Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Title

Sort by: Order: Results:

  • Lindqvist, Heidi Alexandra Elisabeth (2023)
    Mål. Syftet med denna studie är att ta reda på de bakomliggande orsakerna till utbrändhet bland lärare och belysa dem för att lägga grunden för fortsatt forskning i hur man i ljuset av de främsta bakomliggande orsakerna kan förebygga utbrändhet bland lärare. Målet är också att ta reda på om finlandssvenska lärare upplever andra stressfaktorer (som i stor omfattning, under lång tid, kan leda till utbrändhet), än lärare gör internationellt. Tidigare forskning har visat att lärare är en yrkesgrupp som är speciellt känsliga för utbrändhet och att de bakomliggande orsakerna kan variera så väl mellan lärare inom samma skolor som mellan lärare i olika skolor. Det finns ändå en del stressfaktorer som kommer upp oftare än andra. Metoder Datainsamling har skett genom en enkät besvarad av 13 lärare i fyra olika grundskolor i en kommun i Finland. Enkätfrågorna har handlat om upplevelsen av stressfaktorer i skolvardagen och besvarades anonymt för att försäkra ärliga och etiskt försvarbara svar. Studien gjordes kvalitativ genom öppna frågor och för analysen valdes fenomenologi eftersom lärarnas upplevelser var det centrala. Studien delar in frågor, svar och resultat i fem huvudsakliga kategorier av stressfaktorer: elevrelaterade, utomstående, skolspecifika, systemskapade och individuella för att säkerställa en övergripande helhet. Resultat och slutsatser. Utbrändhet bland lärare beror på flertalet olika stressfaktorer. Olika stressfaktorer påverkar de tre olika dimensionerna av utbrändhet olika. Internationellt har disciplinära problem, föräldrakontakten, skolledningens stöd och en kollektiv kultur på arbetsplatsen varit de stressfaktorer som haft mest inflytande på lärarnas utbrändhetsnivåer. Även finlandssvenska lärare upplever samma stressfaktorer, samt några som är specifika för det finländska skolsystemet: det tredelade stödet, oklara eller förändrade arbetsuppgifter och den nya läroplanen från 2014.
  • Lindroos, Sanna (2016)
    The aim of the study was to investigate how reading interest and reading joy is encouraged in preschools. The studies central questions were: Is the literature available to the children; if yes then in what way? How does the preschool work with literature? What are the preschools’ goals with their literature-work? What are the teachers own attitudes towards reading and literature? The data in this study were collected by qualitative interview with an open interview structure. The sample consists of three interviews with preschool teachers in Finnish-Swedish preschools in Helsinki. The results showed a clear lack of knowledge when it comes to reading interest and the importance of it. The term reading interest was in the first hand associated with learning to read and the reading development instead of the experiences and feelings involved in the reading. The teachers were more prone to associate reading joy with the children’s experiences involved in reading and the teachers reading aloud for the kids. Another interesting result was that the teachers prioritized the reading and saw it as an important part of the curriculum. Reading was thus not only an activity during naptime. Even if encouraging activities did occur, the teachers were not able to connect the activities directly to the development of reading interest. This indicates that the encouraging of reading interest does not happen deliberately. It would be important to raise the teacher’s awareness of the advantages of reading interest and teach them how to implant it in their work.
