Browsing by Title

Objectives Due to the COVID-19pandemic that is rampant in the world, remote work has become the focus of working life in the spring of 2020. Many people have had to rebuild their everyday working life while planning new practices of working. This study aims to examine what kinds of rhythms there are in remote workers’ everyday life. It also studies how different dimensions of function interlace in the everyday life of remote workers. The theoretical framework of this study consists of different studies of time-use, the most important being the four kinds of time by Dagfinn Ås. This study focuses on how remote workers’ work, housework and free time interlace. Methods This study was a qualitative study. I used a time-use diary as a data collection method. The participants were selected randomly and they filled in the diary for three days. I collected the data working together with the National institution of occupational health and the workers’ employer. I contacted the participants via e-mail and they could take part in this study in their own initiative. This study had seven participants. I analyzed the data first by dividing the participants in different worker types. In addition to this I grouped different functions I found in the diaries based on the four kinds of times by Ås and studied the interlacing and overlapping of these functions. Results Out of the workers that participated in this study I could clearly find two worker types, daytime workers and night time workers. Families and spouses can fit their rhythms easier together while working during the daytime. There were interlacing of work, housework and freetime in every participants everyday life. Six out of seven workers did housework on their work breaks. Especially chores involving cooking and laundry where represented in the data during working hours. It can also be said that interlacing house work with the working day opens up time during free time for relaxation, socializing and for recovery.

Tutkielmani tavoite oli kuvata ja analysoida varhaiskasvatuksen etäopetuksen toteuttamista keväällä 2020. Tutkimustehtävänä oli kuvata, analysoida ja tulkita ryhmään kuulumisen ja vertaisvuorovaiku- tuksen tukemiseen liittyviä pedagogisia käytäntöjä varhaiskasvatuksen etäopetuskokemuksista. Aiem- paa tutkimusta etävarhaiskasvatuksesta on vielä hyvin vähän, mutta ne ovat osoittaneet, että verkko- opetus voisi olla mahdollista monivaiheisen suunnittelun, toteutuksen ja reflektion avulla. Tutkimuksessa viitekehyksenä käytin sosiokulttuurisen oppimisen teoriaa. Teorian mukaan lapsen kasvu, kehitys ja oppiminen tapahtuvat vuorovaikutuksessa sekä yhteisön toimintamalleihin osallistumalla. Sosiokulttuurisista teorioista tarkastelin erityisesti Vygotskyn ja Rogoffin teorioissa esiintyviä käsitteitä; Vygotskyn lähikehityksen vyöhyke sekä Rogoffin ohjatun osallisuuden -käsite. Tämä tutkimus on luonteeltaan laadullinen. Aineisto on koottu yksilöhaastatteluina puolistrukturoitujen kysymysten avulla. Haastattelurunko sisälsi seitsemän aiheeseen virittävää kysymystä. Haastateltaviksi valikoitui viisi varhaiskasvatuksen opettajaa yksityisen toimijan varhaiskasvatusyksiköistä. Haastattelut toteutettiin verkko- ja puhelinhaastatteluina, jotka tallennettiin, litteroitiin ja analysoitiin. Analysoinnissa pyrin löytämään aineistosta yhtenäisiä teemoja sekä yksilöllisiä kokemuksia. Analyysi eteni ensin teorian pohjalta ja myöhemmin mukaan tuli aineisto, joka sai vahvistusta teoriasta. Tulosten perusteella etäopetuksessa toteutettiin pedagogisesti painottunutta suunnitelmallista ja tavoitteellista toimintaa. Tavoite etäopetuksessa painottui struktuurin ylläpitämiseen, ryhmään kuulumisen ja vertaisvuorovaikutuksen tukemiseen sekä perheiden kanssa tapahtuvan kasvatusyhteistyön jatkamiseen sekä lastensuojeluun. Tuloksissa korostui etäopetustuokioiden antama mahdollisuus osallisuuden ja ryhmään kuulumisen kokemuksille. Tutkimukseni johtopäätöksissä voin todeta, että etäopetuskokemukset antavat toiveita siitä, että etäopetus varhaiskasvatuksessa on mahdollista hyvän suunnittelun, toteutuksen ja reflektion avulla. Tutkimustulokset antavat myös viitteitä siitä, että etäopetusjärjestelyillä voisi olla merkitystä ryhmään kuulumisen tunteen kannattelussa poikkeusoloissa.

