Browsing by Title

This thesis was inspired by the question how handicrafts are and could be used as a part of rehabilitation of people with mental disorders. The same questions have earlier been dealt with by for example Sinikka Pöllänen (2006 and 2008). This study explores how young adults living with mental disorders experience handicrafts in a culture orientated workshop. The target is to describe, analyse and explicate the participants’ communal perspective to handicrafts. The data of this qualitative study was collected through group discussion with the workshop community of Leikkiväki ry. The data was analysed with qualitative content analysis. As a member of this community which I study I possess experience and knowledge of this community that surpasses the mere data collecting period. My positionality thus gives the study perspective that resembles ethnographic methods. The study shows that negative experiences in handicrafts in school have a strong influence on how young participants of mental health rehabilitation experience handicrafts later on. For the participants community spirit, easiness of doing and atmosphere that does not stress on performance are important elements of the workshops of Leikkiväki ry. The variety of activities and craft techniques, possibility to experiment and the alternation of holistic craft and ordinary craft were found meaningful. For many of the participants initiation of new and unfamiliar activities was very difficult for example because of feelings of inferiority and selfcriticism. The fundamental experience shared by many of the participants seems to be the fear of failure. During the time spent in the workshop experiences of handicrafts seemed to become more positive. Concrete doing was found to help forward from the oppressive inactivity. Handicrafts have obviously rehabilitative effects at workshop surroundings. The findings affirm the prior studies that handicrafts can support mental well-being and work as part of the rehabilitation process and be a therapeutic tool.

The purpose of this thesis is to analyze a selection of five children’s books from a gender perspective. In this study, a qualitative analysis method was used to analyze the selection of five children's books read in kindergartens and preschools in Porvoo. A qualitative analysis method was used for this purpose, to analyze five children’s books having been read in kindergartens and preschools in Porvoo. The research questions used are as follows: How are the different genders represented in the books? How do characters of opposite gender interact with one another in the books? In what ways do these interactions affect the roles of the characters in the books? The subjects of research were chosen through a questionnaire sent out to 9 kindergartens and preschools in Porvoo, in which pedagogues were asked to write down the title of at least 5 books they have read in their kindergarten or preschool class during the past year. The analysis was carried out with the help of preconceived notions about which characteristics and activities are stereotypical to which gender. These were compared to the characteristics and activities shown in the five books. The data from these analyses was compiled with the help of the following questions: Who are the characters? What are their relationship to one other? What do the characters look like? What are they wearing? What activities do they perform? The results show that each of the 5 books held many gender-stereotypes, with very few breaches of the gender barrier. The characters had gender-stereotypical looks, as well as interests, behaviors and actions that were typical for their sex. The results also show that the interactions between characters do not affect the roles of said characters in the book, but that there is, however, a recognizable pattern seen, in which male characters are often pitted against female characters, and vice versa.

Samarbete är en av grundpelarna i det kooperativa lärandet. Tidigare forskning har visat att det kooperativa lärandet består av olika sätt för att strukturera samarbete. Den teoretiska referensramen i den här studien utgjordes av Vygotskijs (1999) socialkonstruktivistiska teori. Modellen för kooperativt lärande beskrevs utifrån Kagan & Stenlevs (2017) modell som baserar sig på fem grundprinciper och strukturer som bidrar till formandet av kooperativa lärandet. Avhandlingens syfte var att analysera följderna av kooperativa arbetsmetoder på samarbetet mellan lärare, skolgångshandledare och elever. Avhandlingen är genomfördes som en narrativ litteraturstudie. Datamaterialet bestod av 9 vetenskapliga artiklar som valts ut med hjälp av specifika sökord och genom granskning av relevanta litteraturlistor. Artiklarna har därefter genomgått en narrativ analys. Resultaten visade att samarbetet påverkas av den sociala interaktionen där kommunikationen har en väsentlig roll. Meningsskapande och strukturering av arbetet medför positiva följder för samarbete i kooperativt lärande. Tydliga mål, gemensamma strategier och ett synkroniserat arbetssätt förbättrar möjligheterna till ett gott samarbete. Resultaten visade vidare att de största utmaningarna med ett kooperativt arbetssätt är en förändrad lärarroll och att det kooperativa arbetssättet är tidskrävande. Utgångspunkten för avhandlingen är att lyfta fram resultat som hjälper lärare att medvetengöra hur de kan utveckla sin undervisning så att den gynnar samarbetet mellan alla parter i klassrummet. Fortsatt forskning kunde med fördel utreda hur man i framtiden kan utveckla ett ännu mer mångsidigt kooperativt lärande i skolorna. Det finns goda möjligheter att med stöd av skolledningen, öka lärares kunskaper om fördelarna med den kooperativa metoden fördelar för att i forma lärmiljöer som gynnar alla som arbetar i klassrummet, dvs lärare, skolgångshandledare och elever.

