Browsing by Title

Mål. Senaste nationella hälsa i skolan enkäten visar att finska elever i årskurs 8-9 i grundutbildningen känner sig märkbart mer skolstressade och skoltrötta år 2021 jämfört med tidigare år. Ett annat faktum är att dagens barn och ungdomar rör sig för lite, enligt världshälsoorganisationen och Institutet för hälsa och välfärd (THL). Flera rapporter visar att endast 20 procent av 13-17 åringarna rör på sig tillräckligt på en daglig basis. Denna fenomenografiska kvalitativa studie kartlägger hur det ser ut för finska elever i årskurs 8-9 samt analyserar och tolkar vetenskaplig data för att kunna beskriva och undersöka ifall det finns ett samband mellan elevers fysisk aktivitet och upplevda skolstress. Målet med denna avhandling är att få fram ifall fysisk aktivitet kan påverka elevers upplevda stressnivå och ifall det påverkar, på vilka sätt fysiska aktivitet inverkar på hjärnans fysiologiska stress. Avhandlingens forskningsfråga löd: 1) Vilket är sambandet mellan elevers fysisk aktivitet och upplevda skolstress? Metoder. Undersökningen var en fenomenografisk kvalitativ studie där data främst bestått av resultat från enkäten Hälsa i skolan samt vetenskapliga artiklar och forskning. Avhandlingen gjordes på två nivåer. Först läggs det fram statistik över hur läget i Finland ser ut idag hos våra elever i årskurs 8-9 gällande fysisk aktivitet och upplevd skolstress. Därefter analyserades och tolkas tendensen och utvecklingsriktningen med hjälp av tidigare forskningar och vetenskapliga artiklar för att få fram sambandet mellan elevers fysisk aktivitet och upplevda skolstress. Databaserna som använts för att få fram relevant litteratur och artiklar var Helka och Google Scholar. För att få fram dessa har sökord från forskningsfrågorna använts. Analysmetoden som används i undersökningen är innehållsanalys där författaren jämför olika källor och dess resultat med varandra. Resultat och slutsatser. Avhandlingens två huvudresultat visade att 1. fysisk aktivitet förbättrar kroppens förmåga att bemästra och reglera stressfysiologiska reaktioner och 2. fysisk aktivitet påverkar elevers psykiska hälsa på ett positivt sätt, bland annat på minskar elevernas upplevda stressnivå. Dessa två effekter av fysisk aktivitet bevisar därmed att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och elevers upplevda stressnivå. Ett annat resultat som upptäcktes under forskningsprocessens gång var också att fysisk aktivitet och stress påverkar vår hjärna genom att ha motsatta effekter på vissa delar i hjärnan. Därmed visade det sig hur fysisk aktivitet främjar de delar i hjärnan som har som uppgift att hantera och reglera stress medan hur en långvarig kontinuerlig stress i stället har motsatt effekt på dessa delar i hjärnan, det vill säga har en hämmande effekt för hjärnans stressbemästrings funktioner. Flera forskare påpekar dock ämnets komplexitet och att det är svårt att exakt beskriva vad det är som påverkar elevers stress men med gemensamma nämnaren att fysisk aktivitet kan ha en positiv påverkan på kroppen och hjärnan på flera olika sätt.

The aim of this study is to assess the view of kindergarten teachers on children’s need for physical activity, how they perceive the connection between children’s physical activity and ability to concentrate, as well as the experience they have of this connection. In the theoretical part of the work, I discuss current views on children’s motor development, children’s need for physical activity, children’s cognitive development, and how the regulatory documents deal with physical activity. The qualitative study was carried out by interviewing three kindergarten teachers at three different kindergartens in Helsinki. The interviews were recorded and transcribed, and then analysed. The results indicate that kindergarten teachers perceive a connection between children’s physical activity and ability to concentrate, in agreement with prevailing theories. They realize the importance of physical activity for children’s health and development, and fulfil the official requirements for physical activity. They realize as well the importance of emphasizing the importance of physical activity for health to children as well as to parents and other personnel at kindergartens. With the reservation that only three kindergarten teachers were interviewed, the results of this study indicate that kindergarten teachers at kindergartens realize the importance of physical activity for the development of children, and that great emphasis is placed on satisfying children’s need for activity.