Tämän tutkimuksen tarkoituksena on luoda monipuolinen katsaus etnisen segregaation yhteydestä Helsingin peruskoulujen oppilaspohjan eriytymiseen. Kokoan yhteen Suomen kontekstissa vielä melko vähäistä ja hajanaista tutkimustietoa etnisestä segregaatiosta ja sen vaikutuksista koulujen oppilaspohjan muotoutumiseen sekä lapsiperheiden muuttopäätöksiin ja kouluvalintoihin. Tutkimuskysymykseni on: Millä tavoin etninen segregaatio on yhteydessä peruskoulujen oppilaspohjan eriytymiseen? Etninen segregaatio ja sen yhteys peruskoulun oppilaspohjan eriytymiseen on ajankohtainen aihe, sillä etninen segregaatio ja sen yhteys koulumaailmaan ovat olleet viime aikoina vahvasti esillä suomalaisessa mediassa. Kyseessä on tärkeä aihe tutkia, koska aihe koskettaa koko yhteiskuntaa ja sen ympärille kietoutuu myös kysymykset oppilaiden eriarvoistumisesta sekä mahdollisuuksien tasa-arvosta eli siitä onko oppilaiden taustalla väliä sen kanssa, miten he tulevat kouluttautumaan ja suoriutumaan opinnoistaan. Myös sosioekonominen tausta ja sen vaikutukset liittyvät vahvasti etniseen segregaatioon ja lapsiperheiden muuttopäätöksiin ja kouluvalintoihin, jonka takia käsittelen läheisesti myös sen yhteyttä oppilaspohjan eriytymiseen. Lasten samanarvoisesta kohtelusta ja yhtäläisistä mahdollisuuksista koulutukseen liittyen tulee huolehtia, koska koulutus ja koulut ovat hyvin merkittävä sosialisaation väline. Toteutin tutkimukseni kuvailevana kirjallisuuskatsauksena, jolle tyypillistä on luoda aiheesta yleiskuvaus tiivistämällä aiempaa tutkimusta. Valitsin aineistooni kolme julkaisua, joista yksi on väitöskirja ja kaksi tieteellistä artikkelia. Valitsin aineiston siten, että saan aiheestani mahdollisimman monipuolista materiaalia, joten valitsemillani julkaisuilla on kaikilla hieman eri painotus. Etnisellä segregaatiolla on Suomenkin kontekstissa alkanut olla yhä enemmän vaikutuksia koulujen oppilaspohjan eriytymiseen. Koulut ja asuinalueet ovat alkaneet jakautua aiempaa vahvemmin halutumpiin ja välteltyihin ja perheiden taustalla on väliä, saavatko he lapsensa hyvänä pidettyyn kouluun. Tehdyt muuttopäätökset ja kouluvalinnat, jotka eivät mukaile lähikouluperiaatetta, eriyttävät koulujen oppilaspohjaa ja kasvattavat koulujen välisiä eroja.

In connection with the new curriculum for the basic education some concepts have received more attention than others and one of them is formative assessment. Today, new demands are placed on the assessment in school. The assessment should not only be used as a controlling tool but also as a support for learning. What formative assessment means in practice, however, is not unambiguous. There are misinterpretations about formative work and some believe that an increased documentation requirement is what characterizes a formative assessment. The aim of this study is to examine how the literature describes the practice of the formative assessment. This is to be able to investigate the role of the documentation in the formative way of assessing pupil learning. The study is carried out in the form of a systematic literature review. The result is analyzed on the basis of a hermeneutic approach in which the purpose is to interpret, understand and convey knowledge about a certain phenomenon based on literature on the subject. The result shows that the role of documentation is only a part of several important aspects when it comes to formative assessment. The decisive factor in the formative assessment is the use of the key strategies described in the literature and not necessarily an increased requirement for documentation. Documentation is, however, inevitable in the work with the formative assessment and is needed for the teacher to be able to collect information about the student learning.

