Browsing by Title

Mål. Målet med avhandlingen är att bidra med kunskap och en ökad förståelse om flerspråkighet som resurs. Vi lever i en global värld där flerspråkighet är en del av vår vardag. Genom att bidra till att öka medvetenheten om språk har lärare en möjlighet att arbeta på ett språkstärkande sätt som stöder alla elevers lärande. Metoder. Studien utfördes som en deskriptiv narrativ litteraturöversikt med en kvalitativ ansats. Informationssökningen gjordes på flera digitala databaser. Den teoretiska bakgrunden utgjordes av läroplansgrunderna 2014 och av internationella studier inom flerspråkighet som resurs. Artiklarna som granskades valdes ur ett finländskt perspektiv och jämfördes med varandra och mot den teoretiska bakgrunden. Resultat och slutsatser. Resultaten visar att vi lever i ett flerspråkigt samhälle och en flerspråkig norm utgör det normala i ett samhälle. Om vi ser på flerspråkighet som en resurs och arbetar språkinriktat över ämnesgränser, så har vi en möjlighet att stärka elevers flerspråkiga identitet och självkänsla och att stöda alla elevers språk- och ämneskunskaper, oberoende av språklig bakgrund. Att arbeta för ett språk betyder inte att man arbetar emot ett annat, utan språk stärker varandra. Språklig medvetenhet hjälper oss att ta till vara på elevers flerspråkiga resurser

Tutkielman tarkoitus on lisätä ymmärrystä flow-tilan merkityksestä alle kouluikäisille lapsille. Tutkimuksessa eritellään flow-tilan merkitystä nykypäivän yhteiskunnassa eläville lapsille sekä flow-tilaan vaikuttavia tekijöitä. Teoriapohjana käytetään flow-tilaa, luovuutta ja kuvataidekasvatusta käsitteleviä julkaisuja. Csiszentmihalyi on luonut flow-tilan käsitteen. Hän määrittelee flow-tilan tarkoittavan sellaista mielentilaa, jossa tietoisuus on järjestyksessä ja tarkkaavaisuus on täysin suuntautunut tekemiseen. Aiemmat tutkimukset osoittavat, että luovuuden tukemisella ja flow-tilalla on paljon positiivisia vaikutuksia ihmisen elämänlaatuun ja toimintaan. Lisäksi aiemmissa tutkimuksissa ja teorioissa esitetään monia flow-tilan syntymiseen vaikuttavia tekijöitä ja tekijöitä, jotka vaikuttavat luovuuden kehittymiseen. Tutkimuskysymykset olivat: Miten varhaiskasvatuksen ja esiopetuksen kuvataidekasvatuksessa voidaan hyödyntää flow-tilaa? Millaiset tekijät vaikuttavat flow-tilan syntymiseen kuvallisessa ilmaisussa? Millainen merkitys flow-tilalla on lapsen kehitykselle, hyvinvoinnille ja luovuudelle? Tutkielman aineistonhankintamenetelmänä oli puolistrukturoitu teemahaastattelu. Haastattelin kolmea varhaiskasvatuksen opettajaa avoimilla haastattelukysymyksillä. Puolistrukturoidun haastattelun mukaisesti kysymykset olivat haastateltaville samat ja teemahaastattelun mukaisesti kysymykset oli jaettu teemoihin, joita olivat kuvataidekasvatus, flow-tilaan vaikuttavat tekijät, luovuuden kehitys sekä flow-tilan ja luovuuden merkitykset. Litteroin haastattelut ja sisällönanalyysin mukaisesti erittelin eri teemoja käsittelevät aiheet kategorioihin. Tulosten perusteella flow-tila vahvistaa lapsen itsetunnon ja rohkean ilmaisun kehittymistä. Lapsen kannustaminen itsensä ilmaisuun ja tämän työn arvostaminen nähtiin tärkeinä lapsen kehityksen ja hyvinvoinnin kannalta. Flow-tilan ajateltiin edistävän lisäksi empatian ja yhteistyötaitojen kehittymistä. Kuvallinen ilmaisu nähtiin väylänä ilmaista tunteita ja saavutetun flow-tilan rentouttavan. syntymiseen vaikuttavia tekijöitä olivat rajattu pieni tila, kehon vapaa liikkuminen, pieni ryhmäkoko, päiväkodin puitteet ja riittävä aika, sekä aikataulujen joustavuus. Lisäksi opettajan oman innostuneen asenteen katsottiin vaikuttavan suotuisasti flow-tilan syntymiseen lapsilla. Yksittäiset lapset nähtiin erilaisina flow-tilan saavuttamisen kannalta, joten myös erilaiset aktiviteetit nähtiin tärkeinä varhaiskasvatuksessa, jotta kaikilla lapsilla olisi mahdollisuus saavuttaa flow-tila. Nykyajan haasteiksi flow-tilan kannalta nimettiin riittävän ajan puute ja liian vähäiset mahdollisuudet luoda asioita itse.

