used as source material. The findings of the study showed, that while general research on grief is moving towards to concepts of comprehensive grief and the new concept of grief, the research on the grief of a child is still leaning heavily on the more traditional concepts of grief work and the stage model of grief. However, grief experienced by child appeared as a complex phenomenon with multiple mediators. The role of the school in supporting a child in grief was significant. By supporting a grieving child the teacher and the class community had an opportunity to create a space for grieving. Also the National Core Curriculum for Basic Education 2014 enabled discussing the matters of death and grief in school, while the Finnish legislation on student wellbeing (1287/2013) required schools to organize support for grieving children when needed. The instructions provided by the Finnish National Agency for Education offer the teachers practical guidelines on how to discuss grief with a child, and how to support child in grief.
-
(2020)Tavoitteet. Tämän tutkimuksen tavoitteena oli koota aiempaa tutkimustietoa lapsuudessa koetun kiusaamisen vaikutuksista ja seurauksista. En asettanut tutkimukselle ennakko-ole-tuksia tulosten suhteen, mutta teoriapohjan perusteella oletuksena oli, että joitain lyhyen ja pitkän aikavälin seurauksia on aiheeseen liittyen havaittu. Teoriapohja koostuu kiusaamisen käsitteen määrittelystä, kiusaamisen muotojen ja roolien käsittelystä sekä kiusaamisen eh-käisyn lähtökohtien avaamisesta varhaiskasvatuksessa. Tutkimuksen perimmäisenä tarkoi-tuksena oli osoittaa kiusaamisen tunnistamisen, varhaisen puuttumisen sekä erityisesti en-naltaehkäisyn merkitys. Menetelmät. Toteutin tutkimuksen kuvailevana kirjallisuuskatsauksena. Valitsin lähestymista-vaksi narratiivisen suuntauksen, joka mahdollisti laajan yleiskatsauksen aiheesta. Tavoit-teena oli siis jäsentää ja tiivistää aiemmin tehtyä tutkimusta. Aineistoon valikoitui viisi tutki-musartikkelia, joita analysoin aineistolähtöisen sisällönanalyysin menetelmin. Aineisto valikoi-tui tietokannoista tehtyjen hakujen perusteella valikoiduin kriteerein. Tulokset ja johtopäätökset. Lapsuuden aikana koetulla kiusaamisella oli tutkittu olevan monia lyhyt- ja pitkäkestoisia vaikutuksia. Vaikutukset olivat fyysiselle ja psyykkiselle terveydelle sekä sosiaaliselle elämälle haitallisia. Merkittävimmäksi vahingolliseksi vaikutukseksi tutki-muksessa nousi huomattavasti kasvanut riski sairastua mielenterveydellisiin sairauksiin. Myös muita seurauksia, kuten esimerkiksi suurempi todennäköisyys vahingollisten elintapo-jen valitsemiselle tai heikentynyt koulumenestys, nousi esiin tutkimuksista. Kiusaamisesta ai-heutuvat seuraukset koskivat niin kiusaajaa, uhria kuin sivustakatsojaa. Henkilöillä, jotka oli-vat lapsuudessa olleet sekä kiusaajia että kiusattuja, havaittiin eniten kiusaamisen aiheutta-mia negatiivisia vaikutuksia. Johtopäätöksenä voi todeta, että kiusaamisen varhaiseen ennal-taehkäisemiseen, tunnistamiseen ja siihen puuttumiseen on ensiarvoisen tärkeää kiinnittää huomiota.