Introduction. The objective with this study was to gather information about how preschool aged children act prosocially. Prosocial acting and prosocial behavior are described as the same concept in this study. Prosocial behavior is positive social behavior which purpose is to promote someone other’s wellbeing. Such as behaviors are for example helping, sharing, comforting and cooperating. In the theory part I clarified prosocial behavior through the previous theories and research information and also with the related concepts as social learning, altruism, moral reasoning, empathy and sympathy. Previous researches had been focusing mostly to that part of prosocial behavior, which expounds why or how human species act prosocially, and for that reason there exists plenty of theories and research information of this perspective through decades. Because of this lack of information, in this study I want to search answer to the question how conventionally identified prosocial actings appear with preschool aged children Methodology. The material of survey was collected by systematic literature review. There were two databases where I found 218 researches, and in total four of the researches I picked for the complete survey material. The original researches and studies were international which specified the age limit of preschooler’s between 3 to 6. In the selected researches and studies prosocial behavior was described closely and they had effectual influence on the study designs and to the gained results. None of the selected researches or studies did only enter into gain information how preschool aged children act prosocially. The collected qualitative survey material was analyzed with the inductive content analysis. Results and conclusions. The results clearly show that preschool aged children act prosocially in multitudinious ways. I divided the prosocial acts, which emerged from the survey results, to the six categories. These were comforting, helping, friendliness, sharing, defending and cooperating. The prosocial behavior was tangible, physical, verbal and affective. Voluntarily helping, inviting other children to the play and taking along her/him to the play was the most popular ways to act prosocially. The conclusions of this study is that preschool aged children ways to act prosocially are highly diverse and those acts promote social interaction positively. Nevertheless this study’s results and conclusions prosocial behavior doesn’t seem to be very trendy among educators when today’s society visibly recommends individualism and efficacy as a virtue.

Inom en organisation är det de anställda som i grunden bär den största rollen, och chefer strävar efter att identifiera de faktorer som motiverar de anställda att prestera på högsta möjliga nivå. Inom alla branscher där det arbetar människor är det relevant att fråga sig vilka faktorer som motiverar dem. Det finns flera olika faktorer som spelar in i ett företags framgång, så som personalrekrytering och ledning, men de anställdas motivation spelar ändå en betydande roll. Syftet med denna avhandling är att granska och identifiera motivationsfaktorer hos anställda på dagens arbetsplats. På grund av digitaliseringen ser den moderna arbetsbilden annorlunda ut idag i jämförelse med förut och därför är det värdefullt för organisationer och företag att granska kvaliteten på arbetsplatsen gällande trivselfaktorer och de anställdas motivation. Studien är genomförd som en litteraturöversikt av tidigare litteratur och studier. Som material användes åtta studier gjorda från olika håll i världen, i Finland, Indonesien, Pakistan, Turkiet och Italien. Jag har analyserat studierna i ljuset av min forskningsfråga “Vilka faktorer motiverar anställda på en arbetsplats?”, vilken jag strävar efter att svara på genom att analysera relevant litteratur utgående från ett systematiskt tillvägagångssätt. Det analyserade materialet är avgränsat till studier som undersöker motivationsfaktorer hos anställda på en arbetsplats mellan åren 2019 och 2022. Materialet har samlats in genom olika databaser, bland annat Helka, Helda, Google Scholar och Tandfonline. Ur resultaten framgår att de faktorer som är viktiga för anställdas motivation på dagens arbetsplats och i dagens arbetsliv ser något annorlunda ut idag än tidigare. Sammanfattningsvis går det att konstatera, efter en analys av både äldre och nyare teorier och studier, att det finns en hel rad olika faktorer som är viktiga vid motiverandet av anställda. De viktigaste faktorerna som motiverar anställda på en arbetsplats och för ett hållbart arbetsliv på lång sikt som har diskuterats i denna avhandling är inre motivation, arbetsmiljö, möjlighet till utveckling och karriärmöjligheter, samhörighet, respekt och jämställdhet samt balans mellan arbetslivet och privatlivet. En hälsosam och säker arbetsmiljö är grundläggande för både motivation och ett hållbart arbetsliv. Resultaten ger en djupare inblick i temat motivation på arbetsplatsen och avtäcker ytterligare perspektiv på anställdas motivation på arbetsplatser idag.

