Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Title

Sort by: Order: Results:

  • Räsänen, Salla (2020)
    Tavoitteet. Tämän tutkielman tarkoituksena on tutkia fyysisen aktiivisuuden ja kognitiivisten taitojen välistä yhteyttä alle 7-vuotiailla lapsilla. Tutkimustehtävänä oli tarkastella sitä, millä tavalla fyysinen aktiivisuus vaikuttaa alle 7-vuotiaan lapsen kognitiivisiin taitoihin ja mikä näiden välinen yhteys on. Lisäksi tutkimuksessa keskityttiin varhaisvuosien fyysisen aktiivisuuden suosituksiin, sen vaikutuksiin ja sitä lisääviin tekijöihin varhaiskasvatuksessa. Tutkimuksessa tarkasteltiin myös sitä, miten fyysinen aktiivisuus huomioidaan varhaiskasvatusta ohjaavassa Varhaiskasvatussuunnitelman perusteissa. Kognitiivisten taitojen osalta käsitellään tarkkaavaisuutta, muistia, oppimista, kielellisiä toimintoja sekä toiminnanohjausta. Menetelmät. Tutkielma toteutettiin kuvailevana kirjallisuuskatsauksena, jonka aineiston muodostavat kymmenen fyysistä aktiivisuutta ja kognitiivisia taitoja käsittelevää vertaisarvioitua tutkimusartikkelia. Katsauksessa käsitellyt tutkimusartikkelit on julkaistu tieteellisissä aikakauslehdissä aikavälillä 2011–2020 ja ne on haettu elektronisista tietokannoista. Tulokset ja johtopäätökset. Alle 7-vuotiaan lapsen fyysisellä aktiivisuudella ja kognitiivisella kehityksellä oli pääosin merkittävä yhteys. Kevyellä fyysisellä aktiivisuudella ei ollut yhtä vahvaa yhteyttä kognitiivisiin taitoihin tai yhteyttä ei havaittu lainkaan. Fyysinen aktiivisuus ei kehitä ainoastaan kognitiivisia taitoja, vaan se edistää lisäksi fyysistä ja psykososiaalista terveyttä. Tulosten pohjalta fyysisen aktiivisuuden yhdistämisellä varhaiskasvatuksen ohjattuun ja vapaamuotoiseen toimintaan sekä riittävällä fyysisen aktiivisuuden määrän ylläpitämisellä on positiivisia vaikutuksia lasten kognitiivisille taidoille.
  • Meling, Amanda (2020)
    Aikaisemman tutkimuksen pohjalta voidaan sanoa, että fyysisellä aktiivisuudella on jo pitkään ollut merkittävä rooli terveyden ja hyvinvoinnin edistämisessä. Tämän tutkimuksen tarkoituksena oli kuitenkin tutkia asiaa hieman eri näkökulmasta. Ensimmäisen tutkimuskysymyksen avulla oli tarkoitus selvittää, millaisia vaikutuksia fyysisellä aktiivisuudella on koulumenestykseen. Omat havainnot organisoituun urheilutoimintaan osallistuvien lasten hyvästä koulumenestyksestä johtivat toiseen tutkimuskysymykseen, eli tutkimaan organisoidun urheilun vaikutuksia koulumenestykseen. Tämän kandidaatintutkielman tavoitteena oli saada luotettavaa tietoa fyysisen aktiivisuuden ja organisoidun urheilun vaikutuksista koulumenestykseen, joita voitaisiin sitten mahdollisesti hyödyntää esimerkiksi kasvatustyössä. Toteutin tämän kandidaatintutkielman kuvailevana kirjallisuuskatsauksena. Aineistonhaussa hyödynsin Helkan -tietokantoja, sekä Google Scholar -hakukonetta. Hyödynsin aineiston etsimisessä myös löytämäni kirjallisuuden lähdeluetteloja. Aineistoni koostui sekä kansainvälisestä, että kotimaisesta tutkimuksesta, ja hyödynsin työssäni myös erilaista aiheeseen liittyvää teoriakirjallisuutta, sekä muita luotettavia sähköisiä lähteitä, kuten perusopetuksen opetussuunnitelmaa, perusopetuslakia yms. Tämän tutkielman lähteet koostuivat pääosin sähköisistä lähteistä. Tämän kirjallisuuskatsauksen tutkimustulokset eivät olleet aivan yksiselitteisiä ensimmäisen tutkimuskysymyksen osalta, vaan niissä oli hieman epäjohdonmukaisuutta. Suurin osa aikaisemmasta tutkimuksesta kuitenkin päätyi tuloksissaan siihen, että fyysinen aktiivisuus vaikutti positiivisesti koulumenestykseen. Tulosten perusteella voitaisiin siis sanoa, että fyysisellä aktiivisuudella näyttäisi olevan positiivisia vaikutuksia koulumenestykseen, mutta laadukasta tutkimusta aiheesta tulisi ehdottomasti tehdä lisää. Toisen tutkimuskysymyksen kohdalla tulokset olivat yksiselitteisiä, ja näiden tutkimustulosten valossa voidaan todeta, että organisoidulla urheilulla on positiivisia vaikutuksia koulumenestykseen.
