Browsing by study line "Class Teacher (in Swedish)"

Mål. Den nationella läskunnighetsstrategin har som mål att göra Finland till världens mest multilitterata land år 2030. I takt med dagens samhällsutveckling räcker det inte längre med grundläggande läs- och skrivfärdigheter, utan mer specialiserade och avancerade färdigheter krävs. Tidigare undersökningar och utvärderingar visar däremot på försämrade resultat och en ökande polarisering i elevernas litteracitet. Eleverna har svårt att producera olika textgenrer och förstå vad som förväntas av texterna. Avhandlingens syfte är att utreda hur elevernas ämnesspecifika skrivförmåga kan utvecklas genom explicit skrivundervisning och genrepedagogiska metoder i grundskolans lägre klasser. Avhandlingen bidrar också med exempel på hur lärare kan tillämpa dessa metoder i sin undervisning. Metoder. Avhandlingen är utförd som en integrativ litteraturstudie, där tio empiriska forskningsartiklar som berör olika aspekter av explicit skrivundervisning har fungerat som forskningsmaterial. Alla forskningsartiklar är referentgranskade och utvalda efter en omfattande sökprocess bestående av flera varv för att garantera en bred överblick av temat. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys där sammanlagt åtta olika teman identifierades som besvarade forskningsfrågorna. Resultat och slutsatser. Resultaten visar att explicit skrivundervisning förbättrar alla elevers skrivande oavsett skolstadium och att särskilt elever i grundskolans lägre årskurser gynnas. Eleverna förbättrade sin ämneskunskap, genrekompetens och ämnesspråk. Explicit skrivundervisning bidrog till att utjämna prestationsskillnader mellan elever, ökade engagemanget för skrivandet samt gav eleverna ett metaspråk. Lärarna tillämpade explicit skrivundervisning på varierande sätt, där arbete med modelltexter var vanligast och produktion av en gemensam text i klass det som man förhöll sig mest kritisk till. Resultaten visar att implementering av ämnesspecifik skrivundervisning genom explicita och genrepedagogiska metoder kan vara en väg som bidrar till att utveckla den eftersträvansvärda multilitteraciteten hos eleverna.

Mål. Syftet med denna avhandling är att kartlägga utmaningar svensk-finsk tvåspråkiga ele-ver kan ställas in för i svenskspråkig grundskola. Jag kommer också kartlägga utmaningar elever i en språkö kan ställas in för. Genom att kartlägga utmaningar har jag som mål att hitta lösningar som underlättar inlärningen för eleverna. Antalet svensk-finsk tvåspråkiga elever ökar konstant och det blir vanligare att finskspråkiga familjer väljer den svensksprå-kiga grundskolan. Lärare är till delvis oroliga hur de ska ha möjlighet att stöda dessa elevers inlärning. I värsta fall kan de breda utmaningarna leda till att flera elever blir efter i deras inlär-ning. Då löper den svenskspråkiga grundskolan en stor risk. Metoder. Denna studie är skriven som en beskrivande litteraturöversikt med tematisk text-analys. Jag har som mål att få en bred inblick i studier som redan gjorts angående mitt ämne. Teman och subteman användes i läsningen av litteraturen. Dessa bildade en helhet på tre teman. Resultat och slutsatser. Utmaningarna för svensk-finskspråkiga elever är många i den svenskspråkiga grundskolan och dess geografiska ställe påverkar hurdana utmaningarna är. Tydligaste utmaningarna är i läsämnen där eleverna behöver behärska ett brett ordförråd och skriva korrekt svenska. Utmaningarna på språköar syns också i den vardagliga svenska. Behovet av stöd för svensk-finskspråkiga elever är aktuellt. Lärarna anser att stö-det hemifrån är viktigt samt att mera resurser skulle behövas i skolan, för att på rätt sätt kunna stöda eleverna.