  • Laurent, Maria (2019)
    In conjunction with the new regulations in early childhood education, there has been an increasing emphasis and demand on educators’ knowledge concerning gender issues and their ability to understand how preconceived notions of gender affect how they perceive and act towards children, the pedagogical environment as well as their ability to distinguish gender norms in theory and practice, both in themselves and in others. The purpose of this study is to present Fenno-Swedish early childhood educators’ experiences of gender pedagogy after going through a gender pedagogical training program. The study investigates how they perceive and internalize gender pedagogy in theory and in practice and what kind of attitudes they hold in relation to it. Previous studies have shown that early childhood educators who consider working gender pedagogically in theory do not, in fact, do so in practice due to lack of knowledge and the need of education concerning gender issues among educators. In this study, gender pedagogy is defined in accordance with its theoretical starting point, that is, the attempt to avoid encountering and treating children and how they act and behave after assumptions that stem from gender stereotypical dichotomies such as boy/girl. A qualitative research method was used in this study and data was collected through semi-structured interviews with four early childhood educators with experiences in gender pedagogical training and practice. The interviews were recorded, transcribed and the data was analyzed through qualitative content analysis. Results show that all four informants consider that they work with gender pedagogical issues, but in different ways. Two out of four informants show tendencies towards a cautious and negative attitude towards the gender pedagogical training program. One half of the informants regard gender pedagogy as a starting point in their pedagogy while the other half perceive it as a method. The study shows that the educators’ perception of gender pedagogy play a decisive role in how they implement it in practice. The educators’ own interest and attitude towards gender pedagogy has shown to be a prerequisite in order for them to be able to internalize gender pedagogical issues and thus be motivated to put them in to practice.
  • Mansner, Lotta (2016)
    The aim of this study was to find out what role physical education plays for children aged 3 to 5 years in kindergarten environment. In this study I used quantitative research method and my research material consisted of questionnaire results gathered from several Swedish speaking kindergartens in Helsinki. From each kindergarten, responsible person of group for 3 to 5 year olds, either social worker, childminder or kindergarten teacher, was asked to answer the questionnaire. The most important result of the study is that physical education is arranged once a week in most kindergartens I studied. The distribution between different types of physical activities such as sporty play and obstacle course was quite even. Also distribution of toys and equipment used in physical education was fairly constant. As a result, I found out that most popular activity was sporty play and most regularly used toy was beanbag. In conclusion, I can state that children’s pedagogues consider physical education as a very important method in kindergarten education considering how much it affects the development of each child. Also they believe that physical education is a good tool for both children and nursery staff to have fun together. Children’s pedagogues also stated that regular physical education in kindergarten is important so that children learn exercise to be part of daily routines, also later in life.
  • Grönvall, Julia (2016)
    The purpose of this thesis was to find out what kind of literature there is at the kindergarten with children between the ages of 0 and 3. The main focus is on accessibility of the books, their versatility and durability. The theoretical frame is about children’s literature from a historical and a practical view. In the practical part there are even some examples of how a bookshelf should look like at the kindergarten. The theoretical frame emphasizes also what the national regulatory documents consider about children’s literature. The study is a structured observations in which 10 Swedish kindergarten in Helsinki city attended. The focus was the groups with children between ages 0 and 3. The result shows that the kindergartens find it important that the books are available to the children. The books are versatile but there are big differences between the kindergartens. The books could be more durable and the bookshelves should be cleaned more often to keep the books clean.
  • Lindström, Lotta (2017)
    The purpose of this study is to investigate what role children's books have in kindergartens and in what kind of situations they are being used. I wanted to know if the kindergarten teachers have pedagogical purposes behind the books that they choose to read with the children. The aim of this study is to get a whole picture of how children’s books are being used in kindergartens. The study is done by qualitative interviews with three kindergarten teachers from three different kindergartens. I have recorded, transcribed and analysed the interviews. The study shows, that the most dominating way of using children´s books in kindergartens is by reading aloud. All three kindergarten teachers find children’s books very important for the children, because of the development of language and ability to fantasize. The study also shows that these kindergarten teachers use book discussions in one way or another. They often discuss difficult words and the story itself with the children. One of the biggest challenges, according to the kindergarten teachers, is to be brave enough to choose literature out of your own comfort zone. The kindergarten teachers also highlight the fact that there is not enough time on the side of the routines to process and work with the children’s books in the way they want to. Lastly, only one of these three kindergarten teachers clearly mentions that the use of children’s books is based on the children’s initiative and interests.