Mål. Barns tidiga språkutveckling är starkt beroende av den sociala miljön runt omkring barnet. Under den tidiga barndomen sker en stor del av barnets exponering för språk i anknytningsrelationen med barnets förälder. Tidigare forskning visar att kvaliteten på anknytningsrelationen är kopplad till förälderns förmåga att agera sensitivt gentemot barnet. Sensitivitet har också kopplats ihop med barns allmänna utveckling. Syftet med denna avhandling är att undersöka vilken betydelse föräldrars sensitiva respons och beteende har för barns tidiga språkutveckling. Föräldrasensitivitet (eng. parental sensitivity) innebär förälderns förmåga att uppfatta barnets olika beteendesignaler, tolka dem korrekt och reagera på signalerna på ett lämpligt sätt. Metoder. Studien utfördes i form av en litteraturöversikt med en strävan att ge en inblick i tidigare forskning och befintlig kunskap inom området. Materialet i analysen bestod av sju vetenskapliga artiklar publicerade på engelska mellan åren 2011-2021. Artiklarna hittades genom databaserna Helka Finna, Web of Science och EBSCO med hjälp av utvalda sökord. De analyserade artiklarna undersökte specifikt hur mödrars sensitiva beteende påverkar barns språkförmågor. Resultat och slutsatser. Utifrån de analyserade artiklarna visade studiens resultat att det förelåg ett starkt samband mellan mödrars sensitivitet och barns tidiga språkutveckling. Studiens resultat lyfte även vikten av olika interventioner, för att kunna främja föräldrars sensitivitet och i sin tur främja barns språkutveckling. Då föräldrar innehar förmågan att agera sensitivt har de även möjligheten att anpassa deras beteende i enlighet med barns utvecklingsnivå och sporra barnet till vidare språkinlärning.

The purpose of this study is to give answers to common preconceptions about preschool children’s use of digital technology. The main questions of this study are: 1. Do childhood and digital technology mix? 2. Does digital technology hinder the social and emotional development of children? 3. How can digital technology be used in playing and learning? The method of the study is a literature overview consisting of nine articles. The articles are compared to each other, to the ealy childhood teaching program and also to a few news stories. Method used in study is a narrative overview of the literaure. The majority of the studies compared have a positive attitude to preschool children’s use of digital technology. It is the responsibility of the teachers and other grown-ups to scaffold children to use digital technology in a useful, diverse and safe way. Digital play is a huge part of the lives of today’s children.

The aim of this study is to get knowledge about what school teachers think about preschool education and what they think is important for children to manage when they start school. The study also brings up childrens play that seems to be missing in school but according to the preschool curriculum is important. The study is a qualitative interview study. Three school teachers where interviewed about their thoughts about preschool education. The results of this study indicates that the school teachers appreciates social skills and that is what preschool is about; children should learn to work in a major group, take care of his/her own things and manage to concentrate on school assignment. The study also claims that childrens play is something that teachers belongs to the break between the lessons. The teachers in this study seperates play and learning, but at the same time the school teachers find childrens play important for the children.