Syftet med undersökningen var att granska om de olika karaktärerna i Enid Blytons barnbok ”Viisikko ja linnan aarre” (svenska titeln ”Fem gör ett fynd", engelska ”Five on Finniston Farm”) framstår som stereotypa ur ett genusperspektiv. En definition av genus som det socialt konstruerade könet användes. Enid Blytons var en mycket produktiv författare och hennes böcker har varit mycket omtyckta av barn, samtidigt som de varit omdebatterade bland vuxna. De har kritiserats för att bland annat ha stereotypa beskrivningar på flickor och pojkar, män och kvinnor. En del forskare har kommit med invändningar mot detta synsätt och uppfattat att böckerna också ger alternativ vad gäller synsättet på manligt och kvinnligt. Som bakgrund ingår i det här arbetet en genomgång av barnbokens historia, olika sätt att definiera barnlitteratur och forska i den samt barnlitteraturen i förhållande till värderingar, ideologi och mera specifikt genusfrågor. Barnlitteraturen har alltid i större eller mindre utsträckning setts som ett pedagogiskt redskap, vilket också är utgångpunkten för det här arbetet. Eftersom barn inte själva bestämmer över barnlitteraturen tar vissa forskare fasta vid relationen vuxna-barn och makt som viktiga aspekter i samband med definierandet av barnlitteratur. Barnlitteraturen antas ofta spegla och förmedla de värderingar och den ideologi som är rådande i samhället gällande t ex genus. Ideologi kan definieras som en samling uppfattningar som ett samhälle delar och använder sig av för att förstå världen. Barnböcker har å andra sidan också ansetts kunna ha en undergrävande eller ifrågasättande funktion visavi de rådande uppfattningarna i ett samhälle. Texter ses vara fyllda av ideologi, inte bara innefatta det som ett element. Intresset för kön och genus i barnlitteraturen väcktes på 1960- och 70-talen som en följd av en sociohistorisk syn på litteratur i allmänhet. Det som kan ses som intressant vid litterär analys av karaktärer är hur många av karaktärerna som beter sig på ett föreskrivet sätt snarare än antalet flickor/kvinnor och pojkar/män som förekommer. Undersökningen gjordes som en textanalys med Nikolajevas schema för stereotypa manliga och kvinnliga egenskaper som hjälpmedel. Också några forskares synsätt på hur ideologi syns i texter användes vid analysen. Slutsatsen av undersökningen är att det i boken inte förekommer några helt renodlat stereotypa manliga och kvinnliga karaktärer. Boken erbjuder alternativ, i synnerhet när det gäller skildringen av flickor, med en traditionellare flicka och också s k pojkflickor. En hel del av framställningen av karaktärernas beteende som önskvärt eller icke-önskvärt när det gäller både flickor/kvinnor och pojkar/män gav intrycket att utgå från en tudelning enligt sådant som artigt/oartigt och hjälpsamt/ohjälpsamt snarare än manlig/kvinnligt.

The purpose of this study is to analyse how gender roles are portrayed in popular Finno-Swedish picture books from the 1980s and 2010s. Little research has been conducted to examine how characters are portrayed from a gender perspective in Finno-Swedish children’s litterature. The new regulations in early childhood education emphasise gender equality, which means that pedagogues need to be aware and critical towards children’s litterature, e.g. to create a more gender equal preschool culture. This qualitative study was carried out through text- and picture analysis of six popular Finno-Swedish picture books. Three books from the 1980s and three from the 2010s. The characters were analysed based on five pre-existing questions. The result indicates that Finno-Swedish picture books show a wide range of various attributes among the characters. The characters that are children are more gender neutral than the adults portrayed in the books. The female characters are the ones who changed most during these years. They show signs of a more explorative and active side, compared to the 1980s books. The male characters on the other hand, already show stereotypical female behaviour like thoughtfulness in the earlier books, and similar behaviour can also be seen among the male characters in the 2010s books. Hence, the male characters show a lesser degree of change than female characters from the 1980s to the 2010s.