  • Soini, Sonja (2020)
    Syftet med min studie är att undersöka på vilket sätt barns tvåspråkighet diskuteras på tidskriften Vauvas webbplats. Jag har därför analyserat både tidskriftens egna internetartiklar och relevanta diskussioner på webbplatsens diskussionsforum. Jag är intresserad av vilka teman som dyker upp gällande barns tvåspråkighet och ifall dessa teman är samma i artiklarna och på diskussionsforumet. Mina forskningsfrågor är: 1. Hur diskuteras tvåspråkighet hos barn i tidskriften Vauvas onlineartiklar? 2. Hur diskuteras barns tvåspråkighet på tidskriften Vauvas diskussionsforum? 3. Hurdana likheter och skillnader framträder mellan hur tidningen diskuterar barns tvåspråkighet och hur läsarna gör det? Detta är en kvalitativ studie där jag arbetat med materialet systematiskt genom att organisera och kategorisera det samt bildat mig en uppfattning av materialet genom att undersöka vilka skillnader och likheter det går att urskilja i det. Jag har använt mig av tematisk analys och har därmed granskat vilka återkommande teman angående barns tvåspråkighet som förekom i materialet. Resultatet visar att artiklarna målar upp en allmänt positiv bild av barns tvåspråkighet, vilket också gick att finna i diskussionstrådarna på forumet, där två ofta förekommande motiveringar var att språken är en viktig kulturell faktor samt att tvåspråkighet förknippas med sociala och kognitiva fördelar. På forumet fann jag två kategorier där tvåspråkighet problematiseras: vissa språk anses mer nyttiga än andra samt att språkutvecklingen kan hämmas av flerspråkighet. Att pedagoger är medvetna om hurdana attityder t.ex. föräldrar har gentemot tvåspråkighet ger dem ett perspektiv som kan hjälpa dem stöda tvåspråkiga barns utveckling, synliggörandet av språklig mångfald samt samarbetet mellan daghem och föräldrar.
  • Wegelius, Emma (2016)
    The purpose of this study is to look at bilingualism from a child orientated perspective. The study concentrates on children’s use of language and on their thoughts about Finnish and Swedish. The term language use meaning how children use languages when communicating with people and in different situations. The study is based on theories concerning children’s language development, use of language and learning of a second language. The study was carried out as a qualitative research and was based on observations and interviews. The observations were implemented in a preschool on three days in the mornings and the number of interviews was four. The choice of persons for the interviews was based on the child’s language skills in both Finnish and Swedish, with the parents’ consent in mind. The research material was analyzed in relation to the presented theory, according to the factors in an individual-oriented analysis model and by compilation of children’s comments. According to the results the children’s use of language is determined by the other person and the situation where the discussion is taking place. Even the topic of the discussion has an impact on the choice on language. Whereas code-switching has an impact both on the child and on the function of the interaction. The children’s thoughts about Finnish and Swedish show a positive attitude towards bilingualism even though Finnish seem to have a higher value among the children. The children’s thoughts seem to be influenced by the social environment and the children have a wish of going against the grown-ups rules about the spoken language.
  • Holm, Linnea (2021)
    Syftet med denna studie är att hur barns delaktighet lyfts fram i Finlands och Sveriges styrdokument och sedan jämföra resultaten som hittats mellan styrdokumenten. Syftet som utgångspunkt har jag formulerat följande forskningsfrågor: -Hur lyfts barns delaktighet fram i styrdokument? -Vilka likheter och skillnader finns mellan styrdokumenten? Denna avhandling är en kvalitativ studie och skriven med kvalitativ textanalys som lämpar sig bäst för att granska och analysera dokument och texter. Datat som analyseras är Finlands och Sveriges nationella styrdokument för småbarnspedagogik. Resultaten visar att det finländska styrdokumentet är mer utskrivet och utarbetat än det svenska styrdokumentet. Barns delaktighet, aktörskap och initiativ i verksamheten samt pedagoger som möjliggörare är mer nyanserat i finländska styrdokumentet än i svenska styrdokumentet. Det finns även skillnader i samhälls- och framtidsperspektivet mellan styrdokumenten. Det kräver dock yrkeskunskap och kunnande inom ämnet för att kunna tolka och uppfatta delaktighet i Finlands styrdokument på ett ändamålsenligt sätt. Däremot är Sveriges styrdokument ett mer tydligt och enkelt redskap för pedagoger.