Syftet med denna forskning är att ta reda på hur inkluderande finlandssvensk barnlitteratur är med fokus på kulturell mångfald och könsrepresentation. Studien strävar till att svara på följande två frågor: hur synliggörs kulturell mångfald i den valda litteraturen? Hurdan är könsfördelningen mellan huvud- och bikaraktären i den valda litteraturen och finns det stereotypa eller normbrytande föreställningar av könen? Tidigare undersökningar visar att pojkar är överrepresenterade i barnböcker (Casey, Novick & Lourenco, 2021) och att barnen fokuserar starkt på bilderna i böckerna. (Justice, Skibbe, Canning & Lankford, 2005) I Mermelsteins (2018) undersökning tar man upp könsstereotypier i barnböcker. I min studie ingick nio finlandssvenska barnböcker från 2000-talet. Böckerna valdes med ca tio års mellanrum, tre böcker från 2022, tre från 2012 och två från 2004 och en från 2003 för att se ifall det skett en förändring inom finlandssvensk litteratur. I böckerna undersöktes både huvud- och bikaraktären genom bilden och texten. Studien var kvalitativ med inslag av kvantitativ forskning och analysen gjordes som en innehållsanalys. Finlandssvensk litteratur är i behov av att vara mera inkluderande vad som gäller kulturell mångfald. I sju av nio böcker var huvudkaraktären vit. Huvudkaraktären var också oftast en pojke men som sidokaraktärer var situationen jämn mellan könen. Det fanns en del könsstereotypier men också normbrytande beteende. Det har skett en liten utveckling mot mer inkluderande barnlitteratur men förbättring krävs.

Mål. Enligt tidigare forskningar samt rapporter om barns och ungas psykiska hälsa har den psykiska ohälsan ökat. Den psykiska hälsan påverkar livets alla delområden, också det fysiska och sociala, och bör tas hand om. Ökningen av psykisk ohälsa hos elever leder bland annat till att skolprestationer försämras eller till och med att skolfrånvaron ökar. Syftet i denna studie är att få fram faktorer, som enligt forskningsresultat i olika slags studier, visat sig befrämja barns psykiska hälsa. Målet är att dra slutsatser om, med kunskapen av dessa faktorer, hur klasslärare kan stöda elevers psykiska hälsa i klassrummet och skolan. Metoder. Studien är gjord som en beskrivande litteraturöversikt som utförts enligt tematisk analys. I studien har åtta tidigare studier analyserats och utifrån deras resultat har fyra teman kategoriserats. Studierna är alla publicerade i Finland eller i Sverige mellan åren 2000-2022. Resultat och slutsatser. Resultaten bevisade att det finns flera olika faktorer som påverkar barns psykiska hälsa. Från resultaten identifierades fyra teman som fick rubrikerna; sociala relationer, individuella styrkor och resurser, meningsfullhet och hanterbarhet i skolvardagen samt klassrum och skola. Inom dessa teman kategoriserades olika sorters faktorer som visats sig vara betydelsefulla för psykiska hälsan. Dessa teman fokuserade på individuella, sociala och fysiska faktorer som klassläraren och skolan bör vara medvetna om och som påverkar den psykiska hälsan hos eleverna. I diskussionsdelen diskuteras avhandlingens resultat med inriktning hur klasslärare kan främja och stöda elevernas psykiska hälsa.