-
(2020)Tavoitteet. Tutkimuksen tarkoituksena oli selvittää varhaiskasvatuksen opettajaopiskelijoiden näkemyksiä päiväkodissa tapahtuvasta loruttelusta ja sen vaikutuksista lapsen kasvuun ja kehitykseen. Tavoitteena on saada tietoa opiskelijoiden hyväksi koetuista loruttelutilanteista ja niiden taustalla vaikuttavista pedagogisista tarkoitusperistä. Tavoitteena oli kartoittaa haastatteluun osallistuneiden opiskelijoiden ajatuksia lorun paikasta tämän päivän suomalaisessa päiväkodissa. Tutkimus lähestyy aihetta lapsen kielen ja vuorovaikutustaitojen kehityksen, kulttuuriperinteen ja Varhaiskasvatussuunnitelman perusteiden (2018) mukaisen toiminnan näkökulmasta. Aiheesta ei ole aikaisempaa tutkimusta opiskelijoiden tai varhaiskasvatuksen opettajien näkökulmasta. Menetelmät. Tutkimus toteutettiin laadullisin menetelmin haastattelemalla opiskelijoita heidän kokemuksistaan. Tutkimukseen osallistui viisi Helsingin Yliopiston varhaiskasvatuksen opintosuunnan opiskelijaa, joilla jokaisella oli aikaisempaa työkokemusta varhaiskasvatuksen erilaisista työtehtävistä. Haastattelu suoritettiin kirjallisessa muodossa sähköpostin välityksellä. Analyysimenetelmänä käytettiin sisällönanalyysia. Tulokset ja johtopäätökset. Haastatteluun osallistuneet opiskelijat kokivat loruttelulla olevan pääosin vaikutusta lapsen kielen kehitykseen. Loru koettiin myös toimivaksi työkaluksi arjessa etenkin silloin, kun tilanteet vaativat aikuiselta ryhmänhallinnallista osaamista. Näitä olivat esimerkiksi siirtymä- ja odottelutilanteet. Kaiken kaikkiaan opiskelijat olivat lorutelleet lähes jokaisessa päiväkodin fyysisessä ympäristössä ja kokivat lorujen soveltuvan laajasti päiväkodin eri toimintoihin. Vastauksissa ilmeni myös, että opiskelijat arvostavat lorua osana lasten kulttuuria ja tunnistavat sen merkittäväksi osaksi lapsuutta
-
(2022)Mål. Målet för denna undersökning var att skapa en aktuell kartläggning av vilken roll lärarens relationella kompetens och lärar-elevrelationen har i att förebygga problematisk skolfrånvaro. Problematisk skolfrånvaro är ett paraplybegrepp som beskriver olika typer av skolfrånvaro som är oroväckande. Det är ett komplext problem som berör elever, vårdnadshavare och skolpersonal. På lång sikt kan problematisk skolfrånvaro ha allvarliga konsekvenser för eleven, och därmed är det viktigt att kartlägga de faktorer som förebygger sådan. Undersökningen är en analys av aktuella forskningsartiklar och syftet är att skapa en kartläggning av den kunskap som finns om hur lärarens relationella kompetens bidrar till att förebygga problematisk skolfrånvaro. Metoder. Studien utförs som en allmän integrerad litteraturöversikt med innehållsanalys. I studien analyseras fem artiklar, publicerade mellan 2012 och 2022. I analysen besvaras forskningsfrågorna med stöd av den teoretiska bakgrunden om problematisk skolfrånvaro och relationell pedagogik. Resultat och slutsatser. Resultaten visar att lärarens relationella kompetens och förmåga att etablera positiva relationer till sina elever genom flera funktioner har en förebyggande effekt på problematisk skolfrånvaro. Lärare som lyckas etablera relationer som bygger på respekt och tillit, stödjer elever i deras sociala samspel med andra och bidrar till positiv självbild bidrar till att förebygga problematisk skolfrånvaro. En lärare som känner sina elever märker också förändringar i elevens mående och kan därför ingripa tidigare.
-
(2023)Fakultet: Pedagogiska fakulteten Titel: Teacher support in student's creative process and its challenges in Visual Arts Ämne: Pedagogik Datum: Maj 2023 Nyckelord: Bildkonstundervisning, skapandeprocess, konstnärlig tillväxt Keywords: visual arts educations, creative process, artistic growth Förvaringsställe: Helsingfors universitets bibliotek - Helda/E-thesis (examensarbeten)
-
(2024)Frågan om sexuella- och könsminoriteter har fått mycket plats i samhällsdebatten under de senaste åren. Forskning visar att regnbågsunga i snitt mår sämre än heterosexuella och cis-elever. För att öka kunskapen om och förståelse för regnbågstematiken genomförde Helsingfors stad år 2023 ett projekt, där bland annat regnbågsverkstäder riktades till elever i årskurserna 6–9. Syftet med denna avhandling är att studera vad lärare ansåg om dessa regnbågsverkstäder. Forskningsmaterialet baserar sig på svar från en nätenkät för lärare som deltog i verkstäderna riktade till eleverna. Som ett kompletterande bakgrundsmaterial ingår också en informell diskussion med de tre smågruppsdragna som ledda verkstäderna i de svenskspråkiga skolorna. Nätenkäten riktad till lärarna består av både strukturerade och öppna frågor. Det kvantitativa materialet har jag analyserat med hjälp av statistiska metoder och det kvalitativa genom en innehållsanalys. Min studie visar att lärarna var positivt inställda till att regnbågstemat togs upp. De uppskattade smågruppsdragarnas kompetens och förmåga att förmedla informationen till eleverna. Trots detta påpekar många lärare att förhållandena var ogynnsamma. De nämner, till exempel att elevgrupper var för stora. Flera tar upp frågan om otrygga inlärningsmiljöer som är en all-varlig utmaning för elevernas möjligheter att ta till sig informationen som gavs under verkstäderna. Studiens resultat visar på både positiva och negativa erfarenheter bland lärarna rörande verk-städerna. Avhandlingen avslutas därför med förslag på aspekter värda att beakta vid framtida planering av verkstäder riktade till elever i skolmiljö.