  • Liljeqvist, Sabrina (2021)
    Delaktighet är barnets grundläggande rättighet och personalens ansvar är att se till att barnets rättigheter förverkligas i småbarnspedagogiken. Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare arbetar med barns delaktighet i verksamheten samt synliggöra eventuella utmaningar som framkommer i arbetet med barns delaktighet. Enligt tidigare undersökningar finns det förbättringar gällande barns delaktighet i den småbarnspedagogiska verksamheten (Repo et al, 2019, s. 72). Studiens forskningsfrågor är: Hur uppfattar lärare begreppet delaktighet? Hur möjliggör lärare barns delaktighet? Vilka utmaningar framkommer i arbetet med barns delaktighet? Den empiriska delen består av kvalitativa intervjuer med fyra lärare inom småbarnspedagogik. Informanterna i studien kommer från olika enheter och jobbar med barn i åldern 0–5. Intervjuerna genomfördes via videokommunikationstjänsten Zoom och bandades in och analyserades ur en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visar att lärare uppfattar delaktighet som att barnen har inflytande i saker som berör barnen själva. Lärare förhåller sig positivt till arbetet med barns delaktighet och skapar utrymme för delaktighet i den småbarnspedagogiska verksamheten. Barnens möjligheter till delaktighet varierar på de olika enheterna. Utmaningar som framkommer i arbetet med barns delaktighet gäller säkerhet och personalbrist. Lärare upplever också arbetet utmanande om barnen saknar erfarenheter eller viljan av att vara delaktiga.
  • Kruskopf, Sofia (2018)
    The purpose of this thesis is to get an insight in kindergarten teachers’ thoughts about children’s participation and how children can influence in kindergartens and pre-schools. The focus on this study is kindergarten teachers’ thoughts and experiences on children’s participation. The theoretical background discusses children’s participation and what it means to take a child’s perspective. National regulatory documents and previous research is also discussed. This study is a qualitative study with interviews as method. Five kindergarten teachers were interviewed, three of which work with 3 to 5-year-olds and two at pre-schools. The interviews were recorded and transcribed. The results indicate that the kindergarten teachers consider children’s participation to be important and are encouraging children to influence in kindergarten and pre-school. The age of a child is not an obstacle for them to influence, but the age affects on how they can influence. All interviewed kindergarten teachers work with projects where the theme is decided by the children. Furthermore, children’s participation can be seen in daily routines and spontaneous situations. The kindergarten teachers experience difficulties within both the child group and amongst staff when it comes to children’s participation.
  • Lang, Emilia (2019)
    The purpose with this study is to see how some kindergarten teachers are working with the theme children’s feelings and acting out behavior. The theory part is supported by the law, the national regulatory documents and scientific literature within the field. The thesis will also go deeper into the fundamental of the low arousal approach. This study is a qualitative study where the material is collected by an interview with four randomly picked kindergarten teachers. The interview questions are semi-structured and my informants have got the interview questions beforehand. The analysis of the material has been made by looking for similarities and differences between the informants’ answers. Through the analysis of the databases it did appear that the informants were thinking that the theme feelings is an important, but hard subject. The informants were largely working in the same way, but there were some differences though. One of the conclusions in the study is that kindergarten teachers perhaps could need more support and in-service training within this theme, in order to get the tools that are needed in order to work and support children’s emotional development in the best possible way.