Då människan upplever samhörighetskänsla kan hon förnimma glädje, belåtenhet och upprymdhet. Denna känsla föds i grupper, i relationer med andra. Samhörighetskänsla, relationell pedagogik och gruppdynamik utgör den teoretiska bakgrunden i studien. Undersökningens syfte är att skapa en förståelse för samhörighetskänslans roll inom ramen för grundskolan. Problemet som studien lyfter fram är att samhörighetskänsla och grupputveckling inte explicit lyfts fram inom pedagogiken, varken för blivande lärare eller i läroplanen. Relationell pedagogik fokuserar på mellanrummet oss människor emellan och på det meningsfyllda som gror i människans möte med världen. Gruppdynamik är en komplex helhet. Eleverna i klassrummet – med sina personligheter, behov och erfarenheter – och hur dessa samspelar med varandra samt klimatet dem emellan utgör strukturen i gruppen. Processerna, hur något sker i en grupp: samarbete, påverkan och kommunikation, påverkas av gruppstrukturen. Därtill bör nämnas att grupper i allmänhet utvecklas och förändras. Studien utfördes som en narrativ litteraturstudie, sju stycken forskningar granskades. Dessa kategoriserades enligt valda teman, varpå en innehållsanalys gjordes för att finna likheter, olikheter och jämförelser i materialet. Jämförelser i materialet förknippades med sambandet mellan samhörighet och gruppdynamik i grundskolan. Studien antydde att bra lärar-elev relationer, som kännetecknas av ömsesidighet och omtänksamhet, främjar samhörighetskänslan hos eleverna. Vidare visade studien på att eleverna behöver uppleva en känsla av att de får den stöd de behöver. Läraren behöver bjuda på sig själv och framför allt hjälpa till vid olika situationer som uppstår mellan eleverna i gruppen. Läraren behöver även ge tillräckligt känslomässigt stöd åt elever som är i behov av det. Icke-kompetitiva aktiviteter stärkte samhörighetskänslan hos eleverna, sådana aktiviteter handlar om att göra och uppleva tillsammans, om att nå ett gemensamt mål och om att tillsammans skapa mening. Det framgick även att elever som går i en klass eller i en skola där det råder stark samhörighet både mår och trivs bra.

Collocation, which means two schools with different languages being located in the same building, has become even more common in Finland. For the last few years, people have been debating about the pros and cons for having both Finnish-speaking and Swedish-speaking students in the same school. Terms like bilingual school and collocation have been the main terms of the discussion. In Sipoo two secondary schools, Kungsvägens skola and Sipoonjoen koulu, were decided to be collocated. Though, it turned out to be a not so carefree decision and therefore an interest of the subject of this thesis was awoken. The teachers of Kungsvägens skola were displeased about not getting enough information about the decision and opportunities to influence it. In the thesis I begin by describing the national debate and the pros and cons discussed concerning bilingual and collocated schools, and then I proceed to compare this debate to the situation in Sipoo. Many similarities can be found, and especially the situation of the Swedish language has been discussed in many contexts. Other aspects mentioned are the well-being and identity of the students.

Mål. Lärare i Finland upplever att deras yrke förändrats över tid och arbetsbördan har därmed blivit för stor. En metod som kunde användas för att motverka detta är samundervisning. Samundervisning innebär ett nära samarbete mellan två eller flera lärare. Samarbetet innefattar alla centrala delar av läraryrket, så som planering, undervisning och bedömning. Syftet med denna forskning är att undersöka samundervisning som metod i Finland samt reda ut vilka möjligheter och utmaningar metoden bidrar med. Forskningsfrågorna undersöks ur lågstadielärarens perspektiv. Metoder. Denna studie är en systematisk litteraturstudie. Samplet bestod av tio vetenskapliga artiklar utförda i Finland, Norge och USA, mellan åren 2007 och 2022. Samplet anaylserades noggrant och kritisk och ställdes upp i en överskådlig matris som med kategorierna titel och författare, syfte och design, urval samt en kort beskrivning av studiens resultat. Resultat och slutsatser. Ur resultaten avlästes tre huvudkategorier: samundervisningens ställning i de finska skolorna, möjligheter samt utmaningar. Ur resultaten kunde man avläsa att samundervisning utnyttjas väldigt sporadiskt i de finska skolorna trots att lärarnas syn på metoden är positiv. Möjligheterna med samundervisning var bland annat lyckad personkemi lärarna sinsemellan, stöd från ledningen och kunskap om samundervisning. Arbetsfördelning var också en möjlighet för lyckad samundervisning. De största utmaningarna med samundervisning var tidsbrist, ojämlikt samarbete, okunskap om metoden samt resursbrister. Som slutsats kom det fram att möjligheterna och utmaningarna hade en koppling till varandra, men med omstruktureringar i såväl lärarutbidlning som läraryrket kan vi åstadkomma lyckad samundervisning i samtliga skolor.