Purpose: Problem-based learning (PBL) is a teaching model that, through open problems, aims to motivate in a motivational way both facts and problem-solving skills. This essay aims to investi-gate the extent to which the teachers among the Swedish-speaking Finns are aware of the prob-lem-based learning and to what extent they work based on principles that comply with the basic principles of PBL. In this paper, PBL is presented as a model and the reader gets to know the re-search available. PBL: s usability is also tested against the goals of the Finnish curriculum. Final-ly, it is investigated to what extent the teachers among the Swedish-speaking Finns are aware or implement PBL as a method of teaching. It has been shown that the problem-solving skills of the Finnish schoolchildren is not at an ac-ceptable level. Since the Swedish speaking students perform worse than the Finnish speaking at all levels, this is most interesting research from a Swedish speaking Finn perspective. Method: This research is done as a survey and the answers are interpreted both quantitatively and qualitatively. Based on the questionnaire responses, two sum variables were created that aim to measure how collaborative and communicative the teachers work, as well as a variable that strives to measure how problem-based teachers worked. The survey also consisted of two open questions that were interpreted qualitatively. Results: The results show that the teachers among the Swedish speaking Finns are not very famil-iar with PBL and that they generally seem to use collaborative and communicative methods to a small degree in their mathematics education. They also tend to work just as little and just as su-perficially with problem solving.

I dagens samhälle i Finland är det allt vanligare att barn har en annan språklig bakgrund än finska eller svenska. Det är viktigt att stödja barnens språkutveckling från tidig ålder, oavsett om de kommer från enspråkiga eller flerspråkiga familjer. Språkutvecklingen börjar redan före födseln och bör stödjas i småbarnspedagogisk verksamhet för att främja både språklig och kulturell identitet. Det är också viktigt att daghemsmiljön är trygg och välkomnande för att ge barn från olika språkliga bakgrunder en positiv grund för integration i samhället. Barnets språkutveckling beskrivs som en naturlig del av deras allmänna utveckling, och pedagoger bör vara medvetna om att barn i samma ålder kan vara i olika skeden av sin språkutveckling. För att stödja detta bör pedagogerna använda en mångfald av språkliga modeller och ge barnen möjlighet att kommunicera och uttrycka sig på olika sätt. Småbarnspedagogikens roll i barnets språkutveckling är avgörande, och verksamheten bör främja en inkluderande lärmiljö som stöder barnens individuella behov och språkliga identitet. Pedagoger bör använda stödmetoder som tydliggörande pedagogik och visuellt stöd för att skapa en förutsägbar och stimulerande miljö som främjar barns delaktighet och självständighet i lärandet. Eftersom syftet med studien är att ta reda på hur lärare inom småbarnspedagogik kan stödja flerspråkiga barns språkutveckling så blev ansatsen kvalitativ. Jag intervjuade tre personer som har jobbat eller fortfarande jobbar med att främja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. Intervjuerna var semistrukturerade och utfördes på distans, jag bandade in intervjuerna med min telefon och sedan transkriberade dem. Som analysmetod använde jag innehållsanalys. Resultaten visar att flerspråkiga barns språkutveckling och hur pedagoger kan arbeta för att stödja det, är ett aktuellt tema. Även om det finns utmaningar med detta, så finns det massor med material och stödmetoder tillgängliga för pedagoger att använda. Även om resultaten visar att pedagogerna har ett positivt synsätt till att arbeta med flerspråkiga barn, krävs det dock mycket eget initiativ, nyfikenhet och öppenhet.