  • Ruokonen, Maija (2020)
    Mål. Undersökningens syfte var att undersöka vad som påverkar kroppsuppfattningen bland barn i lågstadieåldern samt vad lärare kan göra för att stödja sina elevers kroppsuppfattning. Tidigare studier visar att medians utseendeideal och internaliseringen av dem påverkar barns kroppsuppfattning negativt. Barn blir lättare än någonsin tidigare utsatta för idealen och eftersom kroppsuppfattningen börjar utvecklas före tonåren är det viktigt att stödja den redan i lågstadiet. Det är här som klasslärarens roll träder fram. Kroppsuppfattning hos barn verkar dock vara ett så nytt forskningsområde att det ännu saknas vägvisning för att arbeta med detta tema i lågstadiet. Utan praktiska råd och tillräcklig information gällande kroppsuppfattning i läroplanen, är det svårt för lärare att veta hur de ska arbeta med temat i skolan. Metoder. Materialet för denna litteraturstudie bestod av aktuell och relevant forskning och litteratur kring kroppsuppfattning hos barn. Jag hittade en stor del av materialet via Materialet kom från flera olika länder och gav därmed en bred helhetsbild av hur situationen med barns kroppsuppfattning ser ut i världen. Dock var det svårt att hitta finländskt material. Vid analysen av artiklarna använde jag mig av en tematisk innehållsanalys och uppmärksammade därmed vissa teman som förekom i artiklarna. Resultat och slutsatser. Media och andra människor påverkade barns kroppsuppfattning negativt. Också övervikt hade en negativ inverkan på hur mottagligt barnet var för negativ kroppsuppfattning. En normal vikt var ändå inte en skyddande faktor mot negativ kroppsupp-fattning eftersom största delen av normalviktiga barn också var missnöjda med sin kropp. Vid undervisningen i lågstadiet var arbetet för ett gott klassrumsklimat, uppskattning av den egna och andras kroppar samt nolltolerans mot all sorts retande viktigt för att stödja elevernas kroppsuppfattning. Däremot påverkade inte undervisningen i media barnens kroppsuppfattning. Samarbete mellan skola och familj kunde hjälpa i denna process. Vidare forskning behövs ändå för att bättre och effektivare kunna arbeta med kroppsuppfattning i skolan. Resultaten i denna studie är användbara för lärare och annan skolpersonal, utbildningsplanerare, vårdnadshavare och andra viktiga vuxna i barns liv.
  • Anttila, Iris (2023)
    Barn har genom tiderna på ett naturligt sätt ställt frågor om liv, död, förluster och andra typ av livsfrågor. Olika teorier och tidigare forskning om hur barn förhåller sig till och hanterar olika fenomen i sin omvärld visar att barns livsfrågor är viktiga på flera sätt, barn utvecklas och deras unika livsåskådning bildas med hjälp av livsfrågor. Vuxnas förhållningssätt kring barns livsfrågor har en stor betydelse för hur barnen vill och vågar ställa olika typer av livsfrågor. Barns livsfrågor är ett relativt outforskat område inom småbarnspedagogiken men viktigt, detta gjorde att mitt intresse för pedagogers uppfattningar om barns livsfrågor och vilka är pedagogers arbetssätt kring barns livsfrågor vaknade. Mina egna erfarenheter av barns livsfrågor har gett mig osäkerhet, rädsla och försiktighet för hur jag som pedagog ska hantera barns olika livsfrågor, detta är också en orsak till att detta ämne blev intressant att studera. Eftersom intresset för föreliggande studie är att ta reda på pedagogers erfarenheter kring barns livsfrågor blev ansatsen i denna studie kvalitativ. Jag fick möjligheten att åka på nordiskt studentutbyte till Norge för att samla data inför studien. I studien deltog tre lärare som samtliga arbetar inom småbarnspedagogiken. Intervjuerna var semistrukturerade, de bandades in och transkriberades senare. Analysmetoden är innehållsanalys. Resultaten visar att informanterna är insatta i vikten av livsfrågorna inom småbarnspedagogiken. Informanterna hade erfarenheter om många livsfrågor och de ansåg att det är en del av vardagen. Resultaten visar att besvarandet av barns livsfrågor inte är simpelt. Det är en hel del aspekter pedagoger ska ta i beaktandet då de svarar på barns livsfrågor. Informanterna berättar att de fått bra stöd i svåra situationer, men i krissituationer kunde det vara meningsfullt med en utomstående expert som kunde hjälpa pedagoger och barn genom svåra situationer och diskussioner.