  • Kruus, Niina (2019)
    Earlier research has indicated that the majority of children don’t reach the daily recommendations for physical activity. Children spend a significant amount of the day in school, so school has a possibility to offer pupils versatile physical activity during the day. Every pupil takes part in lessons equally and lessons are part of every school day. The aim for this study is to research physical activity during lessons. The following research problems were set: 1) How can physical activity be added to elementary school lessons? 2) Why should physical activity be added to elementary school lessons? This research was executed as a literature review. Data were collected using Finnish and English databases along with the help of recent and valid publications’ references. Collected data were used to make conclusions and answer the research questions. It was discovered that physical activity during lessons goes into two categories. Physical activity could be integrated to teaching, or it was also possible to take a break from teaching and do physical activities during that time. Physical activity was typically aerobic exercise that lasted around ten minutes. Physical activity during lessons could however last for even the whole lesson and it was also possible to concentrate on other forms of physical activity than only aerobic. While searching for reasons to add physical activity to lessons, many different results were found. Physical activity could be positively linked to learning, concentration and some cognitive prosesses. Physical activity during lessons added to the physical activity of the whole day, and both the pupils and the teachers found it worthwhile. This research shows that physical activity during lessons can be diverse and it doesn’t have negative impact on learning results. Research gives current information on physical activity during lessons. In the future it would be interesting to research the same topic from the point of Finnish schools and to map the Finnish teachers’ opinions on physically active lessons.
  • Tujunen, Julia (2022)
    Tavoitteet. Tämän tutkimuksen tavoitteena oli koota yhteen ja tiivistää olemassa olevaa kotimaista tutkimusta fyysisen aktiivisuuden toteutumisesta suomalaisessa varhaiskasvatuksessa. Tutkimuksen tekemisen taustalla oli teoreettinen tieto fyysisestä aktiivisuudesta ja varhaisvuosien fyysisen aktiivisuuden suosituksista. Tutkimuksessa kuvataan fyysisen aktiivisuuden eri ilmenemismuotoja, fyysisen aktiivisuuden parissa käytettävää aikaa sekä tutkitaan toteutuvatko fyysisen aktiivisuuden suositukset suomalaisessa varhaiskasvatuksessa. Menetelmät. Tutkimus toteutettiin kuvailevana kirjallisuuskatsauksena. Sillä pyritään laajaan kuvaukseen tutkittavasta ilmiöstä. Kirjallisuuskatsaukseen valikoitui viisi tutkimusta, jotka ovat toteutettu Suomessa sekä käsittelevät suomalaisessa varhaiskasvatuksessa toteutuvaa fyysistä aktiivisuutta. Tutkimukseen valittu aineisto analysoitiin teoriaohjaavan sisällönanalyysin keinoin. Tutkimuksen analysoinnissa oli myös aineistolähtöisen sisällönanalyysin näkökulmia. Tämän tutkimuksen kohdalla se tarkoitti sitä, että teoreettinen ymmärrys fyysisestä aktiivisuudesta ilmiönä ohjasi aineistosta tehtäviä havaintoja. Tulokset ja johtopäätökset. Fyysinen aktiivisuus voidaan jakaa kolmeen eri intensiteetin tasoon: kevyeen, reippaaseen ja erittäin vauhdikkaaseen fyysiseen aktiivisuuteen. Tutkimuksissa selvisi, että varhaiskasvatuksessa lapset viettävät