-
(2024)Mål. Syftet med denna studie var att utreda vilka uppfattningar lärare har om sin roll i främjandet av elevers välbefinnande i skolan och att vidare identifiera aspekter som påverkar lärares engagemang i elevers välbefinnande i skolan. För att få svar på detta har följande forskningsfråga utarbetats: Vilka uppfattningar har lärare om sin roll i främjandet av elevernas välbefinnande i skolan? Teorin som denna studie bygger sig på är Seligmans (2011) teori om välbefinnande och tidigare forskning om betydelsen om lärarens roll i främjandet av elevers välbefinnande samt forskningresultat från Institutet av hälsa och välfärd (2023). Dessutom fungerar läroplanen (LPG, 2014) och Finlands lag om grundläggande utbildning som en bakgrund till denna studie. Metoder. Denna studie genomfördes som en beskrivande litteraturstudie med en narrativ infallsvinkel. Analysmetoden som användes var metasyntes. Som data för denna studie analyserades åtta vetenskapliga artiklar. Resultat och slutsatser. Resultaten visade på att lärare i genomsnitt hade en positiv uppfattning om sin roll i främjandet av elevers välbefinnande och såg den som betydande. Lärare hade dels en uppfattning om vad denna roll innebär dock finns det utrymme för förbättring. Fastän lärare generellt hade positiva uppfattningar visade det sig att ett antal utmaningar hindrade dem från att optimalt engagera sig i detta arbete. Dessa hinder innefattade brist på utbildning, tid och läroplansrestriktioner. De utmaningar som denna studie visar på är utmaningar som lärare inte enbart själva kan lösa, i stället indikerar resultaten på att åtgärder på nationell nivå bör ske och således blir ansvaret hos regeringen och utbildningsmyndigheter. Vidare föreslås fortsatt forskning inom samma område på nationell nivå i Finland genom en djupdykning i klassrum och intervjuer av lärare för att bättre förstå hur läget ser ut i Finland.
-
Lärares erfarenheter av undervisning i dans : En intervjustudie om gymnastikundervisningen i åk 1-6 (2023)Mål. I läroplanen för gymnastik (2014) anges endast riktlinjer för hur gymnastikundervisningen ska se ut. Genomförandet av läroplanen är upp till lärarens ansvar. Dans är en gren som lätt glöms bort eller som upplevs svår att genomföra. Målet med denna forskning är att ta reda på hurdana erfarenheter lärare har av att undervisa dans i lågklasserna 1-6. Forskningsfrågorna jag ställer är: 1.Hur ser undervisningen ut i dans inom skolgymnastik? 2. Vad anser lärare att dansundervisningen kan erbjuda? 3. Hur ser lärare på att utveckla dansens roll i skolgymnastiken? Metoder. Jag valde att göra en intervjustudie med en kvalitativ ansats. Jag intervjuade 4 lärare som har undervisat i gymnastik i klasserna 1-6. Intervjupersonerna är antingen klasslärare eller ämneslärare i gymnastik. Inför intervjun fick lärarna några preliminära frågor. Jag analyserade mitt insamlade material genom en induktiv tematisk analys. Resultat och slutsatser. Resultatet visar att lärare, som har haft dans som hobby, känner sig mera bekväma med att hålla dans i gymnastikundervisningen. Dansundervisningen genomförs på olika sätt i skolorna men alla lärare berättade att de har pardanser med i undervisningen. Lärarna upplevde att eleverna, genom dansundervisning, utvecklas fysiskt mera mångsidigt och de lär sig att samarbeta med andra.