  • Bergström, Isa (2020)
    Syftet med denna kandidatavhandling är att beskriva, analysera och tolka svensk- och finskspråkiga barns språkattityder och förhållningssätt mot det andra inhemska språket och engelskan, i en flerspråkig verksamhet som tagit plats inom forsknings- och utvecklingsprojektet DIDIA. Studien grundar sig på teori om motivation och attityder med närmare fokus på negativa och positiva språkattityder och vilka faktorer som påverkar språkattityderna. Ytterligare söker studien svar på flerspråkiga arbetssätt i skolan som kan förändra språkattityden. Kandidatavhandlingen baserar sig på kvalitativa, tematiska och halvstrukturerade fokusgruppintervjuer kring språkanvändning, språkkunnande och språkattityder. I fokusgruppintervjuerna deltog totalt 17 elever från årskurs tre, var av tio elever från en svenskspråkig skola och sju elever från en finskspråkig skola, båda belägna i en tvåspråkig kommun i Finland. Data analyserades med hjälp av tematisk innehållsanalys och strävar till att demonstrera barns språkattityder och förhållningssätt mot det andra inhemska språket och engelskan på basis av intervjuer som utfördes år 2018 och 2020. Materialet bjöd på rikligt med resultat om barns språkattityder till det andra inhemska språket och engelskan. De ofta förekommande förhållningssätten till engelskan var att engelskan som språk värderades och eleverna hade i stor allmänhet en vilja att lära sig engelska. Främst bland de finska eleverna märkte man att engelskan värderades högre än det andra inhemska språket. Förhållningssätten till de andra inhemska språken var varierande bland eleverna. Ofta upplevde både de finsk- och svenskspråkiga eleverna att ifall språket var svårt att lära sig, tyckte eleverna automatiskt inte om språket. I allmänhet hade de finskspråkiga eleverna en negativare språkattityd mot det andra inhemska språket än vad de svenskspråkiga eleverna hade, men det fanns vissa undantag bland eleverna. De svenskspråkiga eleverna hade en vilja att prata och försöka lära sig finska även fast det ibland kändes utmanande, medan de finskspråkiga eleverna visade ett mindre intresse för svenskan.
  • Langenskiöld, Jenny (2018)
    The purpose of this thesis is to provide an introduction to the subject of children’s stress in child care settings. The paper discusses the neuropsychological foundation to stress, as well as what this implicates for the educator’s work on reducing stress in child care settings. The research questions were as following. 1. How does the stress system work in a child? 2. How can the educator use current research on stress to help children improve their stress management skills and reduce stress in child care settings? The method that has been used in this thesis is a narrative literature review. The thesis arrives at the conclusion that educators need to broaden their knowledge on how the stress system works in a child. The thesis also identifies which aspects of the child care setting and the educator’s working method that are importiant in reducing children’s stress. The thesis argues that there is need for a working method that is more conciously focused on reucing stress.
  • Kaskinen, Erica (2016)
    The purpose of this study is to give insight into, and to create a better understanding of children’s thoughts on bullying. Understanding the phenomenon from the children’s point of view is of immense importance for the educators working to prevent bullying in kindergartens. The theoretical premise for the study is bullying in kindergartens. The survey is made up of individual, qualitative interviews, conducted with the story crafting method. Ten pre–school children participated in the study. The interviews started with reading out loud from a children’s book in which the predominating theme was bullying. The children then proceeded to draw a picture of a confrontation between oppressor or oppressors and victim, together with an accompanying story. The discussion that followed was then recorded in order for it to be analyzed at a later stage. The study’s most important result implies that children mainly associate the phenomenon of bullying with verbal and physical abuse. There is also a notable difference between the children in nature of the bullying. Girls highlight verbal abuse while boys tend to focus on the physical side of it. The result also shows that bullying cause negative sentiments in the victim. The pictures that were drawn in order to illustrate their view of the phenomenon tend to employ mainly darker colors. From the study one can conclude that educators in kindergartens have an important role and a responsibility to create awareness of, and to take preventive measures against bullying.