The purpose of the study is to ascertain what preschool children think of physical activities. The study will also show how much children perceive they exercise a day as well as if they feel that adults in their everyday life encourage them to do so. According to the new recommendations should children exercise three hours a day. It is important to hear what children think about exercise to be able to develop their exercise both at home and at preschool. The research is qualitative with a phenomenological research approach. Interview was used as the method of research. To support the children, the interviews were conducted in groups and all interviews were recorded, transcribed and analysed. The children perceive that they exercise quite a lot. They did not experience adult restrictions but they did wish adults would participate in game and play. It can, however, be ascertained that the children did not exercise three hours a day. With adult participation, both at home and preschool, the time spent exercising could be increased.

Ett förstaspråk (L1) är det språk som individen börjar utveckla redan i början av sitt liv, det är det språk som blir starkast och som individen känner sig mest bekväm att använda. Det är ett språk nära hjärtat och en del av ens identitet. Då flerspråkigheten ökar i världen är det idag även vanligt att ha fler än ett förstaspråk. När man senare i livet lär sig nya språk behöver man en grund för själva inlärningsprocessen och det är här som förstaspråket kan eventuellt ses som en resurs. Tidigare forskning inom ämnet visar på att förstaspråket lägger en grund för övrig språkinlärning och kan därmed ha en positiv inverkan på inlärningen av ett andraspråk (L2). Eftersom varje individ redan lärt sig åtminstone ett förstaspråk börjar inte språkinlärningen och språkutvecklingen från början, utan kunskaperna i förstaspråket kan föras över till inlärningen av andraspråket. Syftet med den här studien är att undersöka och redogöra för hur man vid inlärning av ett andraspråk kan ta nytta av det redan existerande schemat och språkliga kunskaperna från ens förstaspråk för inlärningen av andraspråket. Studien baserar sig på tidigare forskning inom andraspråksundervisning och språkinlärning och är gjord i form av en litteraturöversikt. Forskningsfrågorna för studien är följande: 1. Vilken betydelse har förstaspråket för inlärningen av ett andraspråk? 2. Hur kan man praktiskt främja inlärningen av ett andraspråk med hjälp av förstaspråket? Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats i form av en deskriptiv litteraturöversikt där materialet samlades från databaser med hjälp av sökord och valdes med hjälp av inklusion- och exklusionskriterier. Resultatet visar att användningen av förstaspråket som stöd vid samband med inlärningen av ett andraspråk kan ses som begynnande. Då eleverna har möjlighet att jämföra faktorer i förstaspråket med faktorer i andraspråket – såsom ord och grammatik – har det en positiv effekt på språkutvecklingen; mängden missförstånd under lektionerna minskar och elevernas språkliga kunskaper i andraspråket ökar tillsammans med en fördjupad förståelse.

The purpose with this study is to find out the educators’ experiences about conflicts between children at different ages at daycare and to get an insight in how the educators deal with the conflict situations and how they see their own role in these situations. The theory part includes a discussion of daycare as a place of interaction between children and educators, and also between children. It also includes a discussion of conflicts between children, and the educators’ role in the conflict situations. The study is qualitative and was carried out through interviews with three educators working at daycare. A long experience of conflicts between children at daycare and experience of working with children at all ages under school age were the criteria for the interview persons. The interviews were tape recorded, and then transcribed and analyzed. The result indicates that conflicts between children at daycare are diverse and that conflicts are common at all ages. There are many reasons that conflicts between children emerge and the reasons are partly agerelated. Besides that, younger children also act more physically in conflict situations, while older children are more verbal and they also can leave some children outside the group as a consequence of a conflict. The educators feel that their role in conflict situations is important. Their role in handling the conflicts is complex and the educators have to act in different ways in different situations. The educators have to be present when the children interact and they also all the time have to make interpretations of the interaction between the children in order to notice when conflicts between children emerges, what happens in the conflict situations and when to intervene. The educators are clearly aware of the importance of children learning how to solve conflicts themselves.