-
(2021)Mål. Syftet med denna forskning är att genom kvalitativa intervjuer utreda vilken kännedom lärare inom den grundläggande utbildningen har om psykisk ohälsa bland elever i den grund-läggande utbildningen. Syftet är även att utreda vilka redskap lärare använder då de bemöter elever med psykisk ohälsa samt hurdana resurser lärarna har tillgängliga i sitt arbete då det handlar om elever med psykisk ohälsa. Det finns en del forskning om psykisk ohälsa bland elever samt hur det påverkar klasslärares yrkesroll och medför framtida utmaningar. Det finns dock lite kunskap om lärare upplever att de får tillräckligt stöd för att bemöta elever med psykisk ohälsa särskilt då det gäller resurser och de rätta redskapen. Metoder. Forskningen genomfördes med halvstrukturerade intervjuer med fyra lärare som jobbar inom den grundläggande utbildningen. Intervjuprocessen började genom att utifrån forskningsfrågorna skriva den teoretiska bakgrunden till kandidatavhandlingen och genom detta utforma intervjufrågor som både besvarar forskningsfrågorna, kopplas ihop med den teoretiska bakgrunden och genomsyrar syftet med undersökningen. Intervjuerna transkribera-des inför analysskedet. Resultat och slutsatser. Resultaten visar att lärare som har ett intresse för ämnet psykisk ohälsa hos elever har kunskapen eftersom de och på egen tid har läst på samt deltagit i fort-bildningar som berör ämnet. Mångprofessionellt samarbete visar sig vara ett starkt och välanvänt redskap för lärare inom den grundläggande utbildningen då det handlar om att hitta de rätta redskapen i mötet med elever som har psykisk ohälsa. Lärarna anser att det gärna skulle ha redskap om hur man skall bemöta elever med psykisk ohälsa men att tidsbristen och alltför krävande undervisningsskyldighet inte ger utrymme för detta. Enligt lärarna kunde en minskning av undervisningsskyldighet ge mer resurser för lärare att hinna och orka implementera redskap och metoder att jobba hälsofrämjande och på rätt sätt möta elever med psykisk ohälsa. Det visade sig också att skolpsykologerna i skolorna inte hinner stöda elever på tillräcklig nivå och att det endast finns tid för akuta fall. Lärarna önskar mer resurser till elevvården eftersom det är deras främsta samarbetspartner i stödet av elever och en viktig faktor till elevernas välmående.
-
(2022)Mål. I denna avhandling är syftet att ta reda på om fotbollstränare med en pedagogisk utbildning kunnat ha hjälp av sin utbildning inom tränaryrket. I avhandlingen beskriver jag fotbollstränares pedagogiska metoder, tränarkurser samt handledning. Metoder. Jag gjorde forskningen genom individuella intervjuer. I forskningen deltog tre fotbollstränare med en pedagogisk utbildning. Intervjuerna gjordes via zoom och spelades in. Transkriberingen gjorde jag via words transkriberingsprogram. Jag analyserade de transkriberade intervjuerna genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat och slutsatser. I resultaten framkom att alla tre fotbollstränare var överens om att de på något sätt kunnat utnyttja sin pedagogiska utbildning i tränaryrket. Enligt en av tränarna hade hens tillvägagångssätt förändrats efter studierna i pedagogik. Det framkom dock att det mycket beror på hurdan person tränaren i fråga är. Enligt intervjuerna är det inte någon garanti att man blir en bättre fotbollstränare för att man har en pedagogisk utbildning, men att det absolut finns saker man kan ta med sig från lärarutbildningen.