eniten aikaa kevyen fyysisen aktiivisuuden toiminnoissa. Tutkimusten mukaan lasten fyysinen aktiivisuus toteutuu ensisijaisesti fyysisesti aktiivisen leikin kautta. Leikki oli yksi tehokkaimmista tavoista nostaa fyysistä aktiivisuutta. Ulkoillessa lasten fyysinen aktiivisuus oli korkeimmillaan, ja ulkoillessa fyysiseen aktiivisuuteen käytetty aika oli suurin. Ohjatun toiminnan aikana lasten fyysinen aktiivisuus oli tutkimusten mukaan vähäistä. Kun tutkimusaineistojen tutkimustuloksia fyysisen aktiivisuuden määrästä vertailtiin varhaisvuosien fyysisen aktiivisuuden suosituksiin, voidaan todeta, että ainakin näiden tutkimuksiin osallistuneiden päiväkotien kohdalla suositusten mukainen määrä fyysistä aktiivisuutta täyttyy varhaiskasvatuspäivän aikana.
  • Heikkilä, Riina (2023)
    Viime vuosina media on nostanut vahvasti esille huolen suomalaisten lasten ja nuorten vähäisestä liikkumisesta, huonosta kunnosta sekä heikentyneistä oppimistuloksista. Tämän kandidaatintutkielman aihe kumpuaa kyseisestä huolesta. Tutkielman tarkoituksena on tarkastella, minkälaista tutkimusta fyysisen aktiivisuuden vaikutuksista alakouluikäisen oppilaan koulumenestykseen on tehty. Tutkielma toteutetaan kuvailevana kirjallisuuskatsauksena, jonka aineistona toimii 10 tutkimusartikkelia. Tutkimusartikkelit on julkaistu Suomessa, Ruotsissa, Tanskassa, Norjassa, Alankomaissa ja Yhdysvalloissa. Aineisto on julkaistu 2010-luvulla. Tutkimuksissa selvisi, että fyysinen aktiivisuus voi vaikuttaa positiivisesti alakouluikäisten oppilaiden ja etenkin poikien koulumenestykseen. Positiivisesti oppilaiden koulumenestykseen näytti vaikuttavan intensiteetiltään kovatehoinen fyysinen aktiivisuus, opetettavaan sisältöön integroitu fyysinen aktiivisuus sekä motorisia taitoja kehittävä fyysinen aktiivisuus. Kaikki fyysinen aktiivisuus ei kuitenkaan vaikuttanut positiivisesti oppilaiden koulumenestykseen. Levottomuutta lisänneet fyysisen aktiivisuuden interventiot vaikuttivat negatiivisesti etenkin koulussa heikoiten menestyvien oppilaiden koulumenestykseen.
  • Soldan, Alina (2019)
    The purpose of this thesis is to create a comprehensive outlook of how physical activity, sleeping and school performance together with well-being at school are combined and show together in adolescents everyday life. In this thesis adolescents’ Physical activity, sleeping habits and school performance / well being at schoold are represented based on recent international studies. The study aimes to create a culturally rich outlook in youngters well-being and the factures supporting it. I executed this thesis as a descriptive literature review. In this thesis I exhibited comprehensively the field’s latest studies of the subjects in the matter. I selected the literature matter based on the most sensible and latest I could find using mostly EBSCO online database. The studies I used in this thesis are international and quite recent wich improves the reliability of the study and helps to build an overall perception of the subjects. The results I gained in this study show that there are associations found in the three combinations between physical activity, sleeping habits and school performance together with well-being at school. Although there are some deviations found, one of the main results is that the three combinations work best together. This leads to the conclusion that physical activity and good night sleep support each other at that those together improve adolescents school performance and well-being at school.
  • Eira, Emma (2019)
    Objectives; The aim of this Bachelor’s thesis was to compile information on the association between physical activity and academic performance in primary school children from previous studies. The connection between physical activity and academic performance has attracted a great deal of interest and has been studied extensively. Previous studies have found a positive association between physical activity and academic performance. However, the results have been contradictory and the ositive link between physical activity and academic performance has not been found in all of the studies. The purpose of this study was to answer the following research questions 1) Is there a connection between physical activity and academic performance? 2) What kind of physical activity supports academic performance? Methods: Bachelor thesis was executed as a systematic literature review. The research material consisted of nine articles that studied the connection between physical activity and academic performance in primary school children. The material was collected in three differ-ent literature searches from library of the University of Helsinki’s Helka database. The stud-ies were grouped into longitudinal and cross-sectional studies, to studies that examine phys-ical fitness, motor skills, physical activity during school hours and during leisure time. Ana-lyze was carried out as a content analysis. I emphasized main findings by highlighting them in the text and created a table to illustrate most important findings according to the research questions. The results formed in relation with the research questions through the analysis. Results and Conclusions: The majority of studies showed that there is a positive association between physical activity and academic achievement. These results showed that especially good physical fitness and short physically active breaks during school day support learning outcomes. For further research, we would be interested to investigate whether the effects of physical activity are as positive for children of high school age as for primary school children.
  • Pajunen, Sara (2016)
    Physical activity has a positive impact not only on physical and mental health but also on cognitive functions. It seems that physical activity improves performance in a variety of cognitive tests and slows down the natural cognitive decline associated with aging. During adolescence the plasticity of the brain is greater and parts of the brain that are essential for cognitive functions develop significantly. At the same time there is some evidence that globally increasing physical inactivity and obesity might influence negatively on health of the brain and further on cognitive functions. From this point of view physical activity may have an underestimated role supporting cognitive development in youth. Physical activity has a positive effect on performance in a variety of cognitive tests in adolescence. Physically active adolescents outperform physically inactive controls in verbal and numerical abilities, different reasoning ability tests and especially in tests that measure executive functions and attention. Physical exercise has a positive effect also on emotional well-being, behaviour and academic achievement. Based on the articles of this thesis regular organized physical exercise that is vigorous and includes a cognitive component has the strongest impact on cognitive performance. In some studies the association between physical activity and cognitive and academic performance was stronger in girls than boys. This finding could be explained by the fact that physical exercise decreases symptoms of anxiety and depression and that girls have more of these symptoms than boys. The underlying mechanisms of the association include learning and developmental mechanisms and physiological mechanisms that include functional and structural features of the brain. Physical exercise increases cerebral blood flow and oxygen intake in the brain and upregulates multiple neurotrophic factors that are essential for new neurons. Regular physical exercise possibly leads to more efficient neuronal networks and permanent cortical changes in adolescent’s brain. Scarce literature and various study designs might explain some of the inconsistency in the results. In the future more research is needed about what kind of physical exercise by type, intensity and duration is the most effective on cognitive development in adolescence. Increasing amount of literature supports the idea that physical activity is a lifestyle factor that has a holistic impact on health and well-being throughout the lifespan.
  • Holmström, Emmi (2019)
    Objectives. The purpose of this study is to get deeper information on how early childhood teachers support the language development of children under the age of three by using the physical learning environment. More specifically the objective was to find out the most important practices that teachers use in their daily work in order to support language development. Previous studies have shown that physical learning environments have a positive impact on the child’s learning and development. Methods. This research is a qualitative research, carried out by interviewing four kindergarten teachers in the metropolitan area. Two of the interviewees were currently working in a group of under 3-year-olds and two others were working in a group of 3-5-year-olds. However, all interviewees had experience working in a group of children under 3-year olds. The interview was based on an interview frame that was the same for all interviewees. All interviews were transcribed and then the answers were divided by themes. The questions were analysed by using content analysis. Results and conclusions. The results of the study strongly supported previous studies. All interviewees used the physical learning environment to support language development by various means. Dividing children into small groups and modelling of adults rose as the most popular method as all interviewees used them regularly. In addition, modifying the facilities to support a child’s development and providing material into the level of a child were mentioned in several interviews. Two of the four teachers mentioned sign language and image cards as an important and supportive tool for the language development of a child.
  • Kerola, Sanna (2016)
    During the last 20 years obesity and musculoskeletal symptoms have increased in children and teenagers, and their physical condition has decreased. The promotion of exercise has a central role in a child’s healthy growth and development. Moving is one of a child’s charac-teristic ways of action, so enthusiasm towards it should come naturally. The purpose of this study is to find out how in a daycare center environment one can support/motivate children’s physical passive children to exercise. This thesis is a qualitative research study. The data was collected at a nature-orientated daycare center in Helsinki by doing a theme based group interview. The interview was structured around five themes. Four daycare personnel participated in the interview; each of whom had a different educational background. The result of the study is that the interviewees believe that a physically passive child needs more verbal support, encouragement and patience from an adult. Children’s movement in the gym should not be limited, and adults should create a variety of sporty challenges for children in the yard. The yard should be large and motivate children to move around. The daycare should have good supply of sport and exercise equipment indoors and outdoors. At the beginning of outdoor activities it would be good to have teacher-guided play and do weekly trips to nearby parks and forests. Exercise sessions should be planned and indi-vidualised according to the children’s skill levels. Parents should be reminded of the impor-tance of physical activity and exercising together in educational conversations, as well as in parents’ evenings.
  • Tirronen, Marja (2024)
    Tutkimuksen tarkoituksena oli selvittää, millä tavoin generatiivinen tekoäly voisi parantaa käsityönopettajan tehokkuutta ja ajan optimointia oppituntien suunnitelmien laadinnassa. Oppituntien suunnittelu tapahtuu useasti opettajan omalla ajalla ja käsityön oppiaineen muutoksen myötä suunnittelutyöhön on tullut uusia haasteita. Tavoitteena oli löytää aiemmasta tutkimusaineistosta toimivia tapoja helpottaa opettajan ajankäyttöä suunnittelutyössä generatiivisen tekoälyn avulla ja soveltaa niitä käsityönopettajan työhön. Tutkimuksen tutkimusmenetelmäksi valikoitui kirjallisuusanalyysi ja tutkimustyypiksi kehittämistutkimus. Kehittämistutkimus muodostui tutkimustyypiksi, koska aiempaa tutkimusta erityisesti generatiivisen tekoälyn hyödyntämistä käsityönopettajan työkaluna ei löytynyt. Aineiston analyysiin käytettiin aineistolähtöistä sisällönanalyysiä. Aineistoa kerättiin englannin kielellä eri tietokannoista, kuten Google Scholar, Springer Link ja ResearchGate. Tutkimuksessa esitellään kolme eri aluetta, joilla generatiivinen tekoäly kykenee tarjoamaan apua opettajalle perustuen tutkittuun aineistoon; opetuksen tehostaminen, arviointi ja seuranta sekä opettajan ammatillinen kehitys. Aihealueet nousivat tutkimuksen aineiston analyysissä esiin pelkistämisvaiheessa. Aineistosta esiin nousseita esimerkkejä generatiivisen tekoälyn käytöstä opetuksen suunnittelussa sovellettiin käsityönopettajan työhön.
  • Lönnholm, May (2017)
    Children's literature conveys gender-related societal norms and thus it is important to reflect on the books that are read to children from a gender point of view. This bachelor’s thesis examines how gender is depicted in recently published Finnish-Swedish picture books aimed at 1-5-year-old children. The focus is on the portrayal of adult characters. The study addresses the following research questions: From a gender point of view, how are adults depicted in these books? Are the gender-related positions that are offered normative or norm breaking? Six Finnish-Swedish picture books published in 2015 were analysed using a hermeneutical approach. The results indicate a multi-faceted and complex portrayal of gender. There are similarities as well as differences between female, male and gender-neutral characters. Both normative and norm-breaking gender-related positions are offered. As the books also include characters who break gender stereotypes, Finnish-Swedish picture books may be a good choice from a gender point of view. Nevertheless, certain books are more stereotypical than others and thus the Finnish-Swedish picture books that are read to children should be chosen with care.
  • Salmiheimo, Niko (2020)
    Avhandlingens syfte är att undersöka genusperspektivet i barnsånger, vilka könsmässiga modeller de ger barn samt hur de kan stöda verksamheten i småbarnspedagogikens strävan till en genussensitiv pedagogik. Avhandlingen är en kvalitativ studie som analyserar sångtexters innehåll och samhällets syn på kön ur ett genusperspektiv med utgångspunkt i begreppen stereotypisk och normbrytande. Sångtexterna beskriver könsrollerna både stereotypiskt och som normbrytande och visar tydligt hur synen på könen har förändrats i barnsångers innehåll över tid och hur sångerna avspeglar det rådande samhället. Musikstunder är en central verksamhetsform inom småbarnspedagogiken och sånger med normbrytande karaktärer spelar en viktig roll i barns utveckling. Betydelsen ligger i hur man använder sig av musik och sånger inom småbarnspedagogiken för att ge barn möjligheten att vara sig själva och skapa den egna könsidentiteten.
  • Leivonmäki, Sofia (2020)
    Syftet med denna studie är att få en klarare bild hurdana sånger olika sångböcker innehåller, speciellt med tanke på genus och könsstereotyper: innehåller sångerna stereotyper och ifall de innehåller, hurdana och på vilket sätt framträder de? Syftet är också att ta reda på om det skett en förändring i stereotyper över tid. Studien är en kvalitativ analys med hermeneutisk ansats. Materialet består av fyra olika sångböcker från Finland och Sverige, alla publicerade mellan 1995 och 2016. Studiens resultat visar på att det skett en förändring över tid när man granskar böckerna ur ett genusperspektiv men alla sångböckerna innehåller stereotyper. Överlag finns det ändå överraskande lite könsstereotyper jämfört med antalet sånger per bok
  • Molander, Jessica (2022)
    Mål. Den finländska småbarnspedagogiken präglas numera av oroligheter och problematik. Branschen har genomgått flera reformer under de senaste tio åren, och konsekvenserna av dessa har delvis påverkat daghemspersonalens arbetstillfredsställelse negativt. Enligt forskning upplever personalen att de inte har förutsättningar att driva verksamhet av god kvalitet. För att problemen ska kunna åtgärdas, krävs mera förståelse för vilka faktorer som skapar dessa ofördelaktiga omständigheter. Syftet med denna studie är att avtäcka sådana faktorer som forskning inte hittills har identifierat, genom att analysera inofficiella virtuella dokument. Metoder. Studien genomfördes som en induktiv innehållsanalys, och som material användes åtta kommentarstrådar i samband med artiklar på Facebook, en diskussionstråd på www.vauva.fi och fyra tidningsinsändare. Den induktiva analysmetoden innebar att jag lät texten framkalla och skapa olika teman och kategorier om ämnet, varefter jag komprimerade innehållet till sex olika kategorier och analyserade det explicita och implicita innehållet i dem. Orsaken till mitt metodval var att jag ville undersöka mera råa och ocensurerade dokument i en inofficiell kontext, som inte var producerade som föremål för forskning Resultat och slutsatser. Ur resultaten framgick att personalen upplever den ökade byråkratin och lärarnas arbete utanför gruppen som belastande. De negativa attityderna gentemot lärarnas arbete skapar missnöje i synnerhet bland barnskötare, samt motsättningar och meningsskiljaktigheter mellan yrkesgrupperna. Branschen upplevs inte heller vara uppskattad, vilket enligt deltagare kommuniceras genom nedskärningar, tvivelaktiga rekryteringsprinciper och låg lön. På en personlig nivå kan både uppskattande och nedvärderande attityder till yrket avskiljas. Stora gruppstorlekar kombinerat med misslyckad inklusion och personalbrist upplevs också belastande. Nutida uppfostringsstilar kritiseras därtill och anges som en orsak till de ogynnsamma arbetsförhållandena. Många är ändå av den åsikten att arbetet med barn är så motiverande och belönande, att de orkar fortsätta med det trots utmaningarna. Resultaten står väldigt långt i enlighet med tidigare forskning, men ger somliga teman vidare dimensioner och avtäcker även ytterligare perspektiv på personalens tillfredsställelse.
  • Harjama, Heli (2019)
    The purpose of the study is to examine the potential of formative interventions to support the formation of transformative agency oriented to transformation of global structures into equity. The theoretical framework is composed of the construction the theory of cultural-historical activity theory in the case of the formation of transformative agency. In this study, local work activity is scrutinised as an expression of state of global structures from the point of view of the pedagogy of oppressed. The research is carried out as a literature review using pieces of scientific literature as data. The Data contains descriptions of the Change Laboratory Method, the “The Art of Conflict Transformation and Peacebuilding” Method as well as the Cultural Circle Method. The result of the study is a hypothesis on the obstacles the formation of transformative agency faces in local work activities, that reflect the state of global structures, as well as an assessment of the possibilities offered by the Change Laboratory Method, “The Art of Conflict Transformation and Peacebuilding” Method, and the Cultural Circle Method to support the formation of transformative agency oriented to transformation of global structures into equity. The research results suggest that the theory of cultural-historical activity theory and the pedagogy of oppressed are valid theoretical frameworks for reviewing the formation of transformative agency oriented to transformation of global structures into equity. Specifically, the Change Laboratory method seems promising to support the formation of transformative agency oriented to transformation of global structures into equity, in local work activities.
  • Stenlund, Saida (2018)
    The purpose of this study was to find out what kind of social support was provided in the discussion forum among graduate students. The target of this study was the online converstations between graduate students in the Gradutakuu discussion forum. There are far too many students who have not graduated because of the unfinished thesis so it is important to find answers how to support the students better in their thesis writing process. It is in everyone's interest that the students will get their thesis done and graduate. This study is a case study and qualitative contents analysis was used in a inductive way to code the messages. The data was gathered from the online discussion forum. The main result of the study was that the social support given on the discussion forum between the students was mainly emotional. Esteem support had the second biggest role in the supportative expression followed by informational support. Every message at the discussion forum included at least one expression of emotional support. The results indicate that the discussion forum was an alternative platform for students to reach for support for their thesis writing process, especially what it comes to emotional support. It may be that the students did not get enough support through the formal thesis writing guidance and because of that they ended up looking for an alternative support from the discussion forum. The results suggest that in the thesis guidance there should be paid more attention to the role of emotional support.
  • Saari, Wilma (2023)
    Mål. Syftet med studien är att undersöka vilken påverkan gruppdynamiken har i en organisationsutveckling och i en organisation som helhet. Forskningsfrågan för denna studie är: vilken roll spelar en god gruppdynamik för organisationens utveckling. Teoridelen i studien beskriver relevanta begrepp och diskuterar teoretiska perspektiv på gruppdynamiken. Även två modeller; Firo-modellen och Tuckmans grupputvecklingsmodell förklaras. Analysdelen i studien analyserar artiklarna som besvarar min forskningsfråga. Metoder. Denna studie var en systematiskt orienterad litteraturöversikt. Genom sökorden som beskrivs nedan har jag hittat det material som jag använt mig av. Databaserna som använts är Google Scholar, Helka, Hanna, Finna. Jag har använt mig av 9 vetenskapliga forskningar i min analysdel. Resultat och slutsatser. Resultaten i denna studie var att gruppdynamiken spelar en mycket stor roll inom en organisationsutveckling och i organisationen som helhet. Utifrån resultaten kan man dra slutsatsen att det krävs att gruppdynamiken fungerar, om man vill kunna utveckla nya tjänster, produkter eller utveckla organisationen överlag. En god gruppdynamik har stor inverkan på organisationen och främjar bland annat samarbete, välbefinnandet och kulturen i organisationen.
  • Brunberg, Alex (2021)
    Mål. Syftet med studien var att undersöka hur gruppindelning enligt kön påverkar gymnastikundervisningen, samt vilka för- och nackdelar det finns med samundervisning i gymnastikämnet. Gruppindelningar i gymnastikämnet har varit ett aktuellt tema redan en längre tid, med fokus på hur man kan göra gymnastikundervisningen så jämställd som möjligt. Vikten av jämställdhet har ökat under de senaste åren vilket syns också i den nuvarande läroplanen för den grundläggande utbildningen (2014). Tidigare studier har visat att trots den nuvarande läroplanens starka fokus på jämställdhet finns det en del problem att lösa än idag. Tidigare studier har också visat att samundervisning enbart för sig inte är en lösning för jämställdhetsproblemen, utan att vidare åtgärder krävs. Metoder. Studien har utförts som en systematisk litteraturstudie. Informationen och materialet som använts i studien har jag samlat från digitala databaser och urvalet har gjorts med studiens syfte i åtanke. Artiklarna som använts i studien är från Finland, Sverige, Storbritannien och Spanien, och är publicerade under åren 1996–2020. Vid analysen av materialet har jag systematisk granskat artiklarna för att finna relevant information som stöder min studie. Resultat och slutsatser. Resultaten visade att gruppindelningen kan ha en stor påverkan på gymnastikundervisningen, speciellt gällande hur elever upplever den. Pojkar och flickor har visat olika motivations- och aktivitetsnivåer beroende på om undervisningsgruppen varit homogen eller heterogen. Klimatet under lektionerna har också visat sig bero på gruppens könsdelning. Samundervisning i gymnastik har visat fördelar i att utmana elever på ett sätt som särundervisning inte kan. Resultaten visade att samundervisning är ett ypperligt sätt att lära de olika könen att fungera tillsammans och lära sig respektera varandra. Däremot visade det sig att samundervisning kan öka diskriminering och försämra elevers motivations- och aktivitetsnivåer, speciellt då det gällde flickor.
  • Rönnberg, Ella (2021)
    Mål. Denna avhandling har som syfte att undersöka gruppmentorskap som stöd för nyutexaminerade lärare under induktionsfasen i arbetslivet, det vill säga under de första åren i arbetslivet efter avslutad lärarutbildning. Avhandlingen undersöker hur gruppmentorskap inverkar på nyutexaminerade lärares professionella, sociala och personliga utveckling. Den teoretiska bakgrunden i avhandlingen baserar sig på relevant teori kring studiens syfte och tar således fasta på läraryrket i Finland, induktionsfasen inom läraryrket, potentiella utmaningar i läraryrket, utmaningar för nyutexaminerade lärares utveckling samt mentorskap. Metoder. Syftet undersöktes genom en litteraturstudie där tidigare utförda studier analyserades. Målet med denna metod var en omfattande analys av fenomenet med möjlighet till kritisk granskning i diskussionen. Materialet som användes i analysen bestod av nio vetenskapliga artiklar publicerade på engelska mellan åren 2013-2020 och hittades genom databaserna Helka, EBSCO och Google Scholar med hjälp av kontrollerade sökord. Resultat och slutsatser. Resultaten av studien visade att gruppmentorskap är en passande metod för att ge nya lärare stöd under induktionsfasen som visade sig ha positiva effekter på nya lärares utveckling. Trots några negativa konsekvenser av gruppmentorskap hade gruppmentorskap flera positiva effekter på nya lärares professionella, sociala och personliga utveckling. Resultaten visade även att gruppmentorskap var en viktig form av stöd för att öka nya lärares välmående samt för att öka de nya lärarnas vilja till kvarstannade i branschen.