Studien fokuserar på barns färdigheter inom bildkonst, främst teckning, målning och tredimensionell framställning. Syftet är att undersöka möjligheterna till att vidareutveckla det det som i dagligt tal på daghemmen kallas "pyssel", till konstskapande. Avhandlingen studerar den inom småbarnspedagiken förverkligade skapande verksamhetens möjligheter till inverkan på barns känsla av konstnärligt skapande, utveckling och lärande samt den sociala aspekten av skapande verksamhet. I Grunderna för planen för småbarnspedagogik (2022) lyfts fram att småbarnspedagogiken skall erbjuda barnen möjligheter till mångsidiga uttryckssätt. Trots detta visar det sig i en utvärdering utförd 2019 att pedagogerna upplever att tillfällen till mångsidiga uttryckssätt inte uppfylls i tillräckligt hög grad (NCU, 2019). Det förekommer ett positivt samband mellan konstnärliga färdigheter och lärandet i allmänhet, och detta samband sträcker sig upp i skolåldern (Nevanen, 2015). Barn tillför nya färdigheter till redan erhållen kunskap genom konstprocesser och kroppsliga aktiviteter. Forskningen genomfördes som en kvalitativ studie med observationer, intervjuer och fotografier. Undersökningsgruppen bestod av en barngrupp på 14 barn i ålder 4-5 år. Den empiriska studien utfördes under en tre veckors period på ett daghem i Nylands län. Det insamlade materialet, observationer, transkriberade intervjuer och fotografier analyserades induktivt. Pedagoger kan genom att erbjudna tillfällen, material och tekniker påverka barnens skapndeprocesser. När barnen fick tillgång till nytt material och tekniker, kunde man direkt se en högre grad av intresse och intensitet i skapandet. De två lägsta nivåerna av skapande verksamhet, dekoration och underhållning, nås lätt. Den tredje nivån, social interaktion och kulturellt meningsskapande, nåddes vid friare skapnde processer. Den högsta nivån, transformation och förändring kan vara svår att påvisa, men kunde tolkas bli nådd när nya material och tekniker erbjöds.

Kandidatavhandlingen strävar till att belysa den fria lekens värde i den småbarnspedagogiska verksamheten. Syftet med studien är att ta reda på hur lärare inom småbarnspedagogik upp-fattar den fria lekens värde i småbarnspedagogiken samt hur de upplever vikten av sin delak-tighet i fri lek. Lek anses vara av stor betydelse med tanke på barnens lärande, utveckling och välbefinnande. Trots detta upplever jag att fri lek har mindre värde i verksamheten än den övriga verksamheten i småbarnspedagogiken. Dessa erfarenheter har fått mig att reflektera över värdet av fri lek i småbarnspedagogiken och den allmänna förståelsen av att lek är vik-tigt för barn. Eftersom studien strävade till att utreda pedagogers uppfattningar kring den fria leken valdes den kvalitativa ansatsen. I undersökningen deltog fyra pedagoger som jobbar som lärare inom småbarnspedagogik. Intervjuerna som genomfördes var halvstrukturerade och transkri-berades senare inför analys. Fenomenografisk analysmetod användes för att analysera materialet. Resultaten indikerade till att pedagogerna som deltog i studien ansåg att den fria leken har ett värde i småbarnspedagogiken. Fri lek upplevdes bland annat som en viktig paus för barn att kunna bearbeta intryck från strukturerade aktiviteter. I resultaten framkom att genom den fria leken utvecklar barn en mängd olika färdigheter, inklusive problemlösningsförmåga, fantasi, sociala färdigheter, grov- och finmotorik, identitetsutveckling och språk. Vidare visade resulta-ten att fri lek ger barn möjligheten att öva på nya färdigheter och leka det de hade lärt sig inom de ledda aktiviteterna. Dessutom lyfter resultaten att pedagoger utnyttjar fri lek som en arena för att kunna utvärdera barns färdigheter och utveckling. Resultaten indikerar även på att pedagogerna bör noggrant balansera sin delaktighet i fri lek. Samtidigt som de bör vara närvarande och lyhörda, behöver de inte alltid vara aktivt delaktiga utan snarare ge utrymme för barnens lek. Denna balans avser pedagogerna vara avgörande för att stödja barns fri lek och deras delaktighet utan att påtvinga vuxnas perspektiv.