-
(2023)Mål. Syftet är att lyfta fram lärares och fördomars roll i diskriminering, mobbning och trakasserier av marginaliserade elever och studerande i skolor. Första forskningsfrågan är att undersöka hurdan roll lärare har i diskrimineringen, trakasserierna och mobbningen av marginaliserade elever och studerande. Den andra forskningsfrågan diskuterar utgående från socialpsykologisk teori, varför lärare inte identifierar, inte ingriper i eller deltar i diskriminering, trakasserier eller mobbning av marginaliserade elever och studerande. Fördomar och stereotyper är implicita eller explicita. De har sin grund i den naturliga driften att kategorisera. Social identitetsteori delar och förenar människor enligt sociala grupptillhörigheter. Kontakt hypotesen förklarar hur fördomar minskar i kontakt med mångfald, då det stöds av satsningar på gemenskap och empati. Integrerad hotteori handlar om gruppers dehumanisering och förklaring som hot. Metoder. Materialet består av 15 forskningsartiklar om lärares fördomar och deras involvering i diskriminering. De kvalitativa och kvantitativa forskningarna med diverse metoder är gjorda i flera olika länder. Litteraturmaterialet analyseras som en beskrivande integrerad litteraturöversikt, utifrån en förståelseorienterad induktiv litteraturanalys. Resultat och slutsatser. Social identitetsteori förklarar lärares ojämlika behandling av elever och studerande, beroende på sociala identiteter. Lärare som tillhör minoriteter visar mindre fördomar. Mest utsatta är elever och studerande vars grupptillhörigheter har stämplats till hot mot majoritetskulturen, då de mobbas av lärare och har brist på stöd. Likabehandling möjliggörs av lärares genuina motivation. Lärare och forskare önskar mer kompetens och självsäkerhet, till exempel genom interventioner enligt kontakt hypotesen.
-
(2020)Fungerande ledarskap har en koppling till högre kvalitet inom verksamheten för småbarnspedagogik. I studien ville jag granska vad lärare inom småbarnspedagogik gör för att utveckla sitt ledarskap. Syftet med studien var att undersöka hur lärare inom småbarnspedagogik ser på teamledarskap i sitt arbetslag och hur de gör för att upprätthålla en välmående arbetsgemenskap. Jag valde att studera ledarskap på grund av mitt intresse för ämnet och för att i utbildningen i kandidatprogrammet i pedagogik erbjuds ingen ledarskapsutbildning. Samtidigt förväntas lärare inom småbarnspedagogik arbeta som teamledare i arbetslaget inom det småbarnspedagogiska fältet. Studien är en kvalitativ intervjustudie där teori och tidigare forskning granskas med inspiration av den hermeneutiska analysmetoden. Undersökningsgruppen bestod av tre lärare inom småbarnspedagogik som arbetade med olika ålders barn inom småbarnspedagogiken. En av informanterna arbetade med yngre barn och den andra informanten med äldre barn på daghem. Den tredje informanten arbetade med barn som deltog i förskoleundervisning. Resultatet visar att kvaliteten på verksamheten höjs då ledarskapet fungerar. Läraren förväntas ta tillvara och förverkliga det teoretiska i styrdokumenten till daghemmets och förskolans praktik. Lärarna sätter krav på sig själva för ansvarandet av den pedagogiska verksamheten. Det här uppmuntras av föreståndaren med att hen är delaktig i processen. Slutsatsen är att det behövs öppen dialog, tydlig kommunikation och gemensamma reflektionsstunder i arbetsteamet så att hela teamet är delaktiga och får möjlighet att utvärdera och utveckla verksamheten. Mentorskap för nyutexaminerade lärare kan bidra till en bättre start i början av deras karriär.
-
(2021)Purpose. The purpose of the dissertation is to gain an understanding from the teachers' perspective of how the gifted students in Finnish schools are treated. The dissertation examines what teachers' perceptions are about giftedness and gifted students, as well as what teachers think about the teaching of the gifted and what differentiation methods they use. As a theoretical frame of reference, three different theories of aptitude have been used. These are Gardner's multi-ple intelligence theory, Sternberg's threefold intelligence theory and Mönk's and Ypenburg's model for triadic interdependence. In addition to these, Dweck's the-ory of mindset is used. Special talent in the Finnish school is also discussed. Method. The study was conducted as a narrative literature study. Eight Finnish researches were included, all of which were original scientific articles. The re-search was both qualitative and quantitative. The material was retrieved from the databases Google scholar, Helka and Divaportal. Results and conclusions. The results of the study showed that the teachers were interested in the gifted and their teaching, but that knowledge of the subject was lacking. Most of the teachers used different differentiation methods in their teaching, but several of the methods were not evidence-based and ineffective. In addition to this, only some of the teachers described that they planned their teaching taking into account the needs of the gifted. The results indicate that about half of the teachers can offer effective ways to teach this group.
Now showing items 1366-1385 of 3696