Lasten puhevaikeuksien yleistyessä tarvitaan tarkoituksenmukaisia keinoja, joilla jo päiväkodeissa pystytään tunnistamaan apua tarvitsevat lapset ja aloittamaan puheen kehityksen tukeminen. Kieli on tärkeä osa ns. sosiaalista kompetenssia, joka on laajasti arvostettu kyky tämän päivän yhteiskunnassa. On tärkeätä tunnistaa puheen vaikeudet ennen kuin lapsi aloittaa koulun, koska kielelliset valmiudet ovat erittäin merkittävä asia lapsen tulevalle oppimiskyvylle ja viestintätaidoille. Päiväkoti on ympäristö, jossa lasten puheen häiriöt on mahdollista tunnistaa ajoissa. Tämä asettaa vaatimuksia lastentarhanopettajalle, jonka vastuulla on seurata mahdollisia poikkeamia lapsen puheessa ja tarvittaessa ryhtyä toimenpiteisiin. Päiväkodin henkilöstöllä on tärkeä rooli lapsen puhehäiriöihin tartuttaessa, sillä perheessä puhevaikeuksia ei aina huomata tai perheissä ei tiedetä lasten puheen häiriöiden suurta vaikutusta lapsen elämään myöhemmin. Sekä lastentarhanopettajalla että logopedillä on oma roolinsa lapsen puheen kehityksessä. Lastentarhanopettajan rooli on toimia hyvänä kielellisenä esikuvana lapselle ja herättää lapsen kiinnostus kieltä ja viestintää kohtaan. Logopedin rooli korostuu vasta, kun kyseessä on poikkeava puheen kehitys. Monialainen yhteistyö on tärkeä voimavara, kun halutaan auttaa lapsia, joilla on puheen häiriö. Lastentarhanopettajan rooli ei muutu lapsen poikkeavan kielellisen kehityksen ollessa kyseessä, se ainoastaan vahvistuu. Kyselytutkimukseen valittiin kvalitatiivinen metodi, jotta tutkimuskysymyksiin saataisiin subjektiivisia ja monivivahteisia vastauksia. Tiedonkeruussa käytettiin semi-strukturoitua haastattelua, jolla selvitettiin lastentarhanopettajien ja logopedien näkemyksiä ja varmistettiin vastaajien fokuksen pysyminen parhaissa tavoissa tukea puhehäiriöisiä lapsia. Tutkimukseen osallistui kaksi lastentarhanopettajaa ja kaksi logopediä. Kvalitatiivisen tutkimuksen tulokset osoittavat, että on olemassa monia tapoja tukea lapsia, joilla on kielellisiä vaikeuksia. Tänä päivänä on jo paljon yhteistyötä päiväkotien ja logopedien välillä, ja molemmat ammattiryhmät kokevat yhteistyön hyödylliseksi. Jotta yhteistyötä voitaisiin kehittää ja syventää, tulisi molempien ammattiryhmien tuntea toistensa ammatilliset kompetenssit ja tietää, miten niitä voisi hyödyntää lasten hyväksi päivittäisessä työssä. Tilanne on jo tällaisenaan melko hyvä, mutta pienin muutoksin sitä voitaisiin kehittää parhaalle mahdolliselle tasolle.

Mål. Fysisk aktivitet minskar risken för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, bröstcancer och diabetes typ-2. Trots den här kunskapen visar statistiken att endast 65% av vuxna i åldern 30–64 år kommer upp till WHO:s rekommendationer för fysisk aktivitet. Mitt syfte med avhandlingen är att se på hur upplevd autonomi kan påverka den inre motivationen till fysisk aktivitet. I undersökningen används Deci och Ryans (1985) motivationsteori om självbestämmande som grund då upplevd autonomi i träningssammanhang undersöks. Tidigare forskning visar att upplevd autonomi är ett av de grundläggande psykologiska behoven som måste vara tillfredsställt för att en person ska kunna uppleva inre motivation. Jag undersöker vilken betydelse upplevd autonomi har på den inre motivationen för fysisk aktivitet och hur en träningsinstruktör kan ge stöd för autonomi i ett träningssammanhang. Metoder. Undersökningen utfördes som en beskrivande litteraturstudie och analyserades enligt en narrativ översikt. Artiklarna som analyserades utgick från motivationsteorin om självbestämmande. Materialet var på engelska och hämtades från databaserna Google Scholar, Helka och Helda. Resultat och slutsatser. Tidigare forskning visade att en person som upplevde autonomi kände sig mer motiverad till att träna. Autonomi hade en direkt inverkan på känslan av kompetens och syfte för träningen. Det här betyder att om en person upplever sig ha kontroll över en träningssituation och får göra egna aktiva val kommer personen också att uppleva större glädje och tillhörighet. Ett yttre stöd leder till en större social tillfredsställelse av träningen. En tränare kan tillföra variation, närvaro och en känsla av samhörighet. Studierna i avhandlingen påvisar att det här är faktorer som ökar den inre motivationen. Att träna tillsammans med andra har också visat sig ha en positiv effekt på motivationen. Motiverande samtal med stöd av motivationsteorin om självbestämmande leder till högre känsla av kompetens, glädje och autonomi. Sammanfattningsvis mår människor bra av att få känna kontroll, få uppmuntran och känna social samhörighet i samband med ett träningspass.