Nonverbal communication is an essential part of social skills. Earlier studies show that nonverbal communication can be more effective than verbal communication. Nonverbal messages are more interpreting than verbal messages and are easily understandable for children. The purpose of this study was to clarify how nonverbal communication is seen in day care. In addition, how nonverbal communication can affect the interaction between the adult and the child. The study was a qualitative case study which was made in cooperation with a day-care center in Helsinki. The material was collected by interviewing the kindergarten teacher and by observing eight 4-year-old children. The observation lasted for two hours. The observation material was collected using participant observation where the researcher was physically present, but watched the activity by the side. The interview was guided by a semi-structured approach, in which the interviewee answered to the pre-defined questions. Some of the responses were supplementary questions, for a deeper understanding of the matter. The processing phase of the material started by looking similarities through the themes that were shown in the interview and observations. The study material was analyzed by theming and contenting the analysis part. The study showed that especially positive nonverbal communication has a direct link of creating a close and safe interaction between people. Educational professionals were seen as meaningful examples for children, supporting the development of early communication skills. By observing the group of children, it turned out that nonverbal communication was mostly seen in controlling situations such as pointing something as a gesture instead of using words. Based on the study, it can be said that the versatility of the voice and gestures can be used to create an accepting daycare atmosphere.

Tutkimukseni tavoite on perehtyä inkluusion toteutumiseen suomalaisessa varhaiskasvatuksessa lasten näkökulmasta, mikä ohjaa koko tutkimustani. Tutkimuskysymykseni ovat: miten inkluusio toteutuu lasten näkökulmasta ja miten osallisuus toteutuu tutkimusryhmässäni. Tutkimuksessani etsitään niitä tapoja, joiden puitteissa inkluusio toteutuu lapsiryhmässä lain vaatimalla tavalla lasten näkökulmasta. Tutkimukseeni osallistui yksi päiväkotiryhmä lapsineen ja kasvattajineen. Kyseessä oli yhden päiväkodin integroitu erityisryhmä, jossa oli kaksitoista lasta ja kaksi varhaiskasvatuksen erityisopettajaa sekä yksi lastenhoitaja. Havainnoin lapsiryhmän toimintaa kuutena eri ajankohtana tammi-helmikuun aikana 2023. Perustan tutkimustulokseni ja johtopäätökseni havaintoihini. Tutkimukseni pohjautuu lisäksi inkluusioteoriaan, eli se on teoriapohjainen sisällönanalyysi. Osallisuuden pisteyttäminen käytännön tilanteissa on tutkimuksessani tapa arvioida inkluusion toteutumista. Tutkimukseni pohjalta havaitsin kasvattajien olevan merkittävässä roolissa lasten osallisuuden mahdollistajina, sekä siinä, että inklusiiviset periaatteet toteutuivat ryhmässä. Sen sijaan sosiaalinen osallisuus eli vertaissuhteet lasten välillä eivät toteutuneet ryhmässä toivotulla tavalla silloin, kun kasvattajat eivät olleet mukana niitä edistämässä. Laadullisessa tutkimuksessa ei pystytä päättelemään yleistettävissä olevia tuloksia. Tämän tutkimusryhmän kohdalla tulokset antavat kuitenkin suuntaa sille, että kasvattajien mukanaolo vertaissuhteiden muodostamisessa oli tärkeää silloin, kun haluttiin auttaa tuen tarpeen lapsia pääsemään mukaan yhteisleikkeihin vertaislasten kanssa. Myös lasten osallistaminen oli kasvattajien tekemä tietoinen valinta varhaiskasvatuksen arjessa. Osallisuustasolta toiselle pääsemiseksi kasvattajien tulisi osallistaa lapsia aiempaa enemmän päätöksentekoprosesseihin.

Syftet med studien är att synliggöra särbegåvning inom småbarnspedagogiken. Då forskningen om särbegåvning inleddes konstaterades det att utbudet på studier i ämnet som behandlar barn under skolålder är begränsat. Trots det hittades tillräckligt med studier och litteratur för att bygga upp en teoretisk grund. Studien utgår från följande forskningsfrågor: Vad betyder särbegåvning för personalen inom småbarnspedagogik? På vilket sätt beaktas särbegåvade barn i planerande av pedagogiken? Vad för slags fortbildning skulle gynna personalen inom småbarnspedagogiken? Studien genomfördes som en kvalitativ fenomenologisk studie. Som materialinsamling användes intervju. Det var fem informanter som ställde upp och de hade olika lång arbetserfarenhet och jobbade med olika åldrars barn. Som analysmetod har innehållsanalys använts. Analysen genomfördes med att sammanfatta tre olika temaområden som framkom i intervjuerna. Resultaten visade att personalen inom småbarnspedagogiken känner till fenomenet särbegåvning. De definierar särbegåvning på följande sätt: barn som har lätt att lära sig nya saker bara intresset finns och besitter ofta en stor kunskap om ämnen som intresserar dem. Men de lyfte också fram svårigheter inom de sociala förmågorna. Om de hade ett särbegåvat barn i gruppen skulle de i verksamheten fokusera på barnets delaktighet, lärmiljöer som stöder och sporrar utveckling samt egen tid för det särbegåvade barnet med en vuxen. Om informanterna erbjöds fortbildning skulle de önska kurser om särbegåvning och en digital informationsbroschyr samt satsningar på det kollegiala lärandet. Jag drar slutsatsen att fenomenet särbegåvning börjar få mera synlighet inom fältet men det finns ännu saker att jobba med som exempel vidareutbildning i ämnet.