  • Autio, Heidi (2016)
    The purpose of this thesis is to explore children´s perception of their possibilities to participate in and influence the daily activities and their learning in preschool. This study emphasizes the children´s perception by exploring the phenomenon from the children´s perspective. The theoretical background focuses on influence and participation as concepts, democratic rights and factors that have an impact on children’s possibilities to be able to affect the daily activities and their own learning. The study´s empirical part was executed as a qualitative interview with preschool children. Ten preschool children participated in the interview and the interviews were conducted in pairs at the preschool. The research approach for this study is phenomenographical, because I wanted to research children´s perceptions of their influence and participation at preschool. The study shows that children perceive limited possibilities to affect the daily activities of the preschool. An interesting result is that children perceive that it is mainly the educators who decide at preschool and that free play is the only activity in which the children feel that they can decide freely what to do. In the results differences in perceptions of the possibilities in the free play emerge since some children consider that they can decide independently while other children consider that they can decide almost independently. It is found that the children have a possibility to affect the planned daily activities to some degree. Though it is entirely depending on if the educators offers the children the opportunity. The results show that most of the children perceive that they can affect their own learning, with help from their own dedication the children can get assistance in learning.
  • Allamo, Krista (2017)
    The purpose of this study is based on the pedagogues point of view to find out how caregivers and pedagogues negotiate about children’s nap in kindergarten, what conflicts there are regarding nap and how pedagogues view the importance of the nap for children. I have studied how pedagogues experience cooperation with the caregivers about the nap at kindergarten and what importance the pedagogues feel that nap has for the child. The theory chapter deals with the basis for the study and give an idea of what the study is about. The study is qualitative in structure and was conducted by interviews and observation. In total, three different kindergartens in a small town in western Uusimaa took part. There interviews were conducted with pedagogues at the daycare department for children aged of 3–5 years and three observations of children’s nap in the same ward as the pedagogue worked. The result showed that the pedagogues agree that the nap is important for the child. One reason is that society is so stressful today that it is extra important for the child to be able to relax. The nap is needed for the child to grow normally and for their creativity, emotion, mood, concentration and immune system to develope properly. The nap is also important for the child's well-being and for strengthening. The study indicates that there are challenges in everyday life for both pedagogues and caregivers and cooperation is a tool in the work for the best interests of the child.
  • Hietala, Heini (2017)
    The aim of this thesis was to investigate how kindergarten teachers experience daycare start. Within the Swedish speaking daycare in Helsinki, the work is based on the "With the eyes of children" approach. This working model addresses following questions; how do kindergarten teachers perceive home visits, how do they experience the soft landing period in daycare and what thoughts do they have about the self-care model. The theoretical part focus on theories associated with the self-care model, previous research and hence emphasize national governing documents. A qualitative research method was used in this study and data was collected by using a semi-structured interview. Three kindergarten teachers participated in the study and the interviews were recorded, transcribed and analyzed. The results reveals that kindergarten teachers perceive the self-care model as one of the most important tools in the field. Home visits are seen as an important trust building link between families and teachers and therefore are home visits perceived to deepen the relationship between the teacher, parent and child. Soft landing as a method creates a safe foundation for a child to start daycare as the child and teacher already have a connection with each other. Some improvement suggestions concerning the soft landing method are addressed. One improvement suggestion could be to clarify parents’ participation in the self-care model. Additionally was pointed out, that a self-caregiver at the daycare start, is quite tied up and that the self-care model does not always work out in the best possible way. This means that as a self-caregiver you have to be flexible and be able to adapt the self-care model in a neat way.