Tiivistelmä - Abstrakt - Abstract Syfte. Syftet med denna forskning är att få en insyn i vad lärare gör för att förbättra elevernas mentala hälsa samt resultat i Move! Samt att få en överblick över vad lärare gör för att förbereda eleverna inför Move! Och hur de sedan behandlar resultaten och arbetar vidare med dem. Jag analyserar även elevernas psykiska hälsa samt hur de mår och känner sig före och under testsituationer. Metoder För att få klarhet i detta så har jag använt mig av en tematisk litteraturöversikt och bearbetat och avgränsat det material som jag funnit. I den beskrivande litteraturöversikten så granskar, analyserar och tolkar jag det material jag valt att använda mig av genom en tematisk analys. Resultat och slutsatser Resultaten visar att mycket tyder på att lärare strävar till att försöka hålla Move! på våren för att kunna utvärdera elevernas kondition. Man gör detta för att eleverna skall hinna träna upp sin kondition och motoriska färdigheter under hela skolåret. Detta ger även gymnastikläraren en insikt på hur bra hens terminplan har varit och om man i själva verket uppnått de mål man satt upp för gymnastiken under skolåret. Move! Är obligatoriskt för årskurserna 5 och 8. Flera lärare väljer dock att hålla testerna de övriga åren för att ge eleverna en insikt i testet och vad som kommer krävas av dem. Den mentala aspekten är något som läraren ständigt försöker förbättra under gymnastiken, många elever är obekväma med sin kropp och inte väldigt självsäkra. Därför betonar flera lärare vikten av att skapa en trygg miljö i gymnastiksalen där man kan vara sig själv och var det är nolltolerans för mobbning och diskriminering.

Mål. Syftet med studien är att undersöka vilka verktyg och instruktioner klasslärare har för att göra sin undervisning inklusiv. Forskningen är fokuserad speciellt på Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014, årskurs 1-6. Jag ville forska speciellt kring inkludering, eftersom det i dagens skola är i grunden för all undervisningen. Utöver det ville jag analysera specifikt instruktioner i grunderna för läroplanen eftersom de skall styra varje finsk lärare till att uppkomma detta mål. Tidigare forskning har visat att inkludering som tanke är simpelt men komplicerat i praktiken. Jag ville på basen av det undersöka hur utbildningsstyrelsen har skrivit grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen är skriven som ett styrdokument för lärare som behöver verktyg i att genomföra inkluderande undervisning. Metoder. Studien var en kvalitativ innehållsanalys, specifikt en induktiv innehållsanalys. Metoden utgår från en observation som genom forskning generaliseras. I studien utgick jag från en observation i medier och statistik och analyserade sedan på basen av det Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 och kom till en allmän slutsats. Resultat och slutsatser. Resultaten visade att instruktionerna kring inkludering är relativt allmänna i grunderna för läroplanen. Instruktionerna innehåller inte mycket konkreta verktyg på hur undervisningen skall göras inklusiv. Utöver grunderna för läroplanen skall de mera konkreta instuktionerna och tillvägagångssätten bestämmas på lokal nivå. Grunderna för läroplanen innehåller ändå instuktioner för de tre nivåerna av stöd för lärande, de beskriver stöd nivån och de viktigaste delarna av genomförandet.

The aim of this study is to examine parents' thoughts about their children's hobbies. Intention is to investigate factors that parents think are essential in hobbies. I reflect parents' upbringing perspective with social climate that highlights individuality, efficiency and competitiveness in the spirit of neo-liberal policy. My interest is directed to the potential benefits that parents believe hobbies produce. The capitalistic values of neo-liberal politic seems to have background influence in school and in leisure and I seek to examine indication of these values in parents speech. Previous studies suggest that hobbies serve as one form of cultural and social capital when choosing educational paths. Skills obtained at school alone don’t seem to suffice for the aptitude tests to selective classes, but with suitable hobbies one can acquire necessary capital to pass the tests. The ideal of healthy citizen and wholesome activity has also been sought through hobbies. With proper hobbies there is also the parental desire that their child finds suitable friends. Organized activity has even been considered as a vaccine for social exclusion and behavioural problems, especially during puberty. The study material consists of four interviews. The interviewees were parents of preschoolers in a day care center in the capital regionof Finland. Interviews were conducted as theme interviews and they were transcribed and analysed according to the principles of content analysis. Based on this research, hobbies were thought to bring content and interests into children's lives which would help them find their ”own thing”. Hobby-specific know-how, sport skills and better self-esteem were mentioned as benefits of hobbies too. The most significant advantages were thought to be the health benefits, the development of communication skills and the prevention of social exclusion. Health education was underlined by several interviewees and these parents believed that organized physical activity and sports lifestyle passes into adulthood. There was not significant evidence of neo-liberal policies in parents' speech.