Tavoitteet. Tämän tutkielman tavoitteena oli kuvailla sateenkaarinuorten kokemaa epäasial-lista kohtelua liikuntatilanteissa. Sateenkaarinuorten asemaa liikunnassa ja urheilussa on tut-kittu suhteellisen vähän. Hiljattain saadut tutkimustulokset ovat kuitenkin osoittaneet seksu-aali- ja sukupuolivähemmistöjen olevan erityisen alttiita epäasialliselle kohtelulle liikuntatilan-teissa. Tämän tutkielman tarkempana tutkimustehtävänä on selvittää sateenkaarinuoriin lii-kuntatilanteissa kohdistuvan epäasiallisen kohtelun muotoja. Menetelmät. Tutkielman menetelmänä oli kuvaileva kirjallisuuskatsaus, tarkemmin ottaen in-tegroiva katsaus. Kirjallisuuskatsauksen aineisto koostui yhdeksästä tutkimuksesta, jotka si-joittuvat julkaisuajankohdaltaan yhtä poikkeusta lukuun ottamatta 2010- ja 2020-luvuille. Tut-kimusaineistoa analysoitiin aineistolähtöisesti. Epäasiallisen kohtelun muotoja analysoitiin sateenkaarinuorilla olevien kokemusten pohjalta. Aineistosta löydetyistä epäasiallisen kohte-lun muodoista muodostettiin kolme ryhmää sen perusteella, millä tavalla epäasiallinen kohte-lu ilmeni vuorovaikutustilanteissa. Tulokset ja johtopäätökset. Sateenkaarinuorten epäasiallinen kohtelu liikuntatilanteissa sai monia eri muotoja. Tulosten mukaan epäasiallinen kohtelu ilmeni fyysisesti, sanallisesti sekä epäasiallisena suhtautumisena. Tulokset osoittavat, että sateenkaarinuorten asema liikun-nassa on huolestuttava. Sitä tulisi parantaa kiinnittämällä huomiota erityisesti yhdenvertai-sempaan ja asiallisempaan kohteluun. Jotta epäasialliseen kohteluun voidaan puuttua, on olennaista ymmärtää kyseessä olevan laaja ja monimuotoinen ilmiö. Tästä tutkielmasta saa-dut tutkimustulokset auttavat osaltaan epäasiallisen kohtelun ymmärtämistä, erityisesti sen käytännössä ilmenemisen kannalta.

Majoriteten av världens befolkning identifierar sig idag som flerspråkiga. Den ökade flerspråkigheten har fört med sig ett behov av förändring om hur vi ska tänka kring flerspråkighet och pedagogik. Syftet med denna studie var att ta reda på hur klassläraren kan stöda flerspråkiga elevers lärande samt hur skolledningen kan hjälpa läraren i deras arbete. Studien är utförd som en kvalitativ litteraturstudie, där utgångspunkten ligger i att granska existerande vetenskapliga artiklar. Materialet bestod av åtta finsk- och svenskspråkiga vetenskapliga artiklar, publicerade efter år 2012. Artiklarna har analyserats genom en systematisk litteraturanalys. Analysmetoden är induktiv, då jag utgått från den insamlade litteraturen i syfte att hitta korrelerande och återkommande teman som besvarar forskningsfrågorna jag ställt. Resultatet visade att genom att på olika sätt synliggöra språk och tillåta användning av olika språk i undervisningssituationer möjliggör man för eleven att uttrycka sin egentliga kunskapsnivå. Aktiv språkanvändning vid olika tillfällen och situationer utvecklade vardagsspråket till ett mer skolrelaterat språk, där läraren hade möjlighet att fungera som språkligt stöd i sociala undervisningssituationer. Resultatet visade även att bemötandet av flerspråkighet på ett affirmativt sätt, genom att skapa en accepterande klassmiljö var man öppet visade att flerspråkighet är en rikedom och använde flerspråkighet som en resurs var av betydande mening. Det framkom också att lärarna är i behov av stöd i form av fortbildning och andra utbildningstillfällen som skolledningen ansvarar för. Slutsatsen är att ett fungerande och flexibelt samarbete behövs mellan alla involverade, det vill säga bland skolpersonal och mellan hem och skola. Av lärare och skolledning förväntar man sig ett positivt och accepterande förhållningssätt samt aktuell kunskap om